Hoppa till innehållet

GH (misstänkt i Palmemordet)

Lägg till länkar
Från Wikipedia
GH
Född1952
Död12 augusti 2008
Medborgare iSverige
Redigera Wikidata

GH är den anonymiserande beteckningen på en person som utretts som misstänkt gärningsman i Palmemordet.

Han föddes 1952 i Harplinge, Halland och dog 2008 i Södermanland och var en svensk privatinvesterare. Han omnämndes som ”GH” (akronym för ”Gärningsmannaprofil nummer 8” – H är alfabetets åttonde bokstav) och ”Ensamstående man boende i innerstaden som gjort sig av med en hittills icke återfunnen revolver av den typ som användes vid mordet” i Granskningskommissionens rapport från 1999.[1] Själv nekade han till brottet, både i polisförhör och i en intervju med Aftonbladet.[2] Namnet på personen bakom kommissionens pseudonym ”GH” blev publicerat efter ett avslöjande av den danske journalisten Paul Smith år 2012, efter en läcka inom polisen.[3][4][5]

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

GH bodde på Hälsingegatan i Vasastan i Stockholm, cirka 15 minuters promenad från Biografen Grand. 1980 vann han en stor summa pengar på spel och sade då upp sig från sitt arbete för att bedriva aktieförvaltning på heltid. Han handlade aktivt och använde belåning för att öka avkastningen. GH var sedan tidigare kritisk till Regeringen Palmes skattepolitik och hans ekonomi kom att direkt påverkas negativt av beslutet från den 27 februari 1986 (dagen innan Palme sköts till döds) om en fördubbling av omsättningsskatten på aktier från 1% till 2%. Beskedet skapade dessutom ett kraftigt börsfall.[6]

Misstänkt för mordet på Olof Palme

[redigera | redigera wikitext]

Provskjutningsaktionen

[redigera | redigera wikitext]

GH var en flitig sportskytt och var sedan 1980 registrerad innehavare av bland annat en revolver Smith & Wesson .357 Magnum med sex tums pipa, samma typ av vapen som man antog hade använts vid mordet på Palme. GH, som åldersmässigt även stämde med gärningsmannens signalement, blev aktuell i Palmeutredningen i oktober 1989 genom den provskjutningsaktion som det då beslutades om. Provskjutningen skulle omfatta samtliga i Stockholms län registrerade vapen som var tänkbara som mordvapen. GH fick minst två påminnelser om detta men infann sig aldrig för provskjutning, och Palmeutredningen noterade först i augusti 1993 att hans revolver återstod att undersöka och provskjuta.[7]

Gärningsmannaprofil-objekt

[redigera | redigera wikitext]

I juni 1993 fick kriminalkommissarie Jan Olsson och psykiater Ulf Åsgård i uppdrag att skapa en gärningsmannaprofil (GMP).[8] Denna togs fram med hjälp av amerikanska FBI som i stort sett var eniga om att tillgängliga fakta pekade på en ”disorganiserad” gärningsman som agerat ensam.[9] Baserat på gärningsmannaprofilen utarbetades en ”checklista” som i kommissionens rapport omfattar 86 personer.[10] De 86 personerna reducerades till en lista med 6 personer som kallades ”GMP-objekt” varav fyra specifikt beskrivs i kommissionsrapporten:

  1. En jugoslavisk man som tidigare dömts för dråpförsök (anonymiserad som GC)
  2. Kriminell och mentalt störd man med uttalat palmehat (GF)
  3. Psykiskt instabil man fixerad vid Olof Palme (GG)
  4. Mannen som anonymiserats som GH: En man som bodde i innerstaden och hade avyttrat en icke-testad revolver[7]

Förhör

[redigera | redigera wikitext]

Den 17 januari 1995 hämtades GH till förhör efter ett beslut av Palmeutredningens åklagare Anders Helin. GH berättade att på grund av att aktiemarknaden rasat kom han på visst ekonomiskt obestånd och under sommaren 1992 hade han en del skulder, och att han därför bestämde sig för att sälja revolvern, så den kunde inte längre provskjutas. Han uppgav att han sålt vapnet för 5500 kr till en okänd man han träffat i Kungsträdgården. GH menade vidare att han vid tidpunkten för mordet legat nedbäddad i bostaden med influensa. Under tiden för förhöret gjordes också en husrannsakan i hans bostad som dock blev resultatlös.[11]

Vid ett senare förhör konfronterades GH med uppgiften att han långt före mordet skulle ha skjutit mot sin TV när Olof Palme medverkat i sändningen. Han anmäldes för detta och fick därpå sin vapenlicens suspenderad. GH förnekade dock att han medvetet hade avlossat sitt vapen. Han skulle istället haft vapenvård av sin revolver då ett vådaskott hade gått av och kulan hade på något sätt gått igenom TV:n och in i väggen bakom. Polisen inhämtade och undersökte splitter från en del av mantlingen som hade fastnat i dörrposten till balkongen, men utan resultat.

GH förhördes sammanlagt fem gånger 1995–1998.[12]

Granskningskommissionen

[redigera | redigera wikitext]

GH är en av de misstänkta som nämns i Granskningskommissionens betänkande från 1999, sidorna  955–960. Det var i betänkandet som beteckningen ”GH” skapades för Gärningsmansprofil nummer 8. Efter förhöret 1995 förhördes han återkommande, och i maj 1996 upprättade Palmeutredarna en sammanfattning av ärendet. Denna avslutades med åtta punkter:[7][13]

  1. GH var vid tidpunkten för mordet bosatt på bekvämt gångavstånd från mordplatsen.
  2. Han var innehavare av en Smith & Wesson .357 Magnum med sex tums pipa.
  3. Han är en erkänt skicklig skytt.
  4. Han har visat sig ha detaljkunskaper utöver det vanliga om Palme-utredningens olika skeden.
  5. Han har fått minst två kallelser år 1990 men säger sig inte komma ihåg detta.
  6. Hans förklaring om omständigheterna kring försäljningen av vapnet 1992 är föga trovärdig.
  7. Han har uppgivit att han var sängliggande hemma dagarna före, under och efter mordet. Detta motsägs av annan utredning.
  8. Hans utseende, hållning och sätt att röra sig uppvisar förbluffande överensstämmelse med uppgifterna om Olof Palmes mördare.

Ingemar Krusell och åklagare Jan Danielsson påpekade att inga vittnen kunde sätta GH i samband med brottsplatsen.[14]

Intervju med Aftonbladet

[redigera | redigera wikitext]

Det var först när Granskningskommissionens rapport publicerades 1999 som allmänheten blev medveten om förekomsten av misstankarna mot GH. Omedelbart efter publiceringen lyckades Aftonbladets journalist Anders Johansson efter visst letande få kontakt med honom.[15] Han genomförde en intervju som publicerades den 11 augusti 1999 där GH dementerar att han skulle ha skjutit Palme.[2][16] Han utvecklar också sin kritik mot polisarbetet där han menar att de bara "var ute efter att sätta dit någon".[2] Expressen publicerade också en intervju med en man med samma namn under tiden efter att rapporten släpptes, men det visade sig vara fel person.[17]

Paul Smiths böcker

[redigera | redigera wikitext]

Teorin om GH utvecklades 2006 i den danske journalisten Paul Smiths dokumentärroman Opklaringen af et meget omtalt mord [18] och i hans senare publicerade facklitteraturbok Mordet på Olof Palme. Den endelige opklaring 2010. År 2012 publicerade han boken Palmes morder: er mordgåden løst? där han bland annat avslöjade namnet bakom kommissionens pseudonym GH och en av hans bostadsadresser.[5]

Marc Pennartz

[redigera | redigera wikitext]

GH är också ämnet i den nederländskspråkiga boken De vermoedelijke moordenaar van Olof Palme av den nederländsk-belgiske journalisten Marc Pennartz, som publicerades 2021. I boken citerar han material från Palmeutredningen och intervjuar en familjemedlem [19]. År 2024 samarbetar han med Peter Isaksson i dokumentären The Palme Assassination: The Lost Trail, som också handlar om GH[20].

Död

[redigera | redigera wikitext]

GH dog sommaren 2008. GH:s bror hade kontaktat Polismyndigheten i Stockholms län då han hade blivit orolig eftersom han inte kunde komma i kontakt med sin bror. Två ordningspoliser skickades och anlände strax därpå till GH:s bostad och ringde på. Efter att inte ha fått någon reaktion knackade de hårt på dörren och ropade ”Lås upp! Det är polisen!” varvid det kort därpå hördes ett skott inifrån lägenheten. Polisen bröt sig då in och kunde konstatera att GH hade tagit sitt liv.[21]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Granskningskommissionens betänkande i anledning av Brottsutredningen efter mordet på statsminister Olof Palme, SOU 1999:88
  2. ^ [a b c] Anders Johansson (11 augusti 1999). ”Jag väntade på polisen”. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9908/11/palmemordet.html. 
  3. ^ Dansk forfatter: Her er Palmes morder, Ekstrabladet, 6 juni 2012
  4. ^ Interview: Palme-mordet opklaret?, TV2 Östjylland, 6 juni 2012
  5. ^ [a b] Smith (2012), sida 131.
  6. ^ Smith, Paul (2012) (på danska). Palmes morder: er mordgåden løst?.. Højbjerg: Hovedland. Libris 13456844. ISBN 978-87-7070-323-9 
  7. ^ [a b c] SOU 1999:88, s. 955.
  8. ^ SOU 1999:88, s. 849.
  9. ^ SOU 1999:88, s. 899
  10. ^ SOU 1999:88, s. 945
  11. ^ SOU 1999:88, s. 957.
  12. ^ SOU 1999:88, s. 958.
  13. ^ Misstankarna mot 47-åringen, Aftonbladet, 11 augusti 1999
  14. ^ Bondeson (2005) sida 261.
  15. ^ ”Moord Olof Palme – Een verdachte duikt onder” (på nederländska). https://www.moordolofpalme.nl/de-man-in-maatpak-die-niks-bezat/. Läst 10 juni 2020. 
  16. ^ Smith (2012), sida 128-132
  17. ^ Smith (2012), sid. 132-133.
  18. ^ Paul Smith (18 september 2008) (på danska). Palmes morder?. Dagbladet Information. http://www.information.dk/166012. 
  19. ^ ”268. Marc Pennartz del 1 | Podden Palmemordet”. 24 februari 2021. https://shows.acast.com/palmemordet/episodes/268.marcpennartzdel1. Läst 31 juli 2024. 
  20. ^ The Palme Assassination: The Lost Trail (25 juli 2024). ”The Palme Assassination: The Lost Trail | Documentary | Official Trailer”. https://www.youtube.com/watch?v=OW13RJYGtkM. Läst 31 juli 2024. 
  21. ^ Smith (2012), sida 7.

Böcker

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Mordet på Olof Palme
Plats
Misstänkta gärningsman
Victor Gunnarsson ("33-åringen") · Christer Pettersson · Stig Engström ("Skandiamannen") · "GH"
Övriga spår
Misstänkta vapen
Ledande utredare
Ebbe Carlsson-affären
Statliga granskningar
Facklitteratur och dokumentärer
Palmemordet i populärkulturen
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=GH_(misstänkt_i_Palmemordet)&oldid=55692582”