Hoppa till innehållet

Gripsvansskink

Från Wikipedia
Gripsvansskink
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassKräldjur
Reptilia
OrdningFjällbärande kräldjur
Squamata
FamiljSkinkar
Scincidae
SläkteCorucia
ArtGripsvansskink
Corucia zebrata
Vetenskapligt namn
§ Corucia zebrata
AuktorGray 1855
Hitta fler artiklar om djur med

Gripsvansskink (Corucia zebrata)[2] är en ödleart som ingår i familjen skinkar (Scincidae) och den enda arten i släktet Corucia.[3][4] Den förekommer på Salomonöarna och är en trädlevande skink som lever i öarnas skogar.[1] Det svenska trivialnamnet gripsvansskink som förekommer för arten syftar just på att denna skink har en gripsvans, en anpassning till dess trädlevande liv. Den är en växtätare[1] som livnär sig på olika växtdelar så som blad, blommor, frukt och skott. Gripsvansskinken är världens största nu levande skink mätt som total längd (kropp och svans) och en fullvuxen gripsvansskink kan nå en längd på 75 centimeter eller något mer. Svansen utgör mer än hälften av den totala längden men kroppslängden utan svansen kan ändå vara över 30 centimeter och djuren kan väga upp mot 1 kilogram. Gripsvansskinken är vidare känd som en av få ödlearter som formar sociala grupper (med en zoologisk term circulus) i form av små familjegrupper. Fortplantningen är ovovivipar,[4] vilket innebär att honorna föder levande ungar. Arten har en långsam reproduktionstakt och är rödlistad som nära hotad av IUCN (Internationella naturvårdsunionen) på grund av habitatförlust genom skogsavverkning, illegal insamling, export och handel samt en fragmenterad och minskande vild population.[1] Den är också listad i CITES appendix II.[1][5]

Arten delas in i följande underarter:[4]

  • C. z. alfredschmidti Köhler, 1997
  • C. z. zebrata Gray, 1855
Närbild på huvud.
Gripsvansskink på Saint Louis Zoo. Här ses artens svans, som är en gripsvans.
  1. ^ [a b c d e] Corucia zebrata. Från IUCN. Läst 19 februari 2023.
  2. ^ ”Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om villkor för hållande, uppfödning och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby”. lagen.nu. Statens jordbruksverk. 28 mars 2019. https://lagen.nu/sjvfs/2019:15. Läst 19 februari 2023. 
  3. ^ Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (23 oktober 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/corucia+zebrata/match/1. Läst 24 september 2012. 
  4. ^ [a b c] Corucia zebrata i TIGR Reptile Database. Uetz P., 2016. Läst 4 mars 2018.
  5. ^ Corucia zebrata i CITES.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]