Johan Fredrik Eek

Johan Fredrik Eek
Johan Fredrik Eek.
Yrke	Militär
Militärtjänst
I tjänst för	Sverige
Försvarsgren	Kungliga armén
Tjänstetid	1774–1817
Slag/krig	Gustav III:s ryska krig Andra slaget vid Porrassalmi Pommerska kriget Belägringen av Stralsund (1807) Finska kriget Slaget vid Kuuskoski Slaget vid Pyhäjoki Slaget vid Siikajoki Slaget vid Nykarleby Slaget vid Lappo Slaget vid Parjakanneva Slaget vid Kauhajoki Slaget vid Lappfjärd Slaget vid Jutas
Personfakta
Född	15 juli 1758 Raumo, Satakunta, Sverige
Död	3 januari 1820 Stockholm, Sverige
Släkt
Frälse- eller adelsätt	Eek
Far	Johan Eek
Mor	Anna Sophia Jerlström

Johan Fredrik Eek, född 15 juli 1758 i Raumo, död 3 januari 1820 i Stockholm, var en svensk militär.

Biografi

Eek, som var son till hovrättsrådet Johan Eek och Anna Sophia Jerlström, deltog som kapten i Gustav III:s ryska krig och som major i kriget i Pommern 1807. Sin främsta berömmelse vann Eek under finska kriget, där han deltog i över ett tiotal strider, bland annat slagen vid Kuuskoski, Siikajoki, Lappo, Parjakanneva och Jutas. Eek är omnämnd i Johan Ludvig Runebergs epos Fänrik Ståls sägner i delen om Döbeln vid Jutas som Tappre Eek. Eek dekorerades för sina insatser men förlorade samtidigt alla sina egendomar i 1808–1809 års krig. Efter att under kriget ha befordrats till överstelöjtnant ledde Eek 1811 uppsättandet av Södra skånska regementet, som efter ett antal flyttar till slut hamnat på Revingehed. Eek blev 1813 överste och chef för Jämtlands regemente. Hans problematiska ekonomi gjorde sig allt mer gällande. När han bad kung Karl XIV Johan om ekonomisk hjälp nekade denne honom varpå Eek förhastat tog avsked. Detta ledde till ytterligare problem och år 1819 arbetade han sjuklig och bortglömd av sina vänner som vedhuggare i Stockholm med medaljer på arbetsblusen, medan hans hustru friherrinnan Sophia von Düben och deras tre döttrar levde under svåra förhållanden i Jämtland.

Källor

• Eek, Johan Fredrik i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)