Hoppa till innehållet

Dammlunga

Från Wikipedia
Uppslagsordet ”Asbestos” leder hit. För staden i Québec i Kanada, se Val-des-Sources.
Dammlunga
Latin: pneumoconiosis
Asbestosis high mag.jpg
Klassifikation och externa resurser
ICD-10J60-J65
ICD-9500-505
DiseasesDB31746
MeSHsvensk engelsk
Röntgenbild av lunga vid asbestos där man ser pleuraplack

Dammlunga eller pneumokonios orsakas av inandning av damm. Lungorna blir förhårdnade. Sjukdomen kan se olika ut beroende på vilket skadligt ämne som inandats. Pneumokonios kan uppdelas i silikos, asbestos, och antrakos. Dammlunga var en sjukdom som när den upptäcktes visade sig vara relativt vanlig hos arbetare i utsatta miljöer.

Huvudartikel: Silikos

Vid silikos, stendammslunga, finns typiska silikosknutor spridda i hela lungan. Silikos uppstår vid exponering för kiseldioxid, då makrofagerna angriper kvartspartiklarna. De flesta fallen av silikos i Sverige är kopplat till yrkesexponering, så som arbete i stenindustri eller gruva.[1] Silikos inducerar fibros i lungan. Silikos innebär en mycket kraftig riskfaktor för att latent tuberkulos ska utvecklas till aktiv tuberkulos.[2]

Exponering för damm från kiseldioxid är även associerat med ökad risk för lungcancer.[3]

Asbest kan leda till asbestos, småcellig lungcancer, mesoteliom och pleuraplack. Då man utsätter sig för asbest kommer asbestfibrerna ned i lungorna. Dessa fibrer är vassa och skadar lungan. Dessutom reagerar kroppen på dem och detta kan i slutändan leda till respiratorisk insufficiens. Pleuraplack kommer efter asbestexponering och kan ses på röntgen. Det vanligaste symptomet på asbestos är andfåddhet vid fysiskt arbete.

Antrakos, kolarbetarlungor, uppträder efter långvarig exponering för kol. Respiratorisk insufficiens är ovanligt. För folk som bott i storstäder ser man ofta vid en obduktion små sotinlagringar i lungorna.

  1. ^ Järvholm, Bengt; Professor, Senior; Medicin, Institutionen För Folkhälsa Och Klinisk; universitet, Umeå; professor; Miljömedicin, Arbets-Och (1 december 2015). ”Allvarlig silikos finns ännu i Sverige”. Läkartidningen. https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/originalstudie/2015/12/allvarlig-silikos-finns-annu-i-sverige/. Läst 11 januari 2022. 
  2. ^ Programmatic management of latent tuberculosis infection in the European Union. 2018-10. ISBN 978-92-9498-272-8. OCLC 1098149421. https://www.worldcat.org/oclc/1098149421. Läst 11 januari 2022 
  3. ^ Vetenskapligt underlag för hygieniska gränsvärden. 33. Occupational and Environmental Medicine, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg. 2013. ISBN 978-91-85971-48-0. OCLC 941113244. https://www.worldcat.org/oclc/941113244. Läst 11 januari 2022