Hoppa till innehållet

Karmosin

Från Wikipedia
En karmosinröd BMW.
Karmosin som HTML-färg (X11)
— Färgkoordinater —
HTML-färgnamnCrimson
HEX#DC143C
RGBB (R, G, B)(220, 20, 60)
CMYKH (C, M, Y, K)(-, -, -, -)
HSV (H, S, V)(-°, - %, - %)
B: Normaliserat till [0–255] (byte)
H: Normaliserat till [0–100] (hundra)
Nils Bielke (1695) iförd sin karmosinröda riksrådsmantel med kanter av hermelin, samt under högra handen riksrådshatten i samma material.

Karmosin (även karmosinrött, kermesrött, kermeskorn) kan beteckna både en färgnyans och ett rött färgämne som ursprungligen framställdes av kermeslus.

Förutom för färgämnet används "karmosin" också för djupröda kulörer alldeles oavsett hur de har framställts. Bland HTML-färgerna för bildskärmar (X11) finns en färg med det motsvarande engelska namnet crimson, dess koordinater visas i boxen till höger.

Färgämnet karmosin framställdes ursprungligen av kermeslus (Coccus ilices, Kermes vermilio) som lever i medelhavsområdet på kermeseken. De dräktiga lushonorna lägges i ättika och torkas sedan till bruna, glänsande korn. I farmakopéerna kallas kermeskorn Grana kermes eller Grana alkermes. Numera kan karmosin även framställas syntetiskt.

Färgämnet har använts för textilfärgning och kosmetik sedan antiken och har också använts i färglacker för måleriet. Under 1400-talet användes det som ersättning för purpur. I Sverige har det använts sedan 1500-talet. Under 1600-talet minskade användningen till förmån för karmin, som istället framställs av den mexikanska koschenillsköldlusen.

Namnförväxlingar mellan karmosin/kermeskorn/kermeslus och karmin/koschenill/koschenillsköldlus har sedan det senare infördes till Europa varit mycket vanliga och begreppen används ofta som synonymer.

Karmosinfärgämnet är en så kallad antrakinon. I det internationella Colour Index har det beteckningarna C.I. Natural Red 3 (NR3) och C.I. 75460.[1][2][3]

Namnet karmosinrött används också för azorubin, ett livsmedelsfärgämne som främst finns i godis. Färgen har E-nummer E122 och är ett azofärgämne.

  1. ^ Nicholas Eastaugh, Valentine Walsh, Tracey Chaplin, Ruth Siddall. Pigment Compendium: A Dictionary of Historical Pigments Elsevier, 2004. Läst 20 mars 2016.
  2. ^ Kermesic Acid PubChem Compound Database. Läst 20 mars 2016.
  3. ^ The Color of Art Pigment Database: Pigment Red: NR3 artiscreation.com, David Myers. Läst 20 mars 2016.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]