Hoppa till innehållet

Georg Rydeberg

Från Wikipedia
Georg Rydeberg
Georg Rydeberg 1940-talet.
Georg Rydeberg 1940-talet.
FöddOlof Georg Rydeberg
21 juli 1907
Örgryte församling, Göteborg
Död22 februari 1983 (75 år)
Oscars församling, Stockholm
Aktiva år1929–1983
MakaKarin Bergman
(gift 1931–1934; skild)
Birgit Sergelius
(gift 1934–1941; skild)
Marga Lettström
(gift 1942–1948; skild)
Eugenie Trullemans
(gift 1950–1979; skild)
Betydande roller
Filmer:
IMDb SFDb

Georg Rydeberg i tv-programmet "Här är ditt liv" den 19 februari 1983, kort före sin död.
G Rydeberg
Nya Varvets kyrkogård

Olof Georg Rydeberg, född 21 juli 1907 i Örgryte församling i Göteborg,[1] död 22 februari 1983 i Oscars församling i Stockholm,[2] var en svensk skådespelare.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Georg Rydebergs mor hette Anna Bluhme (1881–1965)[2] och fadern hette Yngve Rydeberg (1880–1934)[2] – även om denne förnekade faderskapet och rykten gjorde gällande att den verklige fadern var Eric Lemming.[3] Georg Rydebergs yngre syster Asta var gift med Martin Stenström.

Rydeberg växte upp vid Timmermansgatan i Majorna. Han gick till sjöss, men tvingades avbryta sjölivet på grund av malaria.[4] Efter några års kontorsarbete blev Rydeberg elev vid Lorensbergsteatern. Han gick 1929–1931 på Dramatens elevskola och var därefter i tre år verksam vid Blancheteatern. Där fick han 1933 sitt genombrott i Hela havet stormar.[5] Åren 1934–1936 var han anställd vid Göteborgs stadsteater, för att därefter främst ägna sig åt film som anställd av AB Svensk Filmindustri 1936–1943. År 1938 företog Rydeberg studieresor i Storbritannien och Frankrike. Han tillhörde Dramatiska teatern 1945 och Vasateatern 1946. År 1947 var han verksam som skådespelare i Danmark.[6]

Som filmskådespelare debuterade han 1932 i Landskamp, men slog igenom först 1938 i En kvinnas ansikte. Andra kända filmer där han medverkade är Tänk om jag gifter mig med prästen (1941), Doktor Glas (1942), Appassionata (1944) och Kärlekens bröd (1953).

1967 tilldelades Georg Rydeberg Teaterförbundets guldmedalj för "utomordentlig konstnärlig gärning".

Mot slutet av sin karriär, 1977–1982, läste han Alfred Tennysons dikt Nyårsklockan inför tolvslaget varje nyårsafton på Skansen.[7]

Hans sista framträdande var i tv-programmet Här är ditt liv den 19 februari 1983, där Viveca Lindfors var huvudperson. Han hittades död i sin lägenhet på Styrmansgatan i Stockholm den 20 mars 1983 och ska då förmodligen ha avlidit redan den 22 februari under oklara omständigheter. Georg Rydeberg gravsattes 15 april 1983 på Nya Varvets kyrkogård i Göteborg.[8]

Privatliv

[redigera | redigera wikitext]

Rydeberg var gift fyra gånger. Första gången var han gift 1931–1934 med skådespelaren Karin Bergman (1910–1982).[9] De fick dottern Nina Nilsson (född 1931).[10]

Andra gången var han gift 1934–1941 med skådespelaren Birgit Sergelius (1907–1979).[9] De fick sonen Claes Rydeberg (född 1937).[10]

Tredje gången var han gift 1942–1948 med journalisten Marga Lettström (1911–2011).[9][2] De fick sonen Hans-Georg Rydeberg (1943–1959), som omkom i en trafikolycka, och dottern Lena Rydeberg Olsson (född 1945).[11][12]

Fjärde gången var han gift 1950–1979 med Eugénie Trullemans (1909–2011),[2] dotter till oboisten Eugen Trullemans och Bodil Hansen samt tidigare gift med konsuln Sven Torvald Jahnsson.[9]

Däremot gifte han sig aldrig med Viveca Lindfors, som han hade en omskriven relation med i början av 1940-talet.[13] Rydeberg plågades i media av ett både bisarrt och envist rykte om att han skulle ha bitit av Lindfors ena bröstvårta, något han bestämt dementerade.[14][15]

I en tidningsintervju 1976 fick Georg Rydeberg frågan om hans mor och alla de andra kvinnorna i hans liv och han svarade:

” "Trots ensamhet och många sorger var min mor en god och generös människa. Men jag har mött ömhet och värme och generositet hos många kvinnor, hos mina fyra hustrur inte minst. Jag kan inte säga att jag fick mer av min mor och mindre av dem. Men sen detta är sagt...jag undrar om jag givit dem så mycket generositet, ömhet och godhet som jag borde. På den frågan svarar jag nej. - Varför? - På sätt och vis är jag en våldsam människa med ett fruktansvärt svårt humör. För att inte allt ska sluta i explosion fordras det ett oändligt tålamod av omgivningen. Jag har väl tänkt: Dom borde begripa det här, förlåta mej och gå vidare. Men man kan såra en kvinna så oerhört att hon har svårt att glömma, det borde jag förstått."[16] „

Filmografi i urval

[redigera | redigera wikitext]

Teater

[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1931 Förste möbelbäraren Thalias barn
Tor Hedberg		 Gustaf Linden Dramaten
Timothy Fadershjärtat
W. Somerset Maugham		 Alf Sjöberg Dramaten
Willocks Sex appeal
Frederick Lonsdale		 Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[17]
Benjamin Grong Vägen framåt
Helge Krog		 Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[18]
Fritz Bernt Till polisens förfogande
Max Alsberg och Otto Ernst Hesse		 Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[19]
1932 Vladimir Kamrat Arina står brud
I.M. Wolkow		 Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[20]
Maurice Duclos Fallna änglar
Noël Coward		 Sture Baude Blancheteatern[21]
Charlie Syndafloden
Henning Berger		 Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[22]
Louis Hotellrummet
Pierre Rocher		 Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[23]
Léon Bouquet Obs, nymålat
René Fauchois		 Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[24]
Abbe Tredubbelt gifta
Anne Nichols		 Semmy Friedmann Blancheteatern[25]
1933 En gymnasist Livet har rätt
Dicte Sjögren		 Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[26]
Joseph Schindler Hela havet stormar
Ronald Mackenzie		 Per Lindberg Blancheteatern[27][28]
Orsino April, april eller Vad ni vill
William Shakespeare		 Per Lindberg Blancheteatern[29]
Jerry Hallam Vi Hallams
Rose Franken		 Knut Martin Blancheteatern[30][31]
Paul Feugeas Spillror
Dicte Sjögren		 Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[32]
1934 Teddy Strumpebandet
Avery Hopwood		 Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[33]
1937 Mr Cummingham Vår ära och vår makt
Nordahl Grieg		 Alf Sjöberg Dramaten
1939 Rodolphe Boulanger Madame Bovary
Gaston Baty		 Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[34]
Gustav III Kungens komedi
Oscar Rydqvist		 Martha Lundholm Vasateatern[35]
1940 Maximil Fågel Fenix
Kaj Munk		 Martha Lundholm Vasateatern[36]
Dowey Den gamla visar sina medaljer
J. M. Barrie		 Martha Lundholm Vasateatern[37]
Michel Duo
Paul Géraldy och Colette		 Harry Roeck Hansen Blancheteatern[38]
Gaylord Esterbrook Plats för leende
S. N. Behrman		 Harry Roeck Hansen Blancheteatern[39]
1941 Blind-Jonas Midsommardröm i fattighuset
Pär Lagerkvist		 Per Lindberg Blancheteatern[40]
1942 Alfred Allmers Lille Eyolf
Henrik Ibsen		 Martha Lundholm Vasateatern[41]
1944 Jack Manningham Gasljus
Patrick Hamilton		 Olof Molander Oscarsteatern[42]
Tom Collier Det evigt manliga
Philip Barry		 Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[43]
1946 Tolvskillingsoperan
Bertolt Brecht och Kurt Weill		 Sandro Malmquist Malmö stadsteater
Florent Doris
Marcel Thiébaut		 Martha Lundholm Vasateatern[44]
Joe Meng "Patrasket"
Hjalmar Bergman		 Anders Henriksson Vasateatern[45]
1948 Dramatikern Kärlek utan nåd
Eugene O'Neill		 Gustaf Molander Turné[46]
1949 Manéquant, teaterdirektör Kiki
André Picard		 Martha Lundholm Vasateatern[47]
1951 Greve Hector de Clérambard Clérambard
Marcel Aymé		 Per-Axel Branner Nya teatern[48]
Frank Elgin Mannen du gav mig
Clifford Odets		 Ingmar Bergman Folkparksturné[49]
Daniel Bachelet Inte för er, mina damer
Sacha Guitry		 John Zacharias Helsingborgs stadsteater
1952 Frank Elgin Come back
Clifford Odets		 Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[50]
Doktor Wirén Fullmåne
Hasse Ekman		 Hasse Ekman Intiman
1953 Macheath Tolvskillingsoperan
Bertolt Brecht och Kurt Weill		 John Zacharias Norrköping-Linköping stadsteater
1954 Sir Ronald Dårskapens timme
Anna Bonacci		 Per Gerhard Vasateatern[51]
Zamore Kärlekens vals
Georges Neveux		 Per Gerhard Vasateatern[52]
Oh, mein Papa
Erik Charell och Paul Burkhard		 Hansjörg Boeger Södra Teatern[53]
1956 Jussac Can-Can
Cole Porter och Abe Burrows		 Ivo Cramér Oscarsteatern[54]
1961 Kung John, kung av England Kung John (The Life and Death of King John)
William Shakespeare		 Alf Sjöberg Dramaten
1963 George Vem är rädd för Virginia Woolf?
Edward Albee		 Ingmar Bergman Dramaten[55]
1965 Advokaten För Alice
Edward Albee		 Ingmar Bergman Dramaten[56]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Örgryte födda, Nr 426
  2. ^ [a b c d e] Sveriges dödbok 1901–2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642 
  3. ^ Historiska nyheter : Göteborg i nyheternas centrum, Kristian Wedel [kulturjournalist på Göteborgs-Posten], Bokförlaget Max Ström, Stockholm 2010 ISBN 978-91-7126-202-8 s. 102."Det var en officiell hemlighet att han var skådespelaren Georg Rydebergs far."
  4. ^ Föreningen Gamla Majgrabbar: Julen 1999, tidning utgiven av Föreningen Gamla Majgrabbar, Göteborg 1999, s. 15
  5. ^ nationalencyklopedin
  6. ^ Rydeberg, Georg i Svenska män och kvinnor (1949)
  7. ^ Aftonbladet
  8. ^ Gravplatser
  9. ^ [a b c d] Sörenson, Elisabeth: Georg Rydeberg i Svenskt biografiskt lexikon
  10. ^ [a b] Georg Rydeberg (21.07.1907 - 22.02.1983) Arkiverad 7 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine. Svensk underhållningsmusik, revy och film 1900–1960. Åtkomst 24 februari 2018.
  11. ^ Födelseannonser i Svenska Dagbladet 13 februari 1943 och 20 mars 1945. Länk för inloggad medlem i Genealogiska Föreningen
  12. ^ Sveriges befolkning 1950. Arkiv Digital 
  13. ^ Kalle Dixelius/TT Spektra (2007-08-20): "Georg Rydeberg den store charmören". HD.se. Läst 28 oktober 2013.
  14. ^ Georg Rydeberg förnekar att han bet av Viveca Lindfors bröstvårta Youtube
  15. ^ Kalle Lind, Människor det varit synd om, Roos & Tegner, 2010, ISBN 9789186047191
  16. ^ Tidningen Allers 1976, nr 11, s. 9.
  17. ^ ”Sex Appeal”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22091&pos=60. Läst 9 april 2016. 
  18. ^ ”Vägen framåt”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22092&pos=61. Läst 9 april 2016. 
  19. ^ ”Till polisens förfogande”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22093&pos=62. Läst 9 april 2016. 
  20. ^ ”Kamrat Arina står brud”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22095&pos=64. Läst 10 april 2016. 
  21. ^ ”Fallna änglar”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22096&pos=65. Läst 10 april 2016. 
  22. ^ ”Syndafloden”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22097&pos=66. Läst 10 april 2016. 
  23. ^ ”Hotellrummet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22059&pos=68. Läst 10 april 2016. 
  24. ^ ”OBS! Nymålat”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22061&pos=70. Läst 10 april 2016. 
  25. ^ ”Teater Musik Film: 'Reprispremiär' på Blanche”. Dagens Nyheter: s. 14. 15 december 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-12-15/342/14. Läst 10 april 2016. 
  26. ^ ”Livet har rätt”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22062&pos=71. Läst 10 april 2016. 
  27. ^ Programblad, Hela havet stormar 1932, Blancheteatern
  28. ^ Bo Bergman (26 januari 1933). ”'Hela havet stormar' på Blancheteatern”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-01-26/24/8. Läst 27 augusti 2015. 
  29. ^ ”April! April! eller Vad ni vill”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22064&pos=73. Läst 11 april 2016. 
  30. ^ ”Vi Hallams”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22066. Läst 17 december 2015. 
  31. ^ Bo Bergman (15 september 1933). ”'Vi Hallams' på Blancheteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-09-15/250/1. Läst 17 december 2015. 
  32. ^ ”Spillror”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22067&pos=76. Läst 11 april 2016. 
  33. ^ ”Strumpebandet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22069&pos=78. Läst 11 april 2016. 
  34. ^ ”Madame Bovary”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22078&pos=102. Läst 21 april 2016. 
  35. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1939 s. 177
  36. ^ ”Fågel Fenix”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14253&pos=414. Läst 29 april 2016. 
  37. ^ ”Den gamla visar sina medaljer”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14271&pos=413. Läst 29 april 2016. 
  38. ^ Oscar Rydqvist (29 mars 1940). ”'Duo' på Blancheteatern”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1940-03-29/85/9. Läst 27 augusti 2015. 
  39. ^ Oscar Rydqvist (20 november 1940). ”'Plats för leende' på Blancheteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1940-11-20/319/10. Läst 25 augusti 2015. 
  40. ^ ”Midsommardröm i fattighuset”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF18885&pos=115. Läst 22 april 2016. 
  41. ^ ”Lille Eyolf”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14213&pos=428. Läst 1 maj 2016. 
  42. ^ Sten af Geijerstam (24 mars 1944). ”Filmgästspel på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-03-24/82/10. Läst 11 maj 2016. 
  43. ^ ”Det evigt manliga”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22225&pos=131. Läst 24 april 2016. 
  44. ^ ”Doris”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14096&pos=443. Läst 5 maj 2016. 
  45. ^ ”Patrasket”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14154&pos=444. Läst 5 maj 2016. 
  46. ^ Sven Barthel (23 oktober 1940). ”O'Neill i Gävle”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1948-10-23/288/7. Läst 27 augusti 2015. 
  47. ^ Jan Olof Olsson (19 februari 1949). ”Teater Musik Film: 'Kiki' på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1949-02-19/48/7. Läst 16 april 2016. 
  48. ^ Dagens Nyheter 1 februari 1951 sid.10
  49. ^ ”Mannen du gav mig”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/mannen-du-gav-mig. Läst 17 oktober 2015. 
  50. ^ ”Come back”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF18880&pos=154. Läst 24 april 2016. 
  51. ^ ”Dårskapens timme”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14094&pos=465. Läst 6 maj 2016. 
  52. ^ ”Kärlekens vals”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14119&pos=466. Läst 6 maj 2016. 
  53. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 34. 17 september 1954. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-09-17/252/34. Läst 22 augusti 2015. 
  54. ^ Folke Hähnel (17 mars 1956). ”'Can-Can' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1956-03-17/75/12. Läst 22 augusti 2015. 
  55. ^ ”Vem är rädd för Virginia Woolf?”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/vem-är-rädd-för-virginia-woolf. Läst 20 oktober 2015. 
  56. ^ ”För Alice”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/för-alice. Läst 21 oktober 2015. 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Rydeberg, Georg (1970). Ridån går alltid ner: memoarer. Stockholm: Bonnier. Libris 8080137 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Georg_Rydeberg&oldid=54875985”