Hoppa till innehållet

Martina Navratilova

Från Wikipedia
Martina Navrátilová
Martinanav.jpg
Martina Navrátilová, 2007.
NationalitetUSA USA
Födelsedatum18 oktober 1956 (68 år)
FödelseortŘevnice, Tjeckoslovakien
BorAspen, USA
Längd173 cm
Karriär
Professionell sedan1975
Karriärslut2006
SpelarVänsterhänt, enhandsfattad backhand
Prispengar$21 626 089
Singel
Karriärfacit1442–219
Singeltitlar167
Högsta singelranking1 (10 juli 1978)
Grand Slam-resultat
Australiska öppna3 titlar (1981, 1983, 1985)
Franska öppna mästerskapen2 titlar (1982, 1984)
Wimbledon9 titlar (1978, 1979, 1982, 1983, 1984, 1985, 1986, 1987, 1990)
US Open4 titlar (1983, 1984, 1986, 1987)
Stora turneringar
WTA Championships11 titlar (1980, 1981, 1982, 1983, 1984, 1985, 1986, 1987, 1988, 1989, 1991)
Dubbel
Karriärfacit747–143
Dubbeltitlar177
Högsta dubbelranking1 (10 september 1984)
Grand Slam-dubbelresultat
Australiska öppna8 titlar (1980, 1982, 1983, 1984, 1985, 1987, 1988, 1989)
Franska öppna mästerskapen7 titlar (1975, 1982, 1984, 1985, 1986, 1987, 1988)
Wimbledon7 titlar (1976, 1979, 1981, 1982, 1983, 1984, 1986)
US Open9 titlar (1977, 1978, 1980, 1983, 1984, 1986, 1987, 1989, 1990)
Grand Slam-mixed dubbelresultat
Australiska öppna1 titel (2003)
Franska öppna mästerskapen2 titlar (1974, 1985)
Wimbledon4 titlar (1985, 1993, 1995, 2003)
US Open3 titlar (1985, 1987, 2006)
Senast uppdaterad: 15 september 2019.

Martina Navratilova (tjeckiskt uttal (fil)), ursprungligen Šubertová, under sin tid som tjeckoslovakisk medborgare känd som Martina Navrátilová, född 18 oktober 1956 i Řevnice i Tjeckoslovakien,[1] är en tjeckisk-amerikansk före detta tennisspelare. Hon tillhörde den absoluta världseliten inom damtennis från början av 1970-talet till början av 1990-talet. Hon rankades som världsetta 1978–1979 och 1982–1987, sammanlagt 332 veckor.[2]

Martina Navratilova upptogs 2000 i International Tennis Hall of Fame.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Martina Navratilova föddes i staden Řevnice, 9 kilometer utanför Prag. När hennes mor 1962 gifte om sig med Miroslav Navrátil, fick Martina Navrátilová sitt nuvarande efternamn.

Hon blev professionell spelare 1973 och vann under sin aktiva karriär 167 singel-, 167 damdubbel- och 10 mixeddubbeltitlar. Martina Navrátilová räknas som en av de främsta kvinnliga spelarna hittills. Hon är den spelare som efter Pete Sampras och Ivan Lendl som under sin karriär vunnit mest prispengar.

Hon vann tre tjeckoslovakiska mästerskapstitlar fram till 1974. Året därpå var hon medlem i Tjeckoslovakiens segrade lag i Federation Cup. Samma år (1975) spelade hon US Open i Forest Hills. Efter den turneringen vägrade hon att återvända till sitt hemland och stannade i USA. Den 21 juli 1981[3] fick Navrátilová medborgarskap i USA (där hennes efternamn kom att skrivas som Navratilova).[2] Vid tre tillfällen därefter (1986, 1989 och 1990) vann hon åter Federation Cup, denna gång för USA. Hon har också deltagit i USA:s segrande lag i Wightman Cup.

Grand Slam-spelaren

[redigera | redigera wikitext]

Martina Navratilova vann totalt 59 titlar i Grand Slam-turneringar.[2] Därmed ligger hon på andra plats efter australiskan Margaret Smith Court, som vann 62 titlar. Hon tog 20 titlar i Wimbledonmästerskapen, ett rekord hon delar med amerikanskan Billie Jean King.[2] Åren 1978–1990 vann hon nio singeltitlar i Wimbledon, vilket också är rekord.[2] Närmast i antal, åtta titlar, ligger Helen Wills. Sex av segrarna tog Navrátilová i följd (1982–1987), en rekordprestation som hon delar med endast William Renshaw (1881–1886).

Martina Navratilovas främsta rival, men också dubbelpartner, var under mer än ett decennium den amerikanska spelaren Chris Evert. I början av Navrátilovás karriär var Evert regelmässigt den starkare av de två. Senare besegrade Navrátilová oftare sin rival och totalt vann hon 43 av deras 80 inbördes möten. I fem finaler i Wimbledonmästerskapen vann hon titeln efter att ha besegrat Chris Evert, som dock besegrade Navratilova i tre finaler på det långsammare underlaget i Franska öppna (1975, 1985 och 1986).

Under de sista åtta åren av Navratilovas aktiva karriär blev tyskan Steffi Graf hennes främsta rival. I deras första finalmöte i Wimbledon 1987 vann Navrátilová, men därefter blev Graf allt svårare att besegra. Graf vann 1988 och 1989 Wimbledonfinalerna över Navratilova.

Martina Navratilova vann tre singeltitlar i Australiska öppna, två i Franska öppna och fyra i US Open.[2] Hon lyckades dock aldrig ta en äkta Tennisens Grand Slam i singel, men däremot en i damdubbel tillsammans med Pam Shriver 1984. År 1987 vann hon en så kallad triple crown i US Open, det vill säga seger i singel, dubbel och mixed dubbel. År 1994 drog sig Navrátilová tillbaka från touren, men gjorde comeback 2000 för att spela damdubbel och mixeddubbel. Hon hade stora framgångar och vann bland annat ytterligare tre Grand Slamfinaler i mixed. År 2006, vid 49 års ålder, vann hon mixed dubbeln i US Open.

Med Pam Shriver vann hon mellan 1981 och 1984 fyra damdubbeltävlingar i rad vid Wimbledonmästerskapen.[4]

Tennisspelaren och personen

[redigera | redigera wikitext]

Den vänsterhänta[2] Martina Navrátilová tränades från början av sin styvfar Miroslav Navrátil. I början av sin karriär var hon något rundlagd och därmed mindre rörlig, vilket var till nackdel för hennes spel. Andra spelare, bland andra Chris Evert, uppmärksammade emellertid tidigt Navrátilovás stora talang för spelet. Efter att ha ändrat sin kosthållning och satsat på hårdare fysisk träning blev hon också allt mer fulländad i sin stil som attackspelare.

Navratilovas attackinriktade spel[2] kallades för "tornadoliknande". Oavsett underlag föredrog hon serve-volley-spel framför spel från baslinjen. Trots sina framgångar på alla underlag var hon effektivast på snabba sådana.

Efter sin aktiva tenniskarriär har Martina Navratilova varit engagerad i bland annat djurrättsfrågor, men huvudsakligen i frågor runt homosexuellas rättigheter. År 1980 gick hon ut med att hon var bisexuell och sedan att hon var homosexuell. Navratilova berättade att hon haft en relation med författaren Rita Mae Brown.[4]

1984 inledde Navratilova ett förhållande med hemmafrun och före detta skönhetsdrottningen Judy Nelson. Nelson lämnade sin man i Texas och följde med tennisstjärnan ut på touren, i början som en betald all-i-allo men senare som kärlekspartner. Då Navratilova 1991 gjorde slut, stämde Nelson henne på 15 miljoner dollar i underhåll. Parterna gjorde upp utan domstolsförhandlingar. År 2015 gifte hon sig med entreprenören och tidigare skönhetsmissen Julia Lemigova.

År 1985 gav hon ut sin självbiografi Martina. Navratilova har även skrivit tre romaner. Hon har också arbetat som tennistränare, bland annat inom rullstolstennis.

Grand Slam-finaler singel (32)

[redigera | redigera wikitext]
Resultat År Mästerskap Underlag Finalmotståndare Setsiffror
Förlust 1975 Australiska öppna Gräs Australien Evonne Goolagong 3–6, 2–6
Förlust 1975 Franska öppna Grus USA Chris Evert 6–2, 2–6, 1–6
Vinst 1978 Wimbledonmästerskapen Gräs USA Chris Evert 2–6, 6–4, 7–5
Vinst 1979 Wimbledonmästerskapen (2) Gräs USA Chris Evert 6–4, 6–4
Förlust 1981 US Open Hard USA Tracy Austin 6–1, 6–7(4–7), 6–7(1–7)
Vinst 1981 Australiska öppna Gräs USA Chris Evert 6–7(4–7), 6–4, 7–5
Vinst 1982 Franska öppna Grus USA Andrea Jaeger 7–6(8–6), 6–1
Vinst 1982 Wimbledonmästerskapen (3) Gräs USA Chris Evert 6–1, 3–6, 6–2
Förlust 1982 Australiska öppna Gräs USA Chris Evert 3–6, 6–2, 3–6
Vinst 1983 Wimbledonmästerskapen (4) Gräs USA Andrea Jaeger 6–0, 6–3
Vinst 1983 US Open Hard USA Chris Evert 6–1, 6–3
Vinst 1983 Australiska öppna (2) Gräs USA Kathy Jordan 6–2, 7–6(7–5)
Vinst 1984 Franska öppna (2) Grus USA Chris Evert 6–3, 6–1
Vinst 1984 Wimbledonmästerskapen (5) Gräs USA Chris Evert 7–6(7–5), 6–2
Vinst 1984 US Open (2) Hard USA Chris Evert 4–6, 6–4, 6–4
Förlust 1985 Franska öppna Grus USA Chris Evert 3–6, 7–6(7–4), 5–7
Vinst 1985 Wimbledonmästerskapen (6) Gräs USA Chris Evert 4–6, 6–3, 6–2
Förlust 1985 US Open Hard Tjeckoslovakien Hana Mandlíková 6–7(3–7), 6–1, 6–7(2–7)
Vinst 1985 Australiska öppna (3) Gräs USA Chris Evert 6–2, 4–6, 6–2
Förlust 1986 Franska öppna Grus USA Chris Evert 6–2, 3–6, 3–6
Vinst 1986 Wimbledonmästerskapen (7) Gräs Tjeckoslovakien Hana Mandlíková 7–6(7–1), 6–3
Vinst 1986 US Open (3) Hard Tjeckoslovakien Helena Suková 6–3, 6–2
Förlust 1987 Australiska öppna Gräs Tjeckoslovakien Hana Mandlíková 5–7, 6–7(1–7)
Förlust 1987 Franska öppna Grus Västtyskland Steffi Graf 4–6, 6–4, 6–8
Vinst 1987 Wimbledonmästerskapen (8) Gräs Västtyskland Steffi Graf 7–5, 6–3
Vinst 1987 US Open (4) Hard Västtyskland Steffi Graf 7–6(7–4), 6–1
Förlust 1988 Wimbledonmästerskapen Gräs Västtyskland Steffi Graf 7–5, 2–6, 1–6
Förlust 1989 Wimbledonmästerskapen Gräs Västtyskland Steffi Graf 2–6, 7–6(7–1), 1–6
Förlust 1989 US Open Hard Västtyskland Steffi Graf 6–3, 5–7, 1–6
Vinst 1990 Wimbledonmästerskapen (9) Gräs USA Zina Garrison 6–4, 6–1
Förlust 1991 US Open Hard Socialistiska federativa republiken Jugoslavien Monica Seles 6–7(1–7), 1–6
Förlust 1994 Wimbledonmästerskapen Gräs Spanien Conchita Martínez 4–6, 6–3, 3–6

Övriga Grand Slam-titlar

[redigera | redigera wikitext]
  • Australiska öppna
    • Dubbel - 1980, 1982, 1983, 1984, 1985, 1987, 1988, 1989
    • Mixed dubbel - 2003
  • Franska öppna
    • Dubbel - 1975, 1982, 1984, 1985, 1986, 1987, 1988
    • Mixed dubbel - 1974, 1985
  • Wimbledon
    • Dubbel - 1976, 1979, 1981, 1982, 1983, 1984, 1986
    • Mixed dubbel - 1985, 1993, 1995, 2003
  • US Open
    • Dubbel - 1977, 1978, 1980, 1983, 1984, 1986, 1987, 1989, 1990
    • Mixed dubbel - 1985, 1987, 2006

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Kirsch, George B. (2000) (på engelska). Encyclopedia of Ethnicity and Sports in the United States. Greenwood Publishing Group. sid. 335. ISBN 9780313299117. https://books.google.se/books?id=xdV_JV1fbZMC&pg=PA335. Läst 14 december 2018 
  2. ^ [a b c d e f g h] ”Martina Navratilova”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/martina-navratilova. Läst 14 december 2018. 
  3. ^ Romanos, Joseph (2010-08-04) (på engelska). Great Sporting Rivals. ReadHowYouWant.com. sid. 296. ISBN 9781458779663. https://books.google.se/books?id=KHf9vFXIOLEC&pg=PA296. Läst 14 december 2018 
  4. ^ [a b] Weiss, Micklitza & Micklitza (2016). ”Martina Navratilova” (på tyska). Baedeker Reiseführer Tschechien. Mair Dumont. sid. 74 

Allmänna källor

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Världsettor i damtennis
USA Chris Evert (första gången 1975) · Australien Evonne Goolagong (1976) · USA Martina Navratilova (1978) · USA Tracy Austin (1980) · Tyskland Steffi Graf (1987) · Socialistiska federativa republiken Jugoslavien/Socialistiska federativa republiken Jugoslavien/USA Monica Seles (1991) · Spanien Arantxa Sánchez Vicario (1995) · Schweiz Martina Hingis (1997) · USA Lindsay Davenport (1998) · USA Jennifer Capriati (2001) · USA Venus Williams (2002) · USA Serena Williams (2003) · Belgien Kim Clijsters (2003) · Belgien Justine Henin (2003) · Frankrike Amélie Mauresmo (2004) · Ryssland Marija Sjarapova (2005) · Serbien Ana Ivanović (2008) · Serbien Jelena Janković (2008) · Ryssland Dinara Safina (2009) · Danmark Caroline Wozniacki (2010) · Belarus Viktoryja Azaranka (2012) · Tyskland Angelique Kerber (2016) · Tjeckien Karolína Plíšková (2017) · Spanien Garbiñe Muguruza (2017) · Rumänien Simona Halep (2017) · Japan Naomi Osaka (2019) · Australien Ashleigh Barty (2019) · Polen Iga Świątek (2022)
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Martina_Navratilova&oldid=54925873”