Hoppa till innehållet

Kalciumkarbonat

Från Wikipedia
Kalciumkarbonat

Systematiskt namnKalciumkarbonat
Övriga namnKalkspat, kalcit
Kemisk formelCaCO3
Molmassa100,087 g/mol
UtseendeVitt pulver
CAS-nummer471-34-1
SMILES[Ca+2].C([O-])(=O)[O-]
Egenskaper
Densitet2,71 g/cm³
Löslighet (vatten)0,15 × 10–3 g/l
Smältpunkt825 °C
Kokpunktsönderfaller °C
Faror
NFPA 704

0
0
0
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Kalciumkarbonat, eller kolsyrad kalk (CaCO3), är i naturen ett mycket vanligt salt, som förekommer som aragonit, kalkspat, kalksten, krita och marmor, samt i märgel, dolomit med mera. Genom upphettning spaltas det i kalciumoxid (bränd kalk) och koldioxid. Det är också den viktigaste komponenten i skal av marina organismer, snäckor, pärlor och äggskal med mera.

Kalciumkarbonat är nästan olösligt i vatten [1], men löses i kolsyrehaltigt vatten under bildning av surt kalciumkarbonat (även kallat kalciumbikarbonat), Ca(HCO3)2, som är lättlösligt i vatten. Genom kokning av lösningen återbildas det olösliga kalciumkarbonatet (pannsten).

I rent tillstånd uppträder det som ett vitt kristallinskt pulver, om man till en lösning av kalciumklorid sätter en sodalösning, frånfiltrerar och tvättar fällningen.

Framställning och användning

[redigera | redigera wikitext]

I Sverige utvinns kalciumkarbonat framför allt ur kalksten (nästan rent kalciumkarbonat), märgelsten (65 %) och dolomit (55–60 %). Kalksten mals, upphettas till bränd kalk (kalciumoxid, (CaO)), tillsätts vatten så att släckt kalk (kalciumhydroxid, Ca(OH)2) bildas, när koldioxid bubblas in i vätskan fälls kalciumkarbonat ut.[2]

Nära 6 miljoner ton kalciumkarbonat framställdes i Sverige 1999 och ingick i cirka 3 200 produkter registrerade hos Kemikalieinspektionen.[3]

  1. ^ Nettelblad, Folke (2013). Spektrum Kemi. sid. 128 
  2. ^ Meyers varulexikon, Forum 1952
  3. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 november 2011. https://web.archive.org/web/20111124144513/http://shenet.se/ravaror/kalciumkarbonat.html. Läst 1 december 2011.