Puertoricoara

	Puertoricoara; Förhistorisk
	Skelett av en okänd papegojart av Richard Lydekker med puertoricoarans funna ben markerade i rött.
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Papegojfåglar; Psittaciformes
Familj	Västpapegojor; Psittacidae
Släkte	Ara
Art	Puertoricoara; Ara autochtones
Vetenskapligt namn
	§ † A. autochtones
Auktor	Wetmore, 1937
Utbredning
	Röda pilar visar var subfossila benlämningar av puertoricoaran upptäckts.
Synonymer
	Ara autochthones (lapsus)

Puertoricoara^[2] (Ara autochtones) är en förhistorisk utdöd fågel i familjen västpapegojor inom ordningen papegojfåglar vars ben har hittats på Puerto Rico och Saint Croix i Amerikanska Jungfruöarna och på Puerto Rico.

Namn och etymologi

Alexander Wetmore gav arten det vetenskapliga namnet autocthones.^[1] En alternativ men inkorrekt stavning är autochthones,^[3]^[4] som kommer av antika grekiskans ord autochthōn (αὐτός—autos "själv" and χθών—chthōn "jord") som betyder "född ur jorden".^[5]

Taxonomi

Wetmore placerade puertoricoaran i släktet Ara baserat på ett tarsben,^[1] vilket också bekräftades av Olson som undersökte benet på nytt.^[6] Upptäckten av ett andra exemplar på Puerto Rico som bestod av ett antal olika ben bekräftade ytterligare artens släktskap.^[3] Puertoricoaran skiljer sig från andra aror med att ha en medelstor tars och handlovsben.^[3] Olson och Máiz López fann att artens storlek bara är jämförbart med geografiskt avlägsna indigoaran och blåstrupig ara.^[3] Deras detaljerade analys av dessa arter och andra ben visar tydliga skillnader, framför allt gentemot släktet Anodorhynchus.^[3] På grund av detta betraktas puertoricoaran som en distinkt och giltig.^[3]^[4]^[7] Puertoricoaran och den mindre kubaaran (Ara tricolor) är de enda två karibiska arorna som har beskrivits utifrån benlämningar.^[4]

Beskrivning

Den subfossila tarsen som Wetmore beskrev arten utifrån var från en ung men fullvuxen fågel. Han noterade att tarsen var bredare än den hos kubaaran, men smalare än större aror. De smalare proportionerna samt de utdragna åsarna mot benets proximala del skiljer den från amazonpapegojorna.^[1] Benlämningarna Olson och Máiz López fann skiljer sig även de från amazonpapegojornas.^[3]

Utbredning

Ben från puertoricoaran har hittats dels i en amerindiansk by i nuvarande staden Concordia på ön Saint Croix i Amerikanska Jungfruöarna, dels i en by befolkad av Saladoidfolket utmed östra banken av Río Bucaná nordost om staden Ponce på Puerto Rico.^[3] Ett ben har även upptäckts på ön Montserrat, men det är mindre än de funna på Puerto Rico och har inte artbestämts eftersom det likaväl kan röra sig om en kubaara.^[3] Det har föreslagits att arten kan ha varit begränsad i sin utbredning till Saint Croix,^[4] men Olson och Máiz López finner detta inte särskilt sannolikt eftersom ursprungsbefolkningen bedrev handel med papegojarter och troligen transporterade de mellan öarna. Det gör det svårt att bedöma artens ursprungliga geografiska utbredning.^[3]

Utdöende

Fåglar i Karibien dog ut i tre omgångar. Den första kopplas till när havsnivån steg mot slutet av den senaste istiden. Den andra och tredje sammanfaller med ankomsten av amerindianerna respektive européerna.^[6] Även om de exakta orsakerna till puertoricoarans utdöende är okända har det förmodligen att göra med människans närvaro.^[4] Att benlämningar har funnits i kökkenmöddingar tyder på att arten jagats för köttets skull.^[8] Benlämningarna som Máiz López upptäckte kan dateras till 300-talet och puertoricoaran dog alltså därför ut någon gång efter det.^[3]

Referenser

Artikeln bygger på en översättning från engelskspråkiga wikipedias artikel Saint Croix macaw, läst 2016-06-03

Noter

^ [a b c d] Wetmore, Alexander (1937). ”Ancient records of birds from the island of St. Croix with observations on extinct and living birds of Puerto Rico”. The Journal of Agricultural of the University of Puerto Rico 21 (1): sid. 5–16.
^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
^ [a b c d e f g h i j k] Olson, S. L. (2008). ”New evidence of Ara autochthones from an archeological site in Puerto Rico: a valid species of West Indian macaw of unknown geographical origin (Aves: Psittacidae)” (pdf). Caribbean Journal of Science 44 (2): sid. 215–222. Arkiverad från originalet den 25 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110725141152/http://caribjsci.org/July08/44_215-222.pdf.
^ [a b c d e] Williams, Matthew I.; David W. Steadman (2001). ”The historic and prehistoric distribution of parrots (Psittacidae) in the West Indies”. i Woods, Charles A. and Florence E. Sergile (eds.) (pdf). Biogeography of the West Indies: Patterns and Perspectives (2nd). Boca Raton, Florida: CRC Press. sid. 175–189. ISBN 0-8493-2001-1. http://www.auburn.edu/~willi71/carib_parrot.pdf. Läst 18 juli 2016 Arkiverad 7 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine.
^
Se: *Liddell, Henry George; Scott, Robert. ”Chthonios”. A Greek-English Lexicon. Perseus. http://www.perseus.tufts.edu/hopper/text?doc=Perseus%3Atext%3A1999.04.0057%3Aentry%3D%23113957&redirect=true. Läst 2 januari 2011.
- Brookes, Ian (editor-in-chief) (2006). The Chambers Dictionary, ninth edition. Edinburgh: Chambers. sid. 96. ISBN 0-550-10185-3
- Nuttall, P. Austin (1869). Dictionary of scientific terms. Strahan & co. sid. 45. http://books.google.com/?id=lIYDAAAAQAAJ&lpg=PA45&dq=latin%20names%20autoch%20thones&pg=PA45#v=onepage&q=autoch%20thones&f=false. Läst 1 januari 2011
^ [a b] Olson, Storrs L. (1978). F. B. Gill. red. ”A paleontological perspective of West Indian birds and mammals” (pdf). Zoogeography in the Caribbean (The 1975 Leidy Medal Symposium): sid. 99–117. Arkiverad från originalet den 27 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120327043912/http://si-pddr.si.edu/dspace/bitstream/10088/8455/1/VZ_85_Paleo_West_Indies.pdf. Läst 18 juli 2016. "Special Publication 13"
^ Forshaw, Joseph M.; Cooper, William T. (1981) [1973, 1978]. Parrots of the World (corrected second). David & Charles, Newton Abbot, London. sid. 368. ISBN 0-7153-7698-5
^ Nicholls, Steve (2009). Paradise found: nature in America at the time of discovery. Chicago: University of Chicago Press. sid. 263. ISBN 978-0-226-58340-2

Externa länkar

Wikispecies har information om puertoricoara.
Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör puertoricoara.
Bilder & media

[wetmore1937-1] [a b c d] Wetmore, Alexander (1937). ”Ancient records of birds from the island of St. Croix with observations on extinct and living birds of Puerto Rico”. The Journal of Agricultural of the University of Puerto Rico 21 (1): sid. 5–16.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14

[Olson-3] [a b c d e f g h i j k] Olson, S. L. (2008). ”New evidence of Ara autochthones from an archeological site in Puerto Rico: a valid species of West Indian macaw of unknown geographical origin (Aves: Psittacidae)” (pdf). Caribbean Journal of Science 44 (2): sid. 215–222. Arkiverad från originalet den 25 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110725141152/http://caribjsci.org/July08/44_215-222.pdf.

[Woods-4] [a b c d e] Williams, Matthew I.; David W. Steadman (2001). ”The historic and prehistoric distribution of parrots (Psittacidae) in the West Indies”. i Woods, Charles A. and Florence E. Sergile (eds.) (pdf). Biogeography of the West Indies: Patterns and Perspectives (2nd). Boca Raton, Florida: CRC Press. sid. 175–189. ISBN 0-8493-2001-1. http://www.auburn.edu/~willi71/carib_parrot.pdf. Läst 18 juli 2016 Arkiverad 7 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine.

[5] Se: *Liddell, Henry George; Scott, Robert. ”Chthonios”. A Greek-English Lexicon. Perseus. http://www.perseus.tufts.edu/hopper/text?doc=Perseus%3Atext%3A1999.04.0057%3Aentry%3D%23113957&redirect=true. Läst 2 januari 2011.
Brookes, Ian (editor-in-chief) (2006). The Chambers Dictionary, ninth edition. Edinburgh: Chambers. sid. 96. ISBN 0-550-10185-3

Nuttall, P. Austin (1869). Dictionary of scientific terms. Strahan & co. sid. 45. http://books.google.com/?id=lIYDAAAAQAAJ&lpg=PA45&dq=latin%20names%20autoch%20thones&pg=PA45#v=onepage&q=autoch%20thones&f=false. Läst 1 januari 2011

[6] Brookes, Ian (editor-in-chief) (2006). The Chambers Dictionary, ninth edition. Edinburgh: Chambers. sid. 96. ISBN 0-550-10185-3

[7] Nuttall, P. Austin (1869). Dictionary of scientific terms. Strahan & co. sid. 45. http://books.google.com/?id=lIYDAAAAQAAJ&lpg=PA45&dq=latin%20names%20autoch%20thones&pg=PA45#v=onepage&q=autoch%20thones&f=false. Läst 1 januari 2011

[Olson1978-6] [a b] Olson, Storrs L. (1978). F. B. Gill. red. ”A paleontological perspective of West Indian birds and mammals” (pdf). Zoogeography in the Caribbean (The 1975 Leidy Medal Symposium): sid. 99–117. Arkiverad från originalet den 27 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120327043912/http://si-pddr.si.edu/dspace/bitstream/10088/8455/1/VZ_85_Paleo_West_Indies.pdf. Läst 18 juli 2016. "Special Publication 13"

[Forshaw-7] Forshaw, Joseph M.; Cooper, William T. (1981) [1973, 1978]. Parrots of the World (corrected second). David & Charles, Newton Abbot, London. sid. 368. ISBN 0-7153-7698-5

[8] Nicholls, Steve (2009). Paradise found: nature in America at the time of discovery. Chicago: University of Chicago Press. sid. 263. ISBN 978-0-226-58340-2

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]