Hoppa till innehållet

Krokodilhaj

Från Wikipedia
Krokodilhaj
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
ÖverklassBroskfiskar
Chondrichthyes
UnderklassHajar och rockor
Elasmobranchii
ÖverordningHajar
Selachii
OrdningHåbrandsartade hajar
Lamniformes
FamiljPseudocarchariidae
Compagno, 1973
SläktePseudocarcharias
Cadenat, 1963
ArtKrokodilhaj
P. kamoharai
Vetenskapligt namn
§ Pseudocarcharias kamoharai
AuktorMatsubara, 1936
Utbredning
Krokodilhajens utbredning, mörkblått är områden där arten påträffas ofta
Hitta fler artiklar om djur med

Krokodilhaj (Pseudocarcharias kamoharai) är en haj i ordningen håbrandsartade hajar som är enda arten i släktet Pseudocarcharias som i sin tur är ensam i familjen Pseudocarchariidae.[2]

Som namnet antyder har arten tänder som påminner om krokodilernas tänder.[2] På varje kroppssida förekommer fem gälöppningar fördelade på huvud och på bålen. De två trekantiga ryggfenorna är låga.[3]

Denna haj blir upp till 1,1 meter lång och den lever i öppet vatten i tropiska hav. Dess stora ögon antyder att den jagar på natten eller lever på djupare vatten där ljuset är svagt, troligen ner till åtminstone 590 meters djup. Antagligen utför krokodilhajen vandringar från djupet till havets yta under dygnet.[2]

Krokodilhajens föda består enligt undersökningar av maginnehållet hos insamlade exemplar bland annat av på djupare vatten förekommande små fiskar, bläckfiskar och räkor.[2]

Honan får vanligen två till fyra ungar per dräktighet. Ynglen äter i livmodern obefruktade ägg vilket är en form av kannibalism. Innan de är 3 till 4 cm långa är de utrustade med gulesäck. Vid födseln är ungarna cirka 40 centimeter långa. Könsmognaden kommer vid en uppnådd längd på cirka 74 centimeter om individen är en hane och vid 89 centimeter om det är en hona.[2]

  1. ^ Pseudocarcharias kamoharai på IUCN:s rödlista, läst 19 april 2023.
  2. ^ [a b c d e] Bernvi, David C. (2018). ”Krokodilhaj”. Världens hajar. Stockholm: Carcal Publishing. sid. 124. ISBN 9789197583374 
  3. ^ Froese, Rainer/Pauly, Daniel (red., 2018). "Pseudocarchariidae" i FishBase. december 2018.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]