Rodrigo Duterte
| Rodrigo Roa Duterte | |
 | |
| Tid i befattningen 30 juni 2016–30 juni 2022 | |
| Vicepresident | Leni Robredo |
|---|---|
| Företrädare | Benigno Aquino III |
| Efterträdare | Bongbong Marcos |
Davao Citys Borgmästare
| |
| Tid i befattningen 30 juni 2013–30 juni 2016 | |
| Företrädare | Sara Duterte |
| Efterträdare | Sara Duterte |
| Tid i befattningen 30 juni 2001–30 juni 2010 | |
| Företrädare | Benjamin de Guzman |
| Efterträdare | Sara Duterte |
| Tid i befattningen 2 februari 1988–19 mars 1998 | |
| Företrädare | Jacinto Rubillar |
| Efterträdare | Benjamin de Guzman |
Davao Citys Viceborgmästare
| |
| Tid i befattningen 30 juni 2010–30 juni 2013 | |
| Företrädare | Sara Duterte |
| Efterträdare | Paolo Duterte |
| Tid i befattningen 2 maj 1986–27 november 1987 | |
| Företrädare | Cornelio Maskariño |
| Efterträdare | Gilbert Abellera |
Ledamot av Filippinernas Representanthus
| |
| Tid i befattningen 30 juni 1998–30 juni 2001 | |
| Företrädare | Prospero Nograles |
| Efterträdare | Prospero Nograles |
| Valkrets | Davao Citys 1:a |
| Född | 28 mars 1945 Maasin, Leyte, Filippinerna |
| Politiskt parti | PDP-Laban |
Rodrigo ”Rody” Roa Duterte, även känd som Digong, född 28 mars 1945 i Maasin, är en filippinsk politiker och var Filippinernas president mellan den 30 juni 2016 och 30 juni 2022. Han var tidigare borgmästare i Davao City.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Han studerade i Davao City, dit föräldrarna hade flyttat. Han avlade fil.kand.-examen 1968 vid Lyceum of the Philippines University och juristexamen vid San Beda College of Law.
Han arbetade från 1973 till 1977 som instruktör vid Regional National Police Academy. Mellan 1977 och 1983 arbetade han i ledande befattning vid kronofogdemyndigheten i Davao City. Duterte var åren 1988–1998 och 2001–2011 borgmästare i Davao City. 2013 inledde han sin tredje period som stadens borgmästare. Duterte är en kontroversiell politiker och har öppet propagerat för de dödspatruller som har dödat kriminella.
Vid valet 2007 valdes hans dotter Sara Duterte till vice borgmästare, och man räknade med att hon skulle efterträda fadern, vilket hon också gjorde i valet 2010. Som politiker har han ett starkt stöd både från stadens fattiga befolkning och från polis, militär och folk inom serviceyrken. Även några av de större kyrkorna i Davao City stödde honom öppet då man såg honom som en garant mot kriminalitet.
President och massmordskampanj
[redigera | redigera wikitext]Duterte ställde upp i Filippinernas presidentval år 2016. Under valrörelsen blev han kallad ”Sydostasiens Donald Trump” på grund av sina kontroversiella uttalanden. Duterte beskrivs ofta som en populist. Hans popularitet beror på hans kriminalpolitik. Duterte har förespråkat att avrätta brottslingar, något som går hem i det otrygga Filippinerna. Han har även diskuterat en förändring av konstitutionen. När det gäller konstitutionella frågor har han främst nämnt att han vill ha en parlamentarisk utveckling.
Något som skrämt bedömare är att Duterte har föreslagit att rekrytera dödspatruller med uppgiften att leta reda på brottslingar. Han har även lovat att fylla Manilabukten med lik från kriminella. Dessutom har han skämtat både om våldtäktsoffer och om påven, vilket dock inte har rubbat hans popularitet. Bedömare anser att risken med Duterte som president är att den filippinska utvecklingen blir alltmer auktoritär och att hanteringen av mänskliga rättigheter brister. Andra bedömare trodde att retoriken skulle mjukna om han blev vald.[1]
Rodrigo Duterte vann presidentvalet med 39 procent av rösterna. Han tillträdde på posten den 30 juni 2016.[2] Därefter har verkställandet av massmord på kriminella och drogmissbrukare tagit fart, då presidenten uppmanat såväl polis som allmänheten att döda alla misstänkta kriminella och droghanterare utan att ens behöva undersöka fakta, då dessa är att betrakta som i princip godtyckligt fredlösa.[3][bättre källa behövs]
Senare år
[redigera | redigera wikitext]Den 30 juni 2022 avgick Duterte som president, efter att Ferdinand "Bongbong" Marcos vunnit presidentvalet.[4] Duterte var förhindrad att ställa upp till omval på grund av landets vallag.[5] Efterföljaren Marcos är son till tidigare diktatorn Ferdinand Marcos.[4]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Filippin-val: Ointagligt försprång för ifrågasatt populist”. svt.se. http://www.svt.se/nyheter/utrikes/uppgifter-rodrigo-duterte-vinner-presidentvalet-pa-fillippinerna. Läst 10 maj 2016.
- ^ ”Presidenten: Journalister förtjänade att dö” (på svenska). DN.SE. 1 juni 2016. http://www.dn.se/nyheter/varlden/presidenten-journalister-fortjanade-att-do/. Läst 16 juni 2016.
- ^ ”Metro 18 juli 2016, "Lovade att döda tusentals kriminella – nu har polis skjutit ihjäl 200"”. Arkiverad från originalet den 20 juli 2016. https://web.archive.org/web/20160720085932/http://www.metro.se/nyheter/lovade-att-doda-tusentals-kriminella-nu-har-polis-skjutit-ihjal-200/EVHpgr!AuP25ygl58cLc/. Läst 20 juli 2016.
- ^ [a b] Mann, Toby (30 juni 2022). ”Rodrigo Duterte leaves bloody legacy as Philippines returns to Marcos rule” (på australisk engelska). ABC News. https://www.abc.net.au/news/2022-06-30/rodrigo-duterete-ferdinand-marcos-bongbong-philippines-president/101198892. Läst 10 december 2023.
- ^ AFP (14 december 2021). ”Philippines' Duterte withdraws his candidacy from 2022 Senate race” (på engelska). France 24. https://www.france24.com/en/asia-pacific/20211214-philippines-duterte-withdraws-his-candidacy-from-2022-senate-race. Läst 10 december 2023.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Rodrigo Duterte.
|