Hoppa till innehållet

Doxing

Från Wikipedia
Ej att förväxla med DX-ing.

Doxing, doxning[1] eller doxxing[2] (från dox, plural av doc, förkortning av engelska document)[3] är metoden att med hjälp av internet leta reda på och publicera privat eller känslig personlig information om en individ eller en organisation.[4][5][6][7]

De metoder som används för att få tag på denna information omfattar bland annat att söka allmänt tillgängliga databaser och sociala medier (som Facebook), dataintrång och social manipulation. Doxing är nära relaterad till internetvigilantism och hacktivism, men också hämndporr och nätstalkning.[8]

Doxing kan ske av olika skäl, till exempel brottsbekämpning, analys av andra företag, utpressning, tvång, trakasserier, förödmjukelse eller vigilanterättvisa.[9][10]

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Doxing är ett nyord vars betydelse har utvecklats under dess korta existens. Det kommer från en alternativ stavning av engelskans docs (en förkortning av documents, "dokument").

Betydelse och bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Doxing syftar på "att samla och publicera en mapp med personlig information om någon".[11] Det går ut på att öppet avslöja fakta om en person som tidigare varit privat eller svår att få tag på.

Begreppet "att doxa" kommer från slangtermen "släppa dokument", som, enligt Wired-journalisten Mat Honan, var "en gammal hämndteknik som kom från 1990-talets hackerkultur". Hackers som arbetade utanför lagens råmärken under den perioden bröt mot sina opponenters anonymitet.

Eftersom doxing ofta förknippas med hämnd som motiv för att bryta mot andras anonymitet, har ordet fått en negativ bibetydelse.[12]

Möjliga konsekvenser för den drabbade

[redigera | redigera wikitext]

En person som har doxats riskerar att drabbas av trakasserier såsom förföljelse, falska prenumerationer eller beställningar, eller "swatting" (att falskeligen tipsa polisen om att offret begår brott, vilket gör att polisen besöker offret i vederbörandes hem eller arbetsplats). Det kan även få juridiska följder.

Den som doxar någon kan även vilja ta reda på fakta om en person utan planer på att offentliggöra den. Istället kan syftet vara att bryta sig in i offrets internetkonton eller att ta över deras konton på sociala medier.[11]

Vanliga tekniker

[redigera | redigera wikitext]

Hackers, polisen och amatördetektiver kan skörda information från internet om individer. Det finns ingen standardteknik för att doxa, vilket betyder att en hackare kan söka efter vilken sorts information som helst som är knuten till offret.

En enkel webbsökning kan ge resultat. Sociala medieplattformar såsom Facebook, Twitter, Tumblr och Linkedin kan innehålla rikliga mängder personlig information, eftersom många användare publicerar många detaljer om sig själva (till exempel delar sina bilder, arbetsplats, telefonnummer och e-postadress), med låga säkerhetsnivåer. Det är också möjligt att söka reda på en persons namn och hemadress baserat på ett mobiltelefonnummer, genom särskilda webbplatser.[13] Social manipulering används ibland för att få reda på ytterligare information från myndigheter och telefonbolag.[14]

Utöver dessa tekniker kan en hacker använda sökningar baserat på domännamn och bestämma offrets position baserat offrets IP-adress.[15]

Doxing utförd av journalister

[redigera | redigera wikitext]

Etiken i att journalister doxar, med argumentet att det är i allmänhetens intresse, är omdiskuterad. Flera författare har hävdat att journalister som doxar bildar en gråzon mellan journalistikens mål att publicera information som är i allmänhetens intresse, och att publicera information om individers privatliv mot deras uttryckliga vilja.[16][17][18]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ ”Doxing”. IT-ord. IDG. https://it-ord.idg.se/ord/doxing/. Läst 12 april 2020. 
  2. ^ ”The Problem with Doxxing”. http://www.wnyc.org/story/problem-doxxing/. Läst 5 mars 2017. 
  3. ^ ”Dox”. Arkiverad från originalet den 24 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170224213154/https://en.oxforddictionaries.com/definition/dox. Läst 5 mars 2017. 
  4. ^ ”What doxxing is, and why it matters”. The Economist. http://www.economist.com/blogs/economist-explains/2014/03/economist-explains-9. Läst 5 mars 2017. 
  5. ^ ”The Security of Our Election Systems”. https://www.schneier.com/blog/archives/2016/07/the_security_of_11.html. Läst 5 mars 2017. 
  6. ^ ”The FBI's warning about doxing was too little too late”. Arkiverad från originalet den 31 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121031002418/http://www.thetechherald.com/articles/The-FBIs-warning-about-doxing-was-too-little-too-late. Läst 5 mars 2017. 
  7. ^ ”Duke freshman reveals porn identity”. http://www.bbc.co.uk/news/blogs-echochambers-26477417. Läst 5 mars 2017. 
  8. ^ Doxing, definition på IDG
  9. ^ ”Doxed: how Sabu was outed by former Anons long before his arrest”. http://arstechnica.com/tech-policy/news/2012/03/doxed-how-sabu-was-outed-by-former-anons-long-before-his-arrest.ars. Läst 5 mars 2017. 
  10. ^ ”Did LulzSec Trick Police Into Arresting the Wrong Guy?”. Arkiverad från originalet den 29 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131029193458/http://www.theatlanticwire.com/technology/2011/07/did-lulzsec-trick-police-arresting-wrong-guy/40522/. Läst 5 mars 2017. 
  11. ^ [a b] ”What Is Doxing?”. http://www.wired.com/2014/03/doxing/. Läst 5 mars 2017. 
  12. ^ Garber, Megan (6 mars 2014). ”Doxing: An Etymology”. The Atlantic. http://www.theatlantic.com/technology/archive/2014/03/doxing-an-etymology/284283/.  (ej kontrollerad källa)
  13. ^ ”What is Doxing and How it is Done?”. Arkiverad från originalet den 8 december 2015. https://web.archive.org/web/20151208095058/http://www.gohacking.com/what-is-doxing-and-how-it-is-done/. Läst 5 mars 2017. 
  14. ^ ”The Serial Swatter”. https://www.nytimes.com/2015/11/29/magazine/the-serial-swatter.html?_r=0. Läst 5 mars 2017. 
  15. ^ ”Guide to doxing: Tracking identities across the web”. Arkiverad från originalet den 8 december 2015. https://web.archive.org/web/20151208055458/https://blog.blechschmidt.saarland/doxing/. Läst 5 mars 2017. 
  16. ^ "Newsweek, Bitcoin and the ethics of 'doxxing'", Aljazeera America (ej kontrollerad källa).
  17. ^ ”Rethinking the ethics of doxing”. http://www.skepticink.com/backgroundprobability/2014/12/14/rethinking-the-ethics-of-doxing/. Läst 5 mars 2017. 
  18. ^ ”Of Bitcoin and doxxing: Is revealing Satoshi Nakamoto’s identity okay because it was Newsweek and not Reddit?”. Arkiverad från originalet den 8 december 2015. https://web.archive.org/web/20151208055416/https://gigaom.com/2014/03/06/of-bitcoin-and-doxxing-is-revealing-sakamotos-identity-okay-because-it-was-newsweek-and-not-reddit/. Läst 5 mars 2017. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Doxing&oldid=54050334”