Swedish

edit

Verb

edit

ta vid (present tar vid, preterite tog vid, supine tagit vid, imperative ta vid)

  1. to act as a continuation; to pick up, to take over, to follow on
    Uppföljaren tar vid där den första filmen slutade
    The sequel picks up where the first movie ended
    Där hjärnan tar slut, där tar nävarna vid
    Where the brain ends, the fists take over
    Hon tog vid där hon slutat dagen innan
    She continued where she'd left off the day before
    • 1984, Adolphson & Falk (lyrics and music), “I fördatorisk tid”, in Över tid och rum[1]:
      Tiderna förändras. Andra ska ta vid. Sanningar föråldras. De formas av sin egen tid.
      [The] times change. Others will follow/ensue. Truths become outdated ["are en-aged"]. They are shaped by their own time.

Conjugation

edit

References

edit