Hoppa till innehållet

Lockheed Electra Junior

Från Wikipedia
Lockheed L-12 Electra Junior
Beskrivning
TypPassagerarflygplan
Besättning1–2
Första flygning27 juni 1936
Versioner12A, 12B och 12-25
UrsprungUSA USA
TillverkareLockheed Corporation
Antal tillverkade130
Data
Längd10,97 meter
Spännvidd15,09 meter
Höjd2,97 meter
Vingyta32,7 m²
Tomvikt2 615 kg
Max. startvikt3 925 kg
Motor(er)2 × Pratt & Whitney Wasp Junior SB
Motoreffekt2 × 450 hk (336 kW)
Propeller2-bladig Hamilton Standard
Prestanda
Max. hastighet360 km/h (på 1 525 meters höjd)
Räckvidd med
max. bränsle
1 300 km
Max. flyghöjd6 980 meter
Stigförmåga427 m/min
Lastförmåga
Lastförmågacirka 900 kg
Kapacitet9 personer

Lockheed L-12A Electra Junior var ett tvåmotorigt passagerarflygplan från Lockheed. Det flög första gången 1936. Det är ett tvåmotorigt lågvingat flygplan byggt i lättmetall.

Lockheed L-10 Electra ansågs 1935 behöva kompletteras med ett något mindre flygplan med en kapacitet för 6-8 passagerare. Serietillverkning började 1936 Flygplanet köptes av många länders flygvapen som bland annat stabsflygplan. Sammanlagt tillverkades 130 flygplan, varav åtta fortfarande flyger.[1] Sju Lockheed Electra Junior flög tillsammans vid ett sent 75-årsjubileum i Oshkosh, Wisconsin, USA 2014.[2]

En Electra Junior figurerar i slutscenen med Ingrid Bergman i filmen Casablanca från 1942 i Air France-målning.[2] Den används också som substitut för Amelia Earharts Lockheed L–10 Electra i filmen Amelia från 2009.[3]

Flygplan på museer

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]