Nouruz

För det kurdiska nyårsdagen, se Newroz

Nouruz (förekommer även som noorooz, noruz, m.m.) (persiska: نوروز, sv. "ny dag"), är de persiska folkens nyårsdag som infaller på vårdagjämningen. Nouruz firas av flera olika folkslag från mellanöstern, av perser, zoroastrier, balucher, afghaner, tajiker samt även av kurder och bahá'íer över hela världen.

Nouruz är nationell högtid i Iran, södra Kurdistan, Afghanistan och Tajikistan. Nyåret inleds den 20 mars, 21 mars eller 22 mars, beroende på solens position över horisonten. Nyårsfirandet har sina rötter flera tusen år tillbaka, till tidpunkten för de första ariernas bosattning på den persiska högplatån. Högtiden har en religiös anknytning till zoroastrismen som var statsreligion i det persiska riket.

År 2008 sammanfaller med år 1387 enligt den islamiska solkalendern, 2567 enligt den iranska kungliga kalendern och 3746 enligt den persiska zoroastriska kalendern.

Traditionella persiska högtider

Traditionellt sett firar man varje årstid i Iran genom att anordna en fest:

• Nouruz : Festen i början av den varma årstiden, det vill säga vid vårdagjämningen. Förr tog man denna dag ut djuren på bete.
• Tirgan: Midsommarfesten är vattnets fest.
• Mehregan: Höst- och skördefesten infaller vid höstdagjämningen. På denna dag skulle man förr ta in sin djur.
• Shab-e Yalda: Festen vid vintersolståndet.

Nouruz är den viktigaste persiska högtiden och festligheterna pågår i cirka 18 dagar. Festen börjar tisdagen före nyårsdagen med eldfesten chaharshamba souri då man sjunger till elden och ber om dess värme och färg samtidigt som man hoppar över den. Det nya året infaller oftast den 20:e eller 21:e mars (som överensstämmer med den första Farvardin i den persiska kalendern).

I äldre tider brukade man 25 dagar före nouruz göra tolv stolpar av lera och odla tolv olika sädesslag och frön som vete, korn, havre, hirs, majs, ris, ärter, bönor och sesam. Det som växte bäst trodde man skulle ge den bästa skörden under året. Idag firar man nouruz lite annorlunda.

Haft Sin eller Nyårsduken

Dagen före nouruz (nyårsdagen) tar man fram de saker som hör till den så kallade "nyårsdukningen". Man brukar duka fram på ett bord eller breda ut en duk på de mjuka persiska mattorna på golvet. Det här bordet heter haft sin vilket på persiska betyder "de sju saker som börjar på s". Det som måste finnas på bordet är följande:

1. Senjed - en sorts söta frukter som ungefär lite som dadlar och växer i öknen under svåra omständigheter. Frukten symboliserar tålamod.
2. Somaq - det är en sur krydda och med den önskar man maten en god smak i framtiden.
3. Sabzeh - som är en bricka med groddar av vetekorn, linser eller liknande. Med detta önskar man att det ska bli ett år med bra skörd.
4. Sib - som är ett rött äpple och symboliserar glädje.
5. Samanoo - Memma som framställs av vetegrodda.
6. Sir - vitlök detta symboliserar hälsa och kampen mot sjukdom.
7. Serkeh - vinäger som symboliserar rörelse i livet.

Dessutom ska det finnas:

• En spegel som symboliserar renheten.
• Målade ägg.
• En Diwan (diktsamling) av poeterna Hafez eller Firdausi som symboliserar den rika persiska kulturen. Iranska zoroastrier lägger fram Avesta och religiösa muslimer lägger fram Koranen under nouruz .
• En skål med en levande guldfisk
• Kakor och nötter

Nyårsdagen

Vid nyårsdagen brukar man samlas hos den äldste i familjen och äta nouruz speciella mat som består av fisk (för det mesta sik) med ris som har blandats med dill, persilja, gräslök och färsk vitlök så att riset blir grönt. När det är dags för det nya året, brukar alla i familjen sitta runt "haftsin-bordet". Man brukar läsa dikter ur Hafez Diwan, (en poetbok av Hafez) eller ur Shahnameh, (The epic of the Kings), av Ferdowsi som av många anses vara Irans nationella bok. Det sägs att i samma ögonblick som det nya året börjar, kommer den lilla guldfisken i skålen att sluta simma och bli blickstill för ett ögonblick! När det blir nyår önskar alla varandra Gott nytt år. Sedan ger de äldre presenter eller nytryckta sedlar till de yngre. Det är en sed hos iranier att man ska besöka alla släktingar och vänner vid nyåret. Under de första fem dagarna av nyårsfesten brukar de äldre i släkten stanna hemma och de yngre besöker dessa. Sedan besöker de äldre de yngre. Nyåret är den tid på året då man träffar även dem man inte hinner träffa under resten av året. Tretton dagar efter det nya året, det vill säga 2 april infaller sizdah-be-dar vilket sätter punkt för nyårsfirandet. Många iranier åker på utflykt med familj och vänner och seden på just den här dagen är att man ska lura varandra, vilket är samma princip som aprilskämtet i Sverige.

I dag är nouruz en stor festdag i Sverige och övriga världen.

Se även

• Newroz
• Persiska kalendern
• Iran
• Iranistik
• Persiska språk
• nyår
• ritual

Externa länkar

• Nouruz - det persiska nyåret