Hoppa till innehållet

Östfrontsmedaljen

Från Wikipedia
Åtsida. Frånsida.
Åtsida.
Frånsida.

Östfrontsmedaljen var en tysk militär utmärkelse under andra världskriget, känd som "Ostmedaille".

Utmärkelsen instiftades av Adolf Hitler den 24 maj 1942 och delades ut till soldater som deltog i striderna i Sovjetunionen, främst i Ryssland, med tanke på den stränga ryska vinterkylan. På baksidan av medaljen står det "Winterschlacht im Osten 1941/42" som på tyska betyder "Vinterslaget i öst 1941/42". Medaljen var utformad av SS-Unterscharführer Ernst Krause. Den delades ut i stora antal, över 2 miljoner.

Östfrontsmedaljen skulle ursprungligen förlänas till soldater i Wehrmacht och Waffen-SS som kämpat vid östfronten under tiden 15 november 1941 till 15 april 1942, och varit 14 antal dagar i eldstrid, blivit sårad eller allvarligt förfrusen eller varit i 60 dagars oavbruten tjänst. Medaljen kallades ibland lite föraktfullt bland annat för "Gefrierfleischmedaille" ("medaljen för förfruset kött").

Medaljen kunde även ges åt:

  • stupade i strid
  • soldater i till Tyskland allierade länders krigsmakter
  • frivilliga från andra länder i Waffen-SS (ex. fransmän, svenskar, norrmän)
  • frivilliga från andra länder i Wehrmacht (ex. ukrainare, vitryssar)
  • kvinnor, exempelvis sjuksköterskor

Senare utvidgades tiden för förtjänst av medaljen och den slutade förlänas den 15 oktober 1944.