Hoppa till innehållet

EQ Pegasi: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Ny sida
 
(Ingen skillnad)

Nuvarande version från 27 december 2023 kl. 16.07

EQ Pegasi A
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildPegasus
Rektascension23t 31m 52,173851s[1]
Deklination+19° 56′ 14,130398″[1]
Skenbar magnitud ()+10,38 (min)[2]
Stjärntyp
SpektraltypM4 Ve[2]
VariabeltypFlarestjärna[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-0,21 ± 0,82[1] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +578,009 ± 0,035[1] mas/år
Dek.: -59,769 ± 0,023[1] mas/år
Parallax ()159,6634 ± 0,0341[1]
Avstånd20,428 ± 0,004  (6,263 ± 0,001 pc)
Detaljer
Massa0,43599 ± 0,00092[3] M
Luminositet0,019[4] L
Temperatur3 585[5] K
Ålder950[6] miljoner år
Andra beteckningar
CCDM J23319+1956AB, AKARI-IRC-V1 J2331524+195613, BD+19 5116, 2E 4733, EUVE J2331+19.9, G 68-24, G 129-19, G 128-71, GJ 896, GSC 01723-00023, HIC 116132, HIP 116132, IRAS 23293+1939, LHS 3965, NLTT 57135, PLX 5694, 2RE J2331+195, 2RE J233151+195614, 1RXS J233152.6+195735, USNO-B1.0 1099-00597904, WDS J23317+1956AB, [GKL99] 448 [GKL99] 449[7][8]


EQ Peg A: TYC 1723-23-1, 2MASS J23315208+1956142[9]
EQ Pegasi B
Observationsdata
Rektascension23t 31m 52,575338s[10]
Deklination+19° 56′ 14,005026″[10]
Skenbar magnitud ()+12,58 (min)[2]
Stjärntyp
SpektraltypM6 Ve[2]
VariabeltypFlarestjärna[2]
Astrometri
Egenrörelse (µ)RA: +552,349 ± 0,055[10] mas/år
Dek.: +20,275 ± 0,036[10] mas/år
Parallax ()159,9085 ± 0,0513[10]
Avstånd20,396 ± 0,007  (6,254 ± 0,002 pc)
Detaljer
Massa0,16527 ± 0,00025[3] M
Luminositet0,008[4] L
Temperatur3 309[11] K
Andra beteckningar
EQ Peg B: LFT 1800, LHS 3966, LTT 16920, NLTT 57136, TYC 1723-23-2, 2MASS J23315244+1956138[12]

EQ Pegasi eller Gliese 896 är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Pegasus. Den har en skenbar magnitud av ca 10,4[2] och kräver ett teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 10,3 mas,[2] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 20,4 ljusår (6,25 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -0,2 km/s.[1]

EQ Pegasi upptäcktes som en dubbelstjärna av Carl A. Wirtanen, som under en systematisk undersökning av McCormick Observatorys fotografiska plåtar på dvärgar av spektraltyp M upptäckte en följeslagare ungefär två magnituder svagare med en separation av 3,5 bågsekunder.[13]

Primärstjärnan EQ Apodis A är en röd stjärna i huvudserien av spektralklass M4 Ve.[2] Den har en massa som är lika med ca 0,44[3] solmassor och utsänder energi från dess fotosfär motsvarande ca 0,019[4] gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 3 600 K.[5]

Ljuskurva i visuella bandet för EQ Pegasi A anpassad från Norton et al. (2001)[14]
Ljuskurva i ultravioletta bandet för en flare på EQ Pegasi B anpassad från Mathioudakis et al. (2006)[15]

Följeslagaren EQ Pegasi B är en röd dvärgstjärna av spektralklass M6 Ve[2] med en massa som är lika med ca 0,17[3] solmassor, som utsänder energi från dess fotosfär motsvarande ca 0,008[4] gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 3 300 K.[11] Båda komponenterna tros också vara enkelsidiga spektroskopiska dubbelstjärnor med svaga följeslagare som inte har upplösts i dess några år långa omloppsbanor.[16]

Planetsystem

[redigera | redigera wikitext]

År 2022 upptäcktes med radioastrometri en exoplanet av jupiterstorlek i omloppsbana kring primärstjärnan. Tillsammans med planeten vid TVLM 513-46546 är detta den första bekräftade exoplaneten som upptäckts helt med hjälp av astrometri.[3]

EQ Pegasi solsystem[3]
Planet
Massa
Halv storaxel
(AE)
Siderisk omloppstid
(d)
Excentricitet
Inklination
Radie
b
2,26 ± 0,57 MJ
0,64282 ± 0,00068
284,39 ± 1,47
0,35 ± 0,19
69,20 ± 25,61°
-
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, EQ Pegasi, 1 december 2023.
  1. ^ [a b c d e f g] Vallenari, A.; et al. (Gaia collaboration) (2023). "Gaia Data Release 3. Summary of the content and survey properties". Astronomy and Astrophysics. 674: A1. arXiv:2208.00211. Bibcode:2023A&A...674A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202243940. S2CID 244398875. Gaia DR3 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b c d e f g h i j] Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; et al. (2009). "VizieR Online Data Catalog: General Catalogue of Variable Stars (Samus+ 2007-2013)". VizieR On-line Data Catalog: B/GCVS. Originally Published in: 2009yCat....102025S. 1: B/gcvs. Bibcode:2009yCat....102025S.
  3. ^ [a b c d e f] Curiel, Salvador; Ortiz-León, Gisela N.; Mioduszewski, Amy J.; Sanchez-Bermudez, Joel (September 2022). "3D Orbital Architecture of a Dwarf Binary System and Its Planetary Companion". The Astronomical Journal. 164 (3): 93. arXiv:2208.14553. Bibcode:2022AJ....164...93C. doi:10.3847/1538-3881/ac7c66. S2CID 251953478.
  4. ^ [a b c d] Morales, J. C.; Ribas, I.; Jordi, C. (2008). "The effect of activity on stellar temperatures and radii". Astronomy and Astrophysics. 478 (2): 507. arXiv:0711.3523. Bibcode:2008A&A...478..507M. doi:10.1051/0004-6361:20078324. S2CID 16238033.
  5. ^ [a b] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  6. ^ Crosley, M. K.; Osten, R. A. (2018). "Constraining Stellar Coronal Mass Ejections through Multi-wavelength Analysis of the Active M Dwarf EQ Peg". The Astrophysical Journal. 856 (1). 39. arXiv:1802.03440. Bibcode:2018ApJ...856...39C. doi:10.3847/1538-4357/aaaec2. S2CID 55448675.
  7. ^ EQ Peg (unistra.fr). Hämtad 2023-12-27.
  8. ^ "BD+19 5116". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 18 augusti 2017.
  9. ^ "BD+19 5116A". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 18 augusti 2017.
  10. ^ [a b c d e] Vallenari, A.; et al. (Gaia collaboration) (2023). "Gaia Data Release 3. Summary of the content and survey properties". Astronomy and Astrophysics. 674: A1. arXiv:2208.00211. Bibcode:2023A&A...674A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202243940. S2CID 244398875. Gaia DR3 record for this source at VizieR.
  11. ^ [a b] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  12. ^ BD+19 5116A". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 18 augusti 2017.
  13. ^ Wirtanen, C. A. (1941). "A New dMe Double Star". Publications of the Astronomical Society of the Pacific. 53 (316): 340. Bibcode:1941PASP...53..340W. doi:10.1086/125371.
  14. ^ Norton, A. J.; Wheatley, P. J.; West, R. G.; Haswell, C. A.; Street, R. A.; Collier Cameron, A.; Christian, D. J.; Clarkson, W. I.; Enoch, B.; Gallaway, M.; Hellier, C.; Horne, K.; Irwin, J.; Kane, S. R.; Lister, T. A.; Nicholas, J. P.; Parley, N.; Pollacco, D.; Ryans, R.; Skillen, I.; WilsonD. M. (May 2007). "New periodic variable stars coincident with ROSAT sources discovered using SuperWASP". Astronomy and Astrophysics. 467 (2): 785–905. arXiv:astro-ph/0702631. Bibcode:2007A&A...467..785N. doi:10.1051/0004-6361:20077084. S2CID 16358048. Hämtad 11 februari 2022.
  15. ^ Mathioudakis, M.; Bloomfield, D. S.; Jess, D. B.; Dhillon, V. S.; Marsh, T. R. (September 2006). "The periodic variations of a white-light flare observed with ULTRACAM". Astronomy and Astrophysics. 456 (1): 323–327. arXiv:astro-ph/0605196. Bibcode:2006A&A...456..323M. doi:10.1051/0004-6361:20054752. S2CID 8572363. Hämtad 12 februari 2022.
  16. ^ Tokovinin, A. "Multiple Star Catalog". Hämtad 2019-08-12.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]