Australisk strandskata

	Australisk strandskata; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Vadarfåglar; Charadriiformes
Familj	Strandskator; Haematopodidae
Släkte	Haematopus
Art	Australisk strandskata; H. longirostris
Vetenskapligt namn
	§ Haematopus longirostris
Auktor	Vieillot, 1817

Australisk strandskata^[2] (Haematopus longirostris) är en fågel i familjen strandskator inom ordningen vadarfåglar.^[3]

Utseende

Australisk strandskata är en 48–51 cm lång svartvit vadarfågel, mycket lik övriga brokiga strandskator med lång röd näbb och röda ben. Arteget är att det vita på övergumpen endast når upp till nedre delen av ryggen och är där tvärt avskuret. Vidare har den vit skulderfläck, rött öga med röd ögonring och rätt breda vingar kort vingband som inte når vingens bakkant, mörka vingpennor och mörka undre handtäckare.^[4]^[5]

Liknande sydöstrandskatan i Nya Zeeland (som tidigare behandlades som underart, se nedan) är något mindre och det vita på övergumpen sträcker sig långt upp på ryggen och avslutas där i en spets. Vidare formar helvita större täckare ett längre vingband. Den kan också uppvisa vitt på inre delen av handpennorna.^[5]

Utbredning och systematik

Fågeln förekommer vid kusten i Australien, på Tasmanien och i Aruöarna och Kaiöarna.^[3] Den ses även på södra Nya Guinea, men är troligen endast icke-häckande besökare där.^[4] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Sydöstrandskatan (Haematopus finschi) i Nya Zeeland har tidigare behandlats som underart till australisk strandskata. Å andra sidan har australisk strandskata själv inkluderats som underart till strandskatan (H: ostralegus). Hybridisering har noterats mellan australisk strandskata och sotstrandskata (H. fuliginosus).^[6]

Levnadssätt

Australisk strandskata häckar i saltvattensvåtmarker, på sand- och klapperstensstränder, i låga sanddyner och i betesmarker, mellan maj och augusti i norra delen av utbredningsområdet, i syd augusti–januari. Födan består av havsborstmaskar, musslor och snäckor som Paphes striata och Anapella cycladea.^[4]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde, men populationstrenden är osäker. Enligt internationella naturvårdsunionen IUCN anses den dock inte hotad utan kategoriseras som livskraftig.^[1]

Referenser

^ [a b] Birdlife International 2012 Haematopus longirostris Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
^ [a b c] Hockey, P., Kirwan, G.M. & Boesman, P. (2020). Pied Oystercatcher (Haematopus longirostris). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53754 18 february 2020).
^ [a b] Hayman, Peter; Marchant, John; Prater, Tony (1986). Shorebirds: an identification guide to the waders of the world. Boston: Houghton Mifflin. sid. 384–385. ISBN 0-395-60237-8
^ Collins, P., Jessop, R., Minton, C. & Graham, D. (1999) A possible record of hybridisation between Pied Haematopus longirostris and Sooty Oystercatchers H. fuliginosus at Mud Islands, Victoria. Austral. Bird Watcher 18: 160–163.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör australisk strandskata.
Bilder & media
Wikispecies har information om Haematopus longirostris.
Artförteckning
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b] Birdlife International 2012 Haematopus longirostris Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11

[hbw-4] [a b c] Hockey, P., Kirwan, G.M. & Boesman, P. (2020). Pied Oystercatcher (Haematopus longirostris). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53754 18 february 2020).

[Shorebirds-5] [a b] Hayman, Peter; Marchant, John; Prater, Tony (1986). Shorebirds: an identification guide to the waders of the world. Boston: Houghton Mifflin. sid. 384–385. ISBN 0-395-60237-8

[6] Collins, P., Jessop, R., Minton, C. & Graham, D. (1999) A possible record of hybridisation between Pied Haematopus longirostris and Sooty Oystercatchers H. fuliginosus at Mud Islands, Victoria. Austral. Bird Watcher 18: 160–163.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]