Hoppa till innehållet

M1 Abrams

Från Wikipedia
M1A2 Abrams

Amerikansk M1A1 Abrams i Tyskland.
Typ Stridsvagn
Ursprungsplats USA
Tjänstehistoria
I tjänst 1980–idag
Krig Gulfkriget, Afghanistankriget
Irakkriget
Produktionshistoria
Konstruktör Chrysler Defense
Tillverkare Chrysler Defense (1980–1982)
General Dynamics Land Systems (1982–)
Lima Army Tank Plant (1980–)[1]
Detroit Arsenal Tank Plant (1982–1996)
Enhetskostnad US$6,21 miljoner (M1A2 / FY99)[2]
Specifikationer
Vikt 63 ton
Längd 7,92 m
Bredd 3,66 m
Höjd 2,89 m
Besättning 4 (vagnchef, skytt, laddare, förare)

Pansar Chobham
Primär beväpning M1: 105 mm M68 räfflad kanon
M1A1 och M1A2: 120 mm M256 slätborrad kanon
Sekundär beväpning 1 × 12,7mm M2 ksp
2 × 7,62mm M240
Motor Lycoming AGT-1500 gasturbinmotor, Renk HSWL 354 transmission
1 119 kW (1 521 hk)
Effekt/vikt 24,14 hk/ton
Upphängning Krängningshämmare
Bränslekapacitet 1 900 liter
Operativ räckvidd M1: 498 km
M1A1: 465 km
M1A2: 426 km
Hastighet 68 km/h (väg)
48 km/h (terräng)
M1A1 Abrams
Detaljer på M1 Abrams.

M1 Abrams en amerikansk stridsvagn som utvecklats i tre huvudvarianter med början 1980: M1, M1A1 och M1A2, vilka utgjort huvudstridsvagnen i USA:s armé och USA:s marinkår. De senaste versionerna av M1A2 har en ny typ av bepansring och elektronik. Stridsvagnen är namngiven efter general Creighton Abrams, före detta arméstabschef (Chief of Staff of the Army). M1 Abrams ersatte stridsvagnen M60 Patton i amerikansk tjänst.

Under 1960-talet inledde amerikanska armén tillsammans med Västtysklands armé utvecklingen av en ny generation tunga stridsvagnar, benämnd MBT-70 ("Main Battle Tank 1970"). Den nya stridsvagnen skulle efterträda M60 Patton. Projektet fick dock tekniska och ekonomiska problem, varför det stoppades 1971. En tävling utlystes om en ny stridsvagn.

M1 Abrams bygger på det förslag som kom från den amerikanska försvarsmaterieltillverkaren Chrysler Defense. M1:an tillverkas idag av den amerikanska försvarsmaterieltillverkaren General Dynamics vid deras fabriksanläggning Joint Systems Manufacturing Center – Lima i Lima, Ohio (År 1979 köpte General Dynamics Chryslers försvarsdivision). I februari 1980 togs stridsvagnen i tjänst av amerikanska armén under beteckningen M1 Abrams, beväpnad med en 105 mm M68-kanon (Royal Ordnance L7), samt ett avskärmat kanonmagasin i baktornet med brand- och trycksäker avtätning till stridsrummet. Magasinhöljet är även försett med tryckavlastningsluckor (engelska: blowout panels) som utlöser vid ammunitionsbrand eller ammunitionssprängning och avlastar trycket.

En förbättrad version fick namnet M1A1, vilken godkändes 1985 för serieleverans. M1A1 har en 120 mm M256 slätborrad högtryckskanon som utvecklats av det västtyska rustningsföretaget Rheinmetall för Leopard 2, även bättre pansarskydd och ett CBRN-skyddssystem (ABC-skydd). M1A2 är en vidareutveckling av modell M1A1 med värmekamera (IR-) för vagnchefen (CITV eller Commander Independent Thermal Viewer), positionsnavigeringsutrustning, digital databuss och digitalradio.

Bland senare uppgraderingar märks pansar av utarmat uran för alla varianter, ett datapaket för A1 (M1A1D), ett standardiseringsprogram som syftar till att införa samma standard i armén och marinkåren (M1A1HC) och en elektronikuppgradering av modell A2 (M1A2 SEP). Erfarenheterna i Irakkriget har lett till att man tagit fram ett nytt utrustningspaket för strid i tätbebyggelse, TUSK (Tank Urban Survival Kit). Detta har bland annat ett nätpansar runt vagnen för att utlösa pansarvärnsvapen med riktad sprängverkan i förtid.

Under Gulfkriget och operationer i Europa (Bosnien) modifierades vissa M1A1 med pansaruppgraderingar. M1 kan utrustas med minröjningsanordning vid behov (plog). M1-chassit används också som bas för ingenjörsfordonet Grizzly och broläggningsfordonet M104 Wolverine.

Fler än 8 800 M1 och M1A1 har tillverkats till en kostnad av mellan motsvarande 18 och 35 miljoner svenska kronor per vagn, beroende på variant.


M1 M1IP (improved) M1A1 M1A2
Längd 9,77 m
Bredd 3,66 m
Höjd 2,37 m 2,44 m
Maxhastighet 72 km/h 67 km/h
Räckvidd 498 km   465 km 391 km
Vikt 55,7 ton 57,0 ton 61,3 ton 62,1 ton
Huvudbeväpning 105 mm M68 (Royal Ordnance L7, räfflad) 120 mm M256 (Rheinmetall L44, slätborrad)
Ammunitionsförråd 44 skott 34 skott
Besättning 4 (chef, skytt, laddare, förare)
Produktionsår 1979–1985 1984–1985 1985–1993 1993–
Antal 3 273 300 4 796 plus 221 för amerikanska marinkåren 77 (plus drygt 1 000 ombyggda M1)
Kommentarer Första versionen Förstärkt bepansring Många mindre förbättringar, nytt torn, förbättrad upphängning, förbättrat pansar, CBRN-skydd. Sena modeller har utarmat uran i torn och chassi. Samma förbättringar som M1A1, plus ny vagnchefsstation. M1A2 SEP (System Enhancement Package) med ny elektronik har införts successivt från 1999

Abrams används av USA, Saudiarabien, Kuwait och Australien. Den tillverkas även på licens av Egypten, där enbart 40 % av delarna är tillverkade i USA. I mars 2009 tillkännagav USA:s försvarsdepartement att man avsåg att utrusta den Irakiska armén med 140 Abramsvagnar av modell M1A1M, utan utarmat uran i tornet och chassit. Vagnarna planerades att levereras i fyra omgångar (35 vagnar/omgång) för att vara i operativ drift 2010.[3]

Stridsvagnsmodellen har varit mycket framgångsrik i fält. Den har använts i Irak, Kuwait och under kalla kriget som "skydd" mot Östeuropa i Västtyskland.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Abrams tidigare version.

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Chris Miller, red (2006). The Encyclopedia of Tanks & Armoured Fighting Vehicles. London: Grange Books plc. sid. 347. ISBN 1-84013-907-2 
  • David Miller (2002). Great Book of Tanks. St. Paul: MBI Publishing Company. sid. 472-483. ISBN 0-7603-1475-6 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
  • Wikimedia Commons har media som rör M1 Abrams.