Dvärgsnögås
| Dvärgsnögås Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Andfåglar Anseriformes |
| Familj | Änder Anatidae |
| Underfamilj | Anserinae |
| Släkte | Anser |
| Art | Dvärgsnögås A. rossii |
| Vetenskapligt namn | |
| § Anser rossii | |
| Auktor | Cassin, 1861 |
| Utbredning | |
 Dvärgsnögåsens utbredningsområde, där orange betecknar häckningsområde, blått övervintringsområde och gult förekomst under flyttningen. | |
| Synonymer | |
| Chen rossii | |
Dvärgsnögås[2] (Anser rossii) är en nordamerikansk gåsart,[3] som namnet antyder en liten släkting till amerikanska snögåsen. Arten har påträffats i Europa, men de flesta fynd anses utgöras av rymlingar från fågelparker.
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Arten är vit förutom dess svarta vingtoppar. Den är till utseendet lik den vita fasen av snögås, men är uppskattningsvis 40 % mindre. En annan skillnad från snögåsen är att dvärgsnögåsens näbb är mindre i proportion till dess kropp och saknar ”svarta läppar”. Dvärgsnögås har liksom snögåsen en mörk fas, men den är extremt sällsynt.
_(23108182770).jpg)
Läten
[redigera | redigera wikitext]Dvärgsnögåsens läten liknar snögåsens, men är ljusare och hörs mindre ofta.[4]
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Dvärgsnögåsen häckar på tundran i arktiska Kanada och övervintrar mycket längre söderut på kontinenten i södra USA, ibland i norra Mexiko.[5] Dvärgsnögåsen är en sällsynt gäst i västra Europa, men hålls som parkfågel, varför det förekommer förrymda individer. I Sverige har dvärgsnögåsen påträffats vid ett knappt 20-tal tillfällen, första gången i oktober 1995 vid Ottenby, Öland.[6] Ingen av dessa bedöms med säkerhet härröra från vilda fåglar.
Släktestillhörighet
[redigera | redigera wikitext]Tidigare placerades arten i släktet Chen tillsammans med de andra nordamerikanska gässen snögås och kejsargås. Genetiska studier från 2016 visar dock att arterna i Chen är inbäddade i Anser.[7] Följaktligen har dessa tre arter förts över till Anser.
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Honan ruvar de två till sex vita äggen medan hanen står i närheten och vaktar.[8] När hon lämnar boet täcker honan äggen med dun.[8] Dvärgsnögåsen är helvegetarian och äter gräs, säv, växtdelar och sädeskorn.[8]
-
Flock med dvärgsnögås i Lower Klamath National Wildlife Refuge, Oregon. -
Blandflock dvärgsnögås och snögås i Sacramento National Wildlife Refuge, Kalifornien. -
Dvärgsnögåsens ägg.
.jpg)
Status och hot
[redigera | redigera wikitext]Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till 2,1 miljoner vuxna individer.[9]
Namn
[redigera | redigera wikitext]Fågelns vetenskapliga artnamn liksom dess engelska namn Ross's Goose hedrar Bernard Rogan Ross (1827–1874), en irländsk naturforskare och samlare av specimen tillika kommissionär för Hudson’s Bay Company i Kanada 1856-1871.[10]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] BirdLife International 2022 Anser rossii . Från: IUCN 2022. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 11 december 2022.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
- ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2016. IOC World Bird List (v 6.4). doi : 10.14344/IOC.ML.6.4.
- ^ Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 68. ISBN 0-679-45120-X
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
- ^ Dvärgsnögås, BirdLife Sveriges raritetskatalog.
- ^ Ottenburghs, J., H.-J. Megens, R.H.S. Kraus, O. Madsen, P. van Hooft, S.E. van Wieren, R.P.M.A. Crooijmans, R.C. Ydenberg, M.A.M. Groenen, and H.H.T. Prins (2016), A Tree of Geese: A Phylogenomic Perspective on the Evolutionary History of True Geese, Mol. Phylogenet. Evol. 102, 74-85.
- ^ [a b c] Ross's Goose Faktablad om dvärgsnögås på allaboutbirds.org
- ^ Partners in Flight. 2020. Avian Conservation Assessment Database Arkiverad 29 augusti 2020 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikispecies har information om dvärgsnögåa.
Wikimedia Commons har media som rör dvärgsnögås.- Läten på xeno-canto.org
|