Hoppa till innehållet

Luigi Pelloux

Från Wikipedia
Luigi Pelloux
FöddLouis Jérôme Pelloux
1 mars 1839[1][2]
La Roche-sur-Foron[2], Frankrike
Död26 oktober 1924[1][2] (85 år)
Bordighera[2], Italien
Medborgare iKungariket Italien och Kungariket Sardinien
SysselsättningPolitiker[3]
Befattning
Ledamot av Kungariket Italiens senat
Prefect of Haute-Savoie (1873–1875)
Ledamot av Kungariket Italiens deputeradekammare
Kungariket Italiens fjortonde legislatur (1880–1882)[4]
Ledamot av Kungariket Italiens deputeradekammare
Kungariket Italiens femtonde legislatur (1882–1886)[4]
Ledamot av Kungariket Italiens deputeradekammare
Kungariket Italiens sextonde legislatur (1886–1890)[4]
Ledamot av Kungariket Italiens deputeradekammare
Kungariket Italiens sjuttonde legislatur (1890–1892)[4]
Kungariket Italiens krigsminister (1891–1893)
Ledamot av Kungariket Italiens deputeradekammare
Kungariket Italiens artonde legislatur (1892–1895)[4]
Kungariket Italiens krigsminister (1896–1897)
Kungariket Italiens inrikesminister (1898–1900)
Kungariket Italiens premiärminister (1898–1900)
Kungariket Italiens krigsminister (1900–1900)
Politiskt parti
partilös
FöräldrarJoseph Pelloux
Utmärkelser
Riddare av Savojens militärorden (1870)[5]
Storkorsriddare av Italienska kronorden (1893)[5]
Storkorsriddare av Sankt Mauritius och Sankt Lazarusorden (1897)[5]
Storkors av Hederslegionen (1899)[5]
Militär tapperhetsmedalj
Redigera Wikidata

Luigi Gerolamo Pelloux, född 1 mars 1839 i La Roche-sur-Foron, död 26 oktober 1924 i Bordighera, var en italiensk general och politiker.

Pelloux blev 1857 italiensk artilleriofficer. Han deltog med utmärkelse i samtliga fälttåg i Italien 1859–70 och i Afrika 1885–89. Han kommenderade 1870 som major den artilleriavdelning, som sköt den berömda bräschen i Roms stadsmur vid Porta Pia. Han blev 1878 överste, var 1880–84 generalsekreterare i krigsministeriet och 1881–95 ledamot av deputeradekammaren, där han anslöt sig till vänstern, samt blev 1896 senator.

Pelloux, som hade stor andel i 1884 års arméreorganisation, blev 1891 generallöjtnant, var under tiden februari 1891 till november 1893 krigsminister, först i Antonio di Rudinìs och sedan i Giovanni Giolittis kabinett. Han blev i maj 1896 generalstabschef och var juli 1896 till december 1897 ånyo krigsminister (i Rudinìs andra kabinett). Sedan Pelloux i maj 1898 som kunglig kommissarie stillat oroligheterna i Apulien, blev han i juni samma år Rudinìs efterträdare som konseljpresident i en moderat/liberal regering och övertog samtidigt inrikesportföljen.

Pelloux rekonstruerade sin ministär i maj 1899, närmade sig därvid Sidney Sonninos konservativa grupp och vidtog energiska åtgärder för bekämpande av den revolutionära jäsningen i Syditalien. Radikaler och socialister motsatte sig envist, bland annat genom obstruktion, regeringens lagförslag om förenings-, församlings- och tryckfriheten, vilka då provisoriskt utfärdades genom kungliga dekret (juni 1899). Valen 1900 försvagade hans ställning i parlamentet, och i juni samma år lämnade han plats för en moderat-liberal ministär under ledning av Giuseppe Saracco. Pelloux blev därefter armékårschef.

  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Luigi-Girolamo-Pellouxtopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Italiens senat-ID: b79f763e6f14b5674125646f005e4c01.[källa från Wikidata]
  3. ^ storia.camera.it, storia.camera.it-ID: luigi-girolamo-pelloux-18390301, läst: 31 mars 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e] storia.camera.it, storia.camera.it-ID: luigi-girolamo-pelloux-18390301, läst: 8 maj 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d] läs online, notes9.senato.it .[källa från Wikidata]