Freden i Oslo
| Folkungatiden Sveriges historia 1250-1389 |
|---|
|
Föregås av Förhistorien Valdemar Birgersson 1250-1275 Magnus Ladulås 1275–1290 Birger Magnusson 1290–1318 Magnus Eriksson 1319-1364 Albrekt av Mecklenburg 1364–1389
|
Freden i Oslo var ett fredsfördrag mellan Norge och Sverige under hertig Erik som slöts i Oslo 22 mars 1310. Freden bekräftade stilleståndet i Stenjö 12 mars som stoppade krigshändelserna mellan länderna. Borgarna Kungahälla, Varberg och Hunehals återlämnades till Norge. Hertig Erik erkändes som norsk tronföljare om kung Håkon skulle dö utan manlig arvinge och återupprättade förlovningen mellan kung Håkons dotter Ingeborg och hertig Erik. Dessutom upprättades ett försvarsförbund mellan Sverige och Norge. Detta anses ha varit en stark påtryckning på Danmark inför de förestående fredsförhanligarna i Helsingborg (se freden i Helsingborg).
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Sundberg, Ulf: Svenska freder och stillestånd 1249-1814 (1997)