Hoppa till innehållet

Livet är underbart (film, 1946)

Från Wikipedia
Livet är underbart
(It's a Wonderful Life)
Livet är underbart
Livet är underbart
GenreRomantiskt drama
RegissörFrank Capra
ProducentFrank Capra
ManusFrances Goodrich
Albert Hackett
Frank Capra
Baserad på"The Greatest Gift"
av Philip Van Doren Stern
SkådespelareJames Stewart
Donna Reed
Henry Travers
Lionel Barrymore
Thomas Mitchell
Beulah Bondi
Frank Faylen
Ward Bond
Gloria Grahame
OriginalmusikDimitri Tiomkin
FotografJoseph Walker
KlippningWilliam Hornbeck
ProduktionsbolagLiberty Films
DistributionRKO Radio Pictures
PremiärUSA 20 december 1946 (USA)
Speltid130 minuter
LandUSA
SpråkEngelska
Budget3,18 miljoner USD
Intäkter9,6 miljoner USD
IMDb SFDb Elonet
SVT Play Yle Arenan
George Bailey (James Stewart), Mary Bailey (Donna Reed) och deras yngsta dotter Zuzu (Karolyn Grimes).

Livet är underbart (engelska: It's a Wonderful Life) är en amerikansk dramafilm från 1946 i regi av Frank Capra.[1] Filmen är baserad på novellen The Greatest Gift, som Philip Van Doren Stern skrev 1939 och publicerade 1943. I huvudrollerna ses James Stewart och Donna Reed. Filmen har blivit en julfilmsklassiker sedan den traditionellt sänds på TV under julhelgen, framförallt i USA, men även i Sverige.

Filmen nominerades till fem Oscars, inklusive bästa film och räknas av American Film Institute som en av de 100 bästa amerikanska filmer som någonsin gjorts.[2] Capra avslöjade 1978 att filmen var hans personliga favorit bland de han regisserat samt att han visade den för sin familj varje jul.

När filmen tar sin början möter vi den inte helt fullärde ängeln Clarence Odbody (spelad av Henry Travers) som får ett uppdrag som han måste klara av innan han kan bli en fullfjädrad ängel. Clarence måste hjälpa George Bailey (James Stewart), en man som genom att hjälpa sin hemstad och dess innevånare försakat sig själv och sina drömmar. Han överväger nu självmord på självaste julafton för att han tror att alla omkring honom skulle få det bättre utan honom.

Efter att ha fått se vad som hänt tidigare i Georges liv (samtidigt visas tittarna också vad som har hänt) beger sig Clarence ner till jorden för att hjälpa George i hans nöd. Han gör detta genom att transportera George Bailey till en alternativ verklighet där George själv aldrig existerat. Då märker George att alla i hans närhet hade haft det värre om det inte hade varit för honom, hans handlingar och livsval. Varje människa påverkar med sin blotta existens mer än vad denne själv kan förstå.

George Bailey återvänder till den riktiga världen med förnyad livsgnista och märker att hela staden gått man ur huse för att rädda honom från den penningknipa han befunnit sig i. Georges situation ordnar därmed upp sig likt ett mirakel och med sitt uppdrag genomfört kan Clarence äntligen få sina vingar.

Clarence lämnar en julklapp som minne, boken Tom Sawyers äventyr med inskriptionen; "Käre George: Kom ihåg att den som har vänner aldrig är misslyckad. Tack för vingarna! Kära hälsningar, Clarence."[3] Till tonerna av "Auld Lang Syne" lämnar vi George Bailey, omgiven av familj och vänner. Han har insett att även om livet inte blev just så som han hade tänkt sig, så är livet underbart.

Rollista i urval

[redigera | redigera wikitext]
Ej krediterade

Den ursprungliga berättelsen, The Greatest Gift, skrevs av författaren Philip Van Doren Stern i november 1939. Efter att ha misslyckats med att få berättelsen publicerad bestämde han sig för att göra det själv, i form av ett julkort. Han skickade sedan ut 200 kort till familj och vänner i december 1943.

Berättelsen uppmärksammades av RKO producenten David Hempstead, som visade den för Cary Grants Hollywood-agent och i april 1944 köpte RKO Pictures rättigheterna till berättelsen, med syfte att använda den för Grant. RKO tog sedan fram tre otillfredsställande manuskript innan de skrinlade planerna på filmen och Grant gick istället vidare med att göra en annan julfilm, Ängel på prov.[4] RKO:s studiochef Charles Koerner föreslog att Frank Capra skulle läsa The Greatest Gift, som omedelbart såg dess potential. RKO som var angelägna om att bli av med projektet, sålde rättigheterna och manuskripten till Capras produktionsbolag Liberty Films, 1945. Capra satte tillsammans med ett gäng författare igång med att "polera" manuskriptet och han döpte sedan sitt filmmanus till Livet är underbart.

I Seneca Falls i Seneca County, New York hävdar man att Frank Capra under sitt besök i deras stad 1945, blev inspirerad att modellera filmens Bedford Falls efter det. Staden arrangerar årligen en Livet är underbart-festival i december.

Filmen hade biopremiär i USA den 20 december 1946.[1] Den hade Sverigepremiär på biograf Spegeln i Stockholm den 4 augusti 1947.[5]

Den blev nominerad till fem Oscars (däribland bästa film, bästa regi och bästa manliga huvudroll) och Capra erhöll en Golden Globe för bästa regi, men filmen fick ett svalare mottagande av biopubliken. Då filmens upphovsrätt inte förnyades 1974 och den därmed blev gratis för vem som helst att visa, blev den i juletider en klassiker i amerikansk TV.

Filmen har visats i SVT, bland annat 1997, 2009 och nästan varje år på 2010-talet. Senast visad juldagen 2023.

Musik i filmen

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]