Hoppa till innehållet

Pajala

Från Wikipedia
För andra betydelser, se Pajala (olika betydelser).
Pajala
Tätort
Centralort
Pajala kyrka
Land Sverige Sverige
Landskap Norrbotten
Län Norrbottens län
Kommun Pajala kommun
Distrikt Pajala distrikt
Koordinater 67°12′43″N 23°22′3″Ö / 67.21194°N 23.36750°Ö / 67.21194; 23.36750
Area
 - tätort 310 hektar (2020)[3]
 - kommun 8 050,87 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 2 013 (2020)[3]
 - kommun 5 859 (2024)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 6,5 inv./hektar
 - kommun 1 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Riktnummer 0978
Tätortskod T8780
Beb.områdeskod 2521TC104 (1960–)[4]
Geonames 603761
Ortens läge i Norrbottens län
Ortens läge i Norrbottens län
Ortens läge i Norrbottens län
Wikimedia Commons: Pajala
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Pajala (nordsamiska: Bájil) är en tätort och centralort i Pajala kommun i Norrbottens län. Pajala är även kyrkorten i Pajala socken.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

De första nybyggarna

[redigera | redigera wikitext]

Den förste inbyggaren i Pajala var skogsfinnen Lasse (Pålsson) Pajanen från nuvarande Pyhäjärvi kommun i Norra Österbotten.[5] Han återfinns i skattlängden från 1587. Under åren som följde kom fler skogsfinska nybyggare, bland andra Mickel (Staffansson) Taavonen nämnd från 1592, Per (Pålsson) Karvonen[6] nämnd från 1596, Lars Kinnunen och Henrik Kaartinen nämnda från 1601 och Olof Pennoiön nämnd från 1602[7].

Lars Levi Læstadius bodde och verkade i Pajala under mitten av 1800-talet. I själva verket var Laestadius residens placerat i Kengis, men under 1869 flyttades Læstadius pörte, grav och Kengis kyrka till Pajala.[8]

1900-talet

[redigera | redigera wikitext]

Under finska vinterkriget bombades Pajala av misstag av sovjetiska bombplan.

Stadsbild och sevärdheter

[redigera | redigera wikitext]
  • Pajala har ett av världens största solur på 38,33 m i diameter, stående mitt i centrum.
  • Læstadiuspörtet i vilket Lars Levi Læstadius bodde med familj till sin död år 1861.
  • På samma gårdsplan som Læstadiuspörtet ligger även ett gult bostadshus, som tidigare var Pajala församlings prästgård, nu kallat Kulturum. Læstadiuspörtet och Kulturum inrymmer numera Læstadiusmuseet.
  • Pajala kyrka från 1797 som ursprungligen varit uppförd i Kengis.

Företag på orten

[redigera | redigera wikitext]

Explore the North med Pinetree Lodge i Särkimukka samt Arctic River Lodge i Tärendö. Artic Road AB, Snells Entreprenad AB, Andor Maskin & Fritid AB, Svetsteknik i Pajala AB, Miljö & Teknik i Kangos AB, MD i Pajala AB (Hotell Smedjan) med flera.

Det kanadensiska företaget Northland Resources bedrev järnmalmsbrytning 2012–2014 i Tapuli-gruvan norr om Pajala. Företaget Kaunis Iron återupptog i juli 2018 gruvdriften.[9] [10]

Evenemang

[redigera | redigera wikitext]

Evenemang i Pajala är bland andra Pajala marknad i början av juli, en av Sveriges största marknader, och Römppäviikko i slutet av september.

Idrott

[redigera | redigera wikitext]

Orten har idrottsföreningen Pajala IF, som hade ett volleybollag som under säsongen 2000–2001 spelade i elitserien.

Pajala i litteraturen

[redigera | redigera wikitext]
Mikael Niemi 2013.

Handlingen i Mikael Niemis bok Populärmusik från Vittula (2000) utspelas huvudsakligen i Pajala. Vittula, egentligen Vittulajänkkä (Fittmyren), är en folklig benämning på ett villaområde i Pajala.[källa behövs] En annan skildring från Pajala av samma författare är boken Mannen som dog som en lax (2006). I denna kriminalroman belyser författaren bland annat tornedalsfinskans situation i dagens Pajala.

Kända personer som är födda/uppvuxna i Pajala (i urval)

[redigera | redigera wikitext]

Ej medräknat personer som är födda/uppvuxna i Tärendö, som också tillhör Pajala kommun.

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Den av Statistiska centralbyrån avgränsade tätorten Pajala, med gränserna från tätortsavgränsningen 2015.
Befolkningsutvecklingen i Pajala 1920–2020[11][12][13][14][15][16][17][18][19][20]
År Folkmängd Areal (ha)
1920
  
 550 ##
1940
  
 1 136 ##
1945
  
 1 270 ##
1950
  
 1 392 ##
1960
  
 1 407 313
1965
  
 1 624 362
1970
  
 1 583 362
1975
  
 1 671 360
1980
  
 1 751 384
1990
  
 2 106 366
1995
  
 2 157 367
2000
  
 2 084 373
2005
  
 1 985 369
2010
  
 1 958 378
2015
  
 2 032 312
2020
  
 2 013 310
Anm.: Ej befolkningsagglomeration/tätort 1930-1935.
 ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.

Bildgalleri

[redigera | redigera wikitext]
  • Kulturskolan i Pajala
    Kulturskolan i Pajala
  • Laestadiusskolan i Pajala
    Laestadiusskolan i Pajala
  • Biblioteket i Pajala
    Biblioteket i Pajala
  • Pajala soluret
    Pajala soluret
  • Pajala marknad 2016
    Pajala marknad 2016

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Rosenbahr, Christer. ”Nytt ljus över släkten Pajanen”. Släkthistorskt Forum 2013/5, s. 44-48. 
  6. ^ Rosenbahr, Christer. ”En skogsfinsk släkts öde i Tornedalen under 1600-talet”. Släktforskarnas årsbok 2013, sid. 293- 324.. 
  7. ^ Alamäki, Yrjö; Hederyd, Olof, red (1991). Tornedalens historia. 1, Från istid till 1600-talet. Haparanda: Komm. sid. 226. Libris 1196882. ISBN 91-630-0261-2 
  8. ^ Svenska kyrkans information om Pajala kyrka Arkiverad 5 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ Här börjar de första malmtransporterna rulla igen på Sveriges Televisions webbplats den 30 juli 2018
  10. ^ ”Klart: Då dras gruvdriften igång igen i Norrländska Socialdemokraten den 22 november 2017”. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180821223111/http://www.norrbottensaffarer.se/na/klart-da-dras-gruvdriften-igang-igen-nm4699873.aspx. Läst 23 november 2017. 
  11. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, II, Befolkningsagglomerationer, trosbekännelse, stamskillnad, utrikes födelseort, främmande statsborgarskap, lyten m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1925. sid. 83. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_2.pdf. Läst 30 januari 2016  Arkiverad 29 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  12. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 234. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  13. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 225. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  14. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 237. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  15. ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 84 
  16. ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 77 
  17. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 2:4, Utveckling mellan 1970 och 1975. Tätorternas areal och folkmängd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 47. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_2_4.pdf. Läst 19 augusti 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  18. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984-06-29. sid. 58. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf. Läst 15 januari 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  19. ^ (PDF) Tätorter 1990, Befolkning och areal i tätorter och glesbygd; Reviderade uppgifter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 26 februari 1992. sid. 55. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9201.pdf. Läst 1 april 2016 
  20. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161026232758/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=3bde46f8-57f9-40b1-bc62-ed84cfcaa49f. Läst 27 oktober 2016. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Pajala kommun i Norrbottens län
DistriktPajala kommuns vapen
Tätorter
Småorter
Övriga orter
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Pajala&oldid=55464991”