Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden, med undantag för enstaka år, varit positiv. Fram till 1998 var Centerpartiet starkaste parti i samtliga val, därefter har starkaste partiet växlat mellan det lokala Bjärepartiet, Centerpartiet och Socialdemokraterna. Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av Liberalerna, Socialdemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna. Samma koalitionen styrde även under mandatperioden 2018–2022.
Båstads kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Båstads köping, Förslövsholms landskommun och Västra Bjäre landskommun samt en del ur Karups landskommun (Östra Karups församling), vilken del samtidigt överfördes från Hallands län till Kristianstads län.[8]
Kommunen utgörs av en del av urbergshorsten Hallandsåsen. Kusten mellan Hovs hallar i nordväst och Båstad följer Hallandsåsen norra förkastningslinje, vilken är mycket brant. Stranden ändrar karaktär vid centralorten där Laholmsbukten tar över med sandstränder och dynområden. I söder gränsar Hallandsåsen till ett område med yngre kalkrik berggrund. Där är åkrarna vidsträckta och jorden rik på kalk. På urberget är jorden magrare, vilket ger mindre odlingsenheter vilka delvis utgörs av fruktodlingar. Inom Bjärekustens naturreservat, med exempelvis Hovs hallar, finns de mindre skogsområdena nära stranden.[9]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Alliansen, vilka samlade 23 av 41 mandat i kommunfullmäktige.
Efter valet 2014 bildade Bjärepartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna en styrande koalition, mittkoalitionen. Dessa partier samlade 15 av fullmäktiges 41 mandat.[16]
Valet 2014 överklagades dock efter att ett antal extra valsedlar dykt upp hos länsstyrelsen jämfört med kommunens egen räkning på valnatten, med följden att ett mandat i kommunfullmäktige bytte parti. Den 17 december 2014 beslutade Valprövningsnämnden att det skulle hållas omval i Båstads kommun.[17][18] Omvalet hölls den 10 maj samma år.
I valet 2015 röstade ungefär var tredje röstberättigad på Bjärepartiets och de bildade ett minoritetsstyre genom en valteknisk samverkan med Socialdemokraterna.[19] Mandatperioden 2018–2022 bildade Liberalerna, Socialdemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna en majoritetskoalition som samlade 21 av kommunfullmäktiges 41 mandat.[20] Koalitionen, Samverkan för Bjäre, fortsätter styra i majoritet under mandatperioden 2022–2026.[21]
Järnvägens tillkomst i slutet av 1800-talet (invigd 1885) medförde att både Grevie och Båstad fick ett uppsving. Ett helt nytt samhälle växte fram i Grevie med verksamheter inom främst skjutstrafik, handel och hotellverksamhet. I och med järnvägen tillkom också de första badgästerna, men också början till industrialiseringen. I början av 2020-talet var viktiga näringar industri, handel, turism och jordbruk. Näringslivet i Östra Karup är så gott som helt uppbyggt på jordbruket. Bland större industrier i kommunen återfanns Lindab Ventilation AB, Nolato Polymer AB, Peab och Lindab Profil AB. Även besöksnäringarna var av stor betydelse för näringslivet.[9]
Blasonering: I fält av silver ett rött tremastat kofferdifartyg med tre råsegel på de främre masterna och ett latinmesansegel på mesanmasten, som har en naturfärgad svensk flagga på toppen.
Förebild till vapnet är ett sigill från 1783, och det fastställdes av Kungl. Maj:t1941. 1974 registrerades vapnet för den nya kommunen; ingen konkurrens fanns.
^Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]