Andra slaget vid Ypern
Andra slaget vid Ypern var ett slag som utspelades mellan den 22 april och den 25 maj 1915 under första världskriget om staden Ypern i Belgien. Det här var första gången Tyskland använde giftgas i stor skala på Västfronten under kriget och första gången en tidigare kolonial styrka (kanadensare) tryckte tillbaka en europeisk stormakt (tyskar) på europeisk jord. Tyskland bestämde sig för en stor offensiv, den enda detta året från tysk sida, och inledde detta med ett nytt hemskt vapen - klorgas. Tyskarna släppte ut gas ur 5 730 gasbehållare mot fransk-algeriska soldater den 22 april[8] och hade sedan vissa framgångar, men dåligt med reserver och rädsla för att komma för nära gasen gjorde att tyskarnas bästa chans detta år gick till spillo. Vad tyskarna erövrade fick de behålla, men någon större genombrytning var det inte fråga om. Gasanfallet var en fruktansvärd upplevelse för de allierade. Det var första gången som kemiska stridsmedel i modern form, industriellt framställda och insatta i stor skala, kom till användning.
| Andra slaget vid Ypern | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Del av västfronten under första världskriget | |||||||
| |||||||
| Stridande | |||||||
 Frankrike |
 Kejsardömet Tyskland
| ||||||
| Befälhavare och ledare | |||||||
 Horace Smith-Dorrien[2] Arthur Currie Henri Gabriel Putz[3] A.-L.-T. de Ceuninck[4] Theophile Figeys[5]
|
 Albrecht av Württemberg[6]
| ||||||
| Styrka | |||||||
| 8 infanteridivisioner[7] | 7 infanteridivisioner | ||||||
| Förluster | |||||||
| 70 000 döda, skadade eller saknade | 35 000 döda, skadade eller saknade | ||||||
Senare kom kanadensiska soldater på att gasen var vattenlöslig, och genom att dränka in tygstycken med vatten eller i vissa fall egen urin, och hålla för näsa och mun, lyckades dessa att konstruera de första gasmaskerna. Resultat blev att de allierades linje blev lite förflyttad, men inget som påverkade i övrigt. Slaget mattades ut och betraktas som över den 25 maj. 58 000 man på den allierade sidan och 38 000 tyska stupade i detta slag.
Referenser
redigera- ^ Cassar, George H. (2010) (på engelska). Hell in Flanders Fields: Canadians at the Second Battle of Ypres. Dundurn Press. sid. 191. ISBN 9781554887286. http://books.google.ca/books?id=m7p4L0fVRBAC&lpg=PA10&dq=Beyond%20courage%3A%20the%20Canadians%20at%20the%20Second%20Battle%20of%20Ypres&pg=PP1#v=onepage&q&f=true
- ^ General Sir Horace Lockwood Smith-Dorrien förde befäl över II-kåren, British Expeditionary Force under början av slaget. Han ersattes av generallöjtnant Herbert Plumer (officiellt) den 6 maj 1915.[1]
- ^ Général Putz förde befäl över Détachement d'Armée de Belgique (tidigare 8:e franska armén).[2]
- ^ Général-Major Armand-Léopold-Théodore de Ceuninck förde befäl över den 6:e divisionen, belgiska armén. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 20 september 2008. https://web.archive.org/web/20080920032512/http://web.genealogie.free.fr/Les_militaires/1GM/Autres/Belgique.htm. Läst 12 maj 2011. [3]
- ^ Général-Major Theophile Figeys förde befäl över den 8:e divisionen, belgiska armén. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 20 september 2008. https://web.archive.org/web/20080920032512/http://web.genealogie.free.fr/Les_militaires/1GM/Autres/Belgique.htm. Läst 12 maj 2011. [4]
- ^ General-Oberst Albrecht Maria Alexander Philipp Joseph of Württemberg förde befäl över 4:e tyska armén.[5]
- ^ 2 franska divisioner och 6 brittiska, kanadensiska och Newfoundland-divisioner.
- ^ Wennergren, Göran (2019). Milerad, Josef. red. ”Minnena från Flanderns fält har inte bleknat”. Seniora läkare (Seniora läkare - Sveriges läkarförbund) (1): sid. 18.