390 Alma
Utseende
390 Alma | |
Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva. | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Guillaume Bigourdan |
Upptäcktsplats | Paris |
Upptäcktsdatum | 24 mars 1894 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (390) Alma |
Alternativnamn | 1894 BC, 1930 QW, 1950 BV, 1950 CH, 1953 YB, 1963 DF, A894 FA[1] |
Uppkallad efter | Alma (flod)[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 3,001 AU |
Perihelium | 2,306 AU |
Halv storaxel | 2,653 AU |
Excentricitet | 0,1310636 |
Siderisk omloppstid | 4,32 år |
Medelomloppshastighet | 18,29 km/s |
Medelanomali | 231,9° |
Inklination | 12,14° |
Longitud för uppstigande nod | 305,2° |
Periheliumargument | 191,6° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 25,68 km |
Synodisk rotationsperiod | 3,7 h |
Albedo | 0,268 |
Absolut magnitud (H) | 10,18[3] |
390 Alma eller 1894 BC[1] är en asteroid i huvudbältet, som upptäcktes 24 mars 1894 av den franske astronomen Guillaume Bigourdan. Den är uppkallad aefter floden Alma på Krimhalvön.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 25 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser – 390 Alma” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=390. Läst 28 november 2016.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (390) Alma. Springer Berlin Heidelberg. sid. 47. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_391. Läst 17 oktober 2018
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|