Jordnöt (Arachis hypogaea[1]) är en art inom familjen ärtväxter som odlas för sina näringsrika frön. Jordnötens frukter är inga egentliga nötter i botanisk mening, till skillnad från hasselnötter, utan baljor med ett eller två frön i varje. Nötallergi innebär till exempel inte automatiskt jordnötsallergi.

Jordnöt
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningÄrtordningen
Fabales
FamiljÄrtväxter
Fabaceae
SläkteJordnötssläktet
Arachis
ArtJordnöt
A. hypogaea
Vetenskapligt namn
§ Arachis hypogaea
AuktorLinné, 1753

Biologi

redigera
 
Jordnötsplanta med jordnötter.

Arten härstammar från Sydamerika.[1] Den stammar möjligen från Bolivia[2] eller Brasilien (alternativt Peru[3]), där den först upptäcktes av europeiska forskningsresande.[3] Den förekommer numera inte i vilt tillstånd, men den odlade varianten kan vara resultatet av en korsning för cirka 10 000 år sedan mellan två närbesläktade arter.[4]

Växten är en ettårig ört, upprätt eller vek och blir cirka 30 cm hög. Bladet utgörs av två par småblad (uddblad saknas). Småbladen är omvänt äggrunda till elliptiska, 1–7 cm långa och 0,7–3,2 cm breda, de är kala eller sparsamt håriga, rundade till uddspetsiga. Bladen har stipler som blir 1,5–4 cm långa. Blommorna kommer ensamma i bladvecken på långa skaft.

Kronan blir 0,7–1,3 cm lång och är gul med röda nerver. Ståndarna är 8–9. Frukten är en balja som blir 2–6 cm lång och 1–1,5 cm bred. Fröna ("nötterna") är nästan äggrunda och 1–2 cm långa. Blommorna pollineras som vanligt, men böjer sig sedan ner mot marken så att frukten växer ner i jorden där den mognar, därav namnet.

Fröna är näringsrika. De innehåller omkring 50[5] procent fett, som kan utvinnas och användas som matolja.

Jordnöt odlas främst i Asien. Kina och Indien står tillsammans för en majoritet av världsproduktionen, med Nigeria som tredje största producent.[6] Odlingar sker även i andra delar av Afrika, Nordamerika och Sydamerika, medan övriga världen svarar för en procent av världsproduktionen.[7]

Det är fröna/kärnorna från oskalade jordnötter som planteras. Det ska vara varmt och ljust, men inte direkt solljus. Den tål inte låga temperaturer. Jorden bör bestå av mycket kalk och minst 30 procent grov sand och bör aldrig bli helt torr, särskilt inte under blomningen. Själva växten växer snabbt. För att bära frukt ("nötter") behöver blommorna pollineras, därefter växer "nötterna" ut i jorden.[8]

Som livsmedel

redigera

Näringsvärde

redigera

Rostade jordnötter innehåller omkring 600 kcal per 100 gram. De är proteinrika med omkring 27 viktprocent protein. De är även rika på fett med omkring 7 procent mättat fett, omkring 25 procent enkelomättat och omkring 16 procent fleromättat fett. Dessutom innehåller jordnötter många vitaminer och mineraler, bland annat niacin, även kallat vitamin B3.[9] GI-värdet är lågt.[10]

Allergier

redigera
Huvudartikel: Jordnötsallergi

Jordnötter är en vanlig orsak till födoämnesallergiska reaktioner. Människor med födoämnesallergi mot jordnötter får ofta väldigt stark allergisk reaktion; vissa får till och med så kallad hyperallergi.[11] En hyperallergisk person kan vid obehandlat allergianfall dö av så lite som intag av en fjärdedels jordnöt, se anafylaxi. På grund av jordnötens starka allergen kan personer med jordnötsallergi även få problem av minimala mängder.

Många flygbolag har av denna anledning slutat att servera jordnötter ombord sina flygplan.[12][13]

Jordnötter som tilltugg

redigera
 
Jordnötter med skal.
 
Rostade och saltade jordnötter.

Jordnötter kan rostas och saltas och blir då ett vanligt tilltugg. Jordnötterna har en smörig och något söt nötsmak.[7]

Exempel på andra jordnötstilltugg:

  • Chilinötter består av jordnötter som bakas in i en kryddad deg innan de rostas.
  • Jordnötsringar och -bågar tillverkas genom att rostade jordnötter mals till jordnötssmör, som sedan formas.
  • Nötmix och naturgodis kan bland annat innehålla honungsrostade jordnötter och chilinötter.

Synonymer

redigera
Arachis hypogaea subsp. oleifera A.Chev. [14]
Arachis nambyquarae Hoehne
Arachnida hypogaea (Linné) Moench
Arachnida quadrifolia Trew

Bildgalleri

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] ”jordnöt - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/jordn%C3%B6t. Läst 29 september 2022. 
  2. ^ Johnson-Roehr, S. N. (18 maj 2022). ”Plant of the Month: Peanut” (på amerikansk engelska). JSTOR Daily. http://daily.jstor.org/plant-of-the-month-peanut/. Läst 29 september 2022. 
  3. ^ [a b] ”History of Peanuts & Peanut Butter | National Peanut Board” (på engelska). nationalpeanutboard.org. https://nationalpeanutboard.org/peanut-info/history-peanuts-peanut-butter.htm. Läst 29 september 2022. 
  4. ^ Schneibel, Andrea (22 mars 2016). ”Modern Peanut's Wild Cousin, Thought Extinct, Found in Andes” (på engelska). Scientific American. https://www.scientificamerican.com/article/modern-peanut-s-wild-cousin-thought-extinct-found-in-andes/. Läst 29 september 2022. 
  5. ^ ”Is Peanut Butter Bad for You, or Good? A Look at the Evidence” (på engelska). Healthline. 29 juni 2021. https://www.healthline.com/nutrition/is-peanut-butter-bad-for-you. Läst 29 september 2022. 
  6. ^ ”World Peanut Production by Country” (på engelska). AtlasBig. 1 januari 1970. https://www.atlasbig.com/en-us/countries-peanut-production. Läst 29 september 2022. 
  7. ^ [a b] ”Jordnötter - Kunskapskokboken.se”. www.kunskapskokboken.se. http://www.kunskapskokboken.se/3.678/varufakta/jordnotter/. Läst 17 november 2020. 
  8. ^ ”Odla jordnötter i Sverige | Odla.nu”. www.odla.nu. https://www.odla.nu/fragor-svar/odla-jordnotter-i-sverige. Läst 17 november 2020. 
  9. ^ ”Näringsinnehåll för jordnötter rostade”. matkalkyl.se. http://matkalkyl.se/se-jordnotterrostade.php. Läst 17 november 2020. 
  10. ^ ”GI-tabell”. Glykemisktindex.se. https://glykemisktindex.se/gi-tabell/. Läst 17 november 2020. 
  11. ^ ”Peanut allergy - Symptoms and causes” (på engelska). Mayo Clinic. https://www.mayoclinic.org/diseases-conditions/peanut-allergy/symptoms-causes/syc-20376175. Läst 29 september 2022. 
  12. ^ Cusmano, Joe (8 oktober 2021). ”British Airways' no nut policy makes travellers NUTS” (på amerikansk engelska). Travel Daily. https://www.traveldailymedia.com/british-airways-no-nut-policy-makes-travellers-nuts/. Läst 29 september 2022. 
  13. ^ ”Updated: Best and Worst Airlines for Peanut and Nut Allergies”. travelsort.com. https://travelsort.com/best-and-worst-airlines-for-peanut-and-nut-allergies/. Läst 29 september 2022. 
  14. ^ ”Arachis hypogaea L.” (på engelska). www.gbif.org. https://www.gbif.org/species/5353770. Läst 29 september 2022. 

Externa länkar

redigera