Södertälje

För andra betydelser, se Södertälje (olika betydelser).

Södertälje
Tälje, Telge
Tätort · Centralort
Sankta Ragnhilds kyrka, Mälarbron med Södertälje kanal, Södertälje rådhus, Storgatan
Smeknamn: "Kringelstaden"
Land	Sverige
Landskap	Södermanland
Län	Stockholms län
Kommuner	Södertälje kommun, Salems kommun
Distrikt	Södertälje distrikt, Västertälje distrikt, Östertälje distrikt, Tveta distrikt
Höjdläge	23 m ö.h.
Koordinater	59°11′40″N 17°35′56″Ö
Area
- tätort	2 797 hektar (2020)
- kommun	694,24 km² (2019)
- Södertälje kommun	2 795 hektar (2020)
- Salems kommun	2 hektar (2020)
Folkmängd
- tätort	76 320 (2020)
- kommun	102 739 (2024)
- Södertälje kommun	76 320 (2020)
- Salems kommun	0 (2020)
Befolkningstäthet
- tätort	27 inv./hektar
- kommun	148 inv./km²
- Södertälje kommun	27 inv./hektar
- Salems kommun	0 inv./hektar
Grundad	Befolkad: 700-talet Först omnämnd: 1070 Stadsprivilegier: 1300-talet
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postort	Södertälje
Postnummer	151 XX
Riktnummer	08
Tätortskod	T0356
Beb.områdeskod	0181TC108 (1960–)
Geonames	2676176
Ortens läge i Stockholms län Ortens läge i Stockholms län
Wikimedia Commons: Södertälje
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata

Södertälje (uttal ) är en tätort i Södermanland och Stockholms län och centralort i Södertälje kommun med 76 320 invånare (31 december 2020). Södertälje är beläget där Mälaren är förbunden med Östersjön genom slussen i Södertälje kanal.

Platsen befolkades efter att sundet mellan Mälaren och Östersjön slutade vara farbart från 500- till 700-talet. Södertälje är omnämnt i skrift från 1070, och fick stadsprivilegier på 1300-talet. Den äldsta kvarvarande byggnaden är kyrkan från 1100-talet. Efter stadsbranden 1650 byggdes staden upp enligt en rutnätsplan som fortfarande dominerar de centrala delarna. 1819 stod den första dragningen av Södertälje kanal färdig, och staden fick järnväg 1860. De nya transportvägarna medförde en industriell etablering och att staden blev badort med kuranläggning. Till gäster och förbipasserande såldes bakverket Södertäljekringlor.

Under 1960-talet skedde stor inflyttning till staden bland annat för arbete på stadens storföretag Scania och Astra med grupper från bland annat Norrland och Finland, samt kristna assyrier/syrianer. Under 1900-talet tillkom nya bostadsområden utanför stadskärnan, samt att nya varuhus och offentliga byggnader uppfördes i de centrala delarna.

Storföretagen Scania och Astra Zeneca är Södertäljes dominerande privata arbetsgivare, och stadens näringsliv står för 6 % av Sveriges export. Scania har sitt huvudkontor förlagt till Södertälje, och tillverkar bland annat lastbilar, bussar och motorer. Astra Zeneca har sin största produktionsanläggning i Södertälje, vilken står för 40 % av bolagets försäljning.

Landvägen är Södertälje järnvägsknut och har fyra stationer för persontåg. Motorvägarna E4 och E20 möts i staden. Till sjöss passeras kanalen av 2000 lastfartyg och 9000 fritidsbåtar årligen, och det finns flera hamnområden.

Historia

Äldre historia

De första människorna kom till trakten runt Södertälje omkring 4000 f.Kr. Fynd från äldre stenåldern har bland annat gjorts i Högloft i stadsdelen Västergård. Efter 500-talet e.Kr. gjorde landhöjningen sundet mellan Mälaren och Östersjön genom dagens Södertälje för grunt och smalt, och båtar behövde nu släpas mellan sjö och hav. Ett villasamhälle bildades vid sundets smalare del på 600-talet, och från senare delen av 700-talet befolkades Södertälje permanent. Handel och service till de förbipasserade uppstod, vilket medförde inflyttning. Utgrävningar visar att den första bebyggelsen låg strax norr om platsen där Stora Torget idag ligger. Ansgar passerade genom Södertälje på sin resa till Birka 829.

Första gången Södertälje omnämns i skrift är 1070 i Gesta Hammaburgensis ecclesiae pontificum, där Adam av Bremen beskriver platsen som en del av vägen mellan Skara och Birka. Den äldsta bevarade byggnaden är Sankta Ragnhilds kyrka, vars tidigaste delar är från 1100-talet. Under 1200-talet skedde flera kyrkomöten i Södertälje, vilka omnämns i dokument från 1279 bevarade i Riksarkivet. Ett av de mer uppmärksammade mötena i Södertälje var 1345 då adelns privilegier bekräftades.

Södertälje fick stadsprivilegier på 1300-talet, senast 1386 då stadsrätt finns omnämnd. Under 1300-talet byggdes borgen Telge hus. Därifrån administrerades Telgehus län som omfattade Öknebo, Hölebo och delar av Svartlösa härad. Borgen brändes ner under Engelbrektsupproret 1435. Utgrävningar har visat att Telge hus hade torn, pålspärr och vallgrav.

Under sin tid som hertig av Södermanland satsade Hertig Karl på Södertälje som handels- och sjöfartsstad. Han lät anlägga en hamn för järnvaror från Bergslagen i närheten av dagens uthamn, vilket medförde ökad handel. Vid slutet av 1500-talet gick en fjärdedel av den svenska järnmalmsexporten via hamnen i Södertälje.

• 
  Holmfastristningen från omkring år 1050–1080 berättar om anläggandet av väg från Södertälje till Näsby.
• 
  De äldsta delarna av Sankta Ragnhilds kyrka är från 1100-talet. Foto från 1942.
• 
  Ruiner efter borgen Telge hus från 1300-talet. Utgrävningar visar att den hade torn, och var omgiven av vallgrav och pålspärr.
• 
  Den äldsta kartan av Södertälje är från 1648 och visar medeltidens gatusträckningar.

1600- och 1700-talet

Det ursprungliga ortsnamnet var endast Telge, där flera stavningsvarianter historiskt har förekommit (bland andra Telje, Tælghia, Tælge). 1622 lades prefixet ”söder” till i samband med grundandet av Norrtälje. Sedan en stavningsreform på 1910-talet skrivs stadens namn Södertälje.

S:t Olof var stadens första skyddshelgon, men vid 1600-talets början kom han att ersättas av Sankta Ragnhild. Efter vallfärder till Rom och Jerusalem skall Ragnhilds reliker ha begravts i Södertälje.

Under 1600-talet drabbades Södertälje av två stora stadsbränder; 1630 och 1650. Efter branden 1650 var förödelsen stor, och återuppbyggnaden skedde enligt en rutnätsplan efter stormaktstidens standard av Anders Torstensson. Den präglar fortfarande stadskärnan, men även medeltida gatusträckningar finns kvar..

1719 brändes stora delar av staden ner i samband med Rysshärjningarna, men exempelvis kyrkan förskonades. Från 1740-talet inrättades ett antal manufakturer med tillverkning, efter att Södertäljes innevånare tidigare huvudsakligen försörjt sig på sjöfart och handel. Södertälje rådhus från 1734 är stadens äldsta kvarvarande profana byggnad. 1777 fick Södertälje sitt första sjukhus i form av ett Serafimerlasarett på Orionkullen. Under 1700-talet steg stadens befolkning för första gången till över 1000 personer.

• 
  Relief på stadshotellets fasad visar Rysshärjningarna 1719.
• 
  Södertälje rådhus stod färdigt 1734, och är stadens äldsta icke-kyrkliga byggnad. Foto vid 1900-talets början.
• 
  Lasarettet på Orionkullen från 1777. Byggnaden har även bland annat varit flickskola. Foto från 1963.
• 
  Karta över Södertälje från 1790-talet.

1800-talet

1806-1819 grävdes Södertälje kanal och skapade åter en farled mellan Mälaren till Östersjön via sjön Maren i stadens centrala delar. 1860 fick Södertälje järnvägsförbindelse till Stockholm, och 1862 var hela den Västra stambanan till Göteborg färdig. De förbättrade kommunikationerna bidrog till industriell etablering, och den tidigare handels- och hantverksstaden blev industristad och badort.

Södertelge Badinrättning öppnade 1849 med vatten från Tore källa. Badgästerna bidrog till ett ekonomiskt uppsving i staden, och flera tillhörande anläggningar för att serva besökarna uppfördes under sent 1800-tal; bland andra Badhotellet, Strandhotellet, Stadsparken och Badparken. Flera badvillor byggdes av badgästerna, varav bland annat Villa Bellevue är bevarad. 1904 öppnade även Södertälje havsbad. Badortstiden varade i omkring 100 år, och upphörde 1945.

Traditionen att baka Södertäljekringlor inleddes redan på 1600-talet, men de hade sin storhetstid då staden var badort under sista halvan av 1800-talet och framåt. Bakverket har flera olika recept men består ofta av bland annat vete, smör, ägg och grädde. De såldes av så kallade Kringelgummor, bland annat till turister och genomresande vid stadens järnvägsstationer och hamnar. Fenomenet beskrevs bland annat i Svenska Familj-Journalen 1881.

Från slutet av 1800-talet etablerades flera större industrier i staden; Svenska Centrifug (1896), Södertelge Verkstäder (1896), Baltic (1906),, Svenska Tobaksaktiebolaget (1917, efter köp av befintlig tillverkning) och Wedaverken (1917). Vid tiden etablerades även de två företag som skulle komma att bli stadens storföretag; Vabis (1891, 1911 sammanslaget med skånska Scania, sedan 1995 endast benämnt Scania) och Astra (1913, 1999 sammanslaget till Astra Zeneca).

• 
  Södertälje kanal öppnade 1819 och förbinder Mälaren och Östersjön. Den första svängbron syns i bild.
• 
  Från 1849 och ca 100 år framåt var Södertälje badort. Badhuset i morisk stil tillhörde Södertelge Badinrättning.
• 
  Järnvägen kom till staden 1860. På bilden syns försäljare av Södertäljekringlor; så kallade Kringelgummor.
• 
  Vagnfabriks-Aktiebolaget i Södertelge - VABIS, idag Scania, grundades 1891. Staden industrialiserades från slutet av 1800-talet.

1900-1950

1902 startade Södertälje Sportklubb (SSK) med bland annat friidrotts- och fotbollsverksamhet. Klubben hade framgångar inom ishockey, och blev svenska mästare vid 7 tillfällen 1925-1985. Södertälje havsbad öppnade 1904.

Under 1920-talet gjordes stora infrastrukturinvesteringar med den nya bredare dragningen för Södertälje kanal inklusive ny sluss, samt en ny dubbelspårig järnvägsdragning där Södertälje södra blev stadens huvudstation.

Efter 1920-talet rådde lågkonjunktur och staden ordnade med nödhjälpsarbeten bland annat i form av vattenlednings- och gatuarbete. Man satsade vidare på havsbadet, som hade sin storhetstid under 1930-talet. Även inledningen av 1930-talet präglades av depressionen, men från 1936 började företagen åter expandera.

• 
  Södertälje havsbad uppfördes 1904
• 
  Stationen Södertälje södra/hamn under 1920-talet
• 
  Södertälje sluss vid invigningen av den nya breddade kanalen 1924. Slussen i Södertälje är den största i Norden för handelssjöfart.

1950 till idag

På grund av den stora befolkningstillväxten var de små trähusen i stadskärnan inte längre tillräckliga vid 1950-talet. Från 1959 uppfördes nya byggnader i stadskärnan, varav de största butikshusen var Domus/Telgehuset (1961), Varuhuset Kringlan (1965) och EPA/Åhléns (1965). Förändringarna av stadskärnan under denna period benämns Citysaneringen, och innebar en breddning av en del av Storgatan, samt att Köpmangatan tillkom som ny gata i stadskärnan. Flera äldre hus från området flyttades till friluftsmuseet Torekällberget..

Efter andra världskriget ökade behovet av arbetskraft i stadens fabriker, och en stor befolkningstillväxt inleddes. Inledningsvis var flera av de inflyttade tidigare skogs- eller lantbruksarbetare från Norrland, men efter andra världskrigets slut inleddes även rekrytering från andra länder. Under åren förändrades Södertälje från badort med homogen befolkning till industristad med hög grad av inflyttade. Merparten av arbetarna rekryterades från de industrialiserade delarna av Grekland och Jugoslavien samt Finland. 1967 kom fem assyriska familjer till Södertälje, och fram till 1976 hade 6000 personer från gruppen bosatt sig i Södertälje. Kristna östassyrier flyttade även till Södertälje under perioden 2003-2007. 2004-2005 rapporterades att en parallellstruktur växt fram i den assyrisk/syrianska miljön, med normer, regler och banksystem utan insyn. Rättsväsendet tillsatte omfattande resurser, och en rättegång mot organisationen Södertäljenätverket avslutades 2014.

Som en del av mälarkarusellen påbörjades bygget av Almnäs garnison år 1970. Samma år som byggnationen påbörjades omlokaliserades Svea ingenjörkår (Ing 1) och Ingenjörstruppernas kadettskola (INGKAS) till Almnäs. År 1984 omlokaliserades Försvarets FN-skola från Strängnäs till Almnäs. Under 1990-talet tillkom på- och avrustning av högvakten samt förläggning inför pågång till högvakten. Som ett led av försvarsbeslutet 1996 avvecklades Svea ingenjörskår (Ing 1) 1997 och Swedint övertog hela området. År 2004 avvecklades Swedint i sin helhet och uppstod som en ny enhet inom Livgardet. Idag består det forna garnisonsområdet av en företagspark.

1987 öppnade Tom Tits Experiment som ett av Sveriges största vetenskapsmuseer. 1989 invigdes Sydpoolen som är ett av landets större badanläggningar. 1994 öppnade Igelstabron och stadens nya huvudstation för fjärrtåg Södertälje syd. Invånarantalet låg still omkring 57 000-60 000 invånare från 1970, men efter 2005 började befolkningen åter öka till att ligga på ca 76 000 personer i tätorten 2020. Under 2010- och 2020-talet påbörjades och genomfördes flera infrastrukturprojekt. Ytterligare breddning av kanalen och slussen inleddes, samt ombyggnad av järnvägen omkring Södertälje hamn för att öka kapaciteten.

• 
  Tillverkning på Scania-Vabis 1962.
• 
  Centrallaboratoriet på Astra (idag Astra Zeneca) 1962. Företaget grundades 1913 i Södertälje.
• 
  Storgatan 1973. Domus längst bak i bild. Byggnaden i förgrunden ersätts senare av Lunagallerian.
• 
  Igelstabron öppnade 1999 och är den längsta renodlade järnvägsbron i Sverige

Administrativa tillhörigheter

Det gamla rådhuset i Södertälje byggdes 1734.

Södertälje stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. Ortens bebyggelse expanderade in i grannsocknarna och 1946 införlivades Västertälje socken/landskommun och 1963 Östertälje socken/landskommun. Stadskommunen utökades ytterligare 1967 innan den 1971 uppgick i Södertälje kommun med Södertälje som centralort.

I kyrkligt hänseende hörde Södertälje till Södertälje stadsförsamling som 1946 inkorporerade västra delen av Södertälje landsförsamling och fick namnet Södertälje församling. Mellan 2002 och 2010 var den en del av Södertälje-Tveta församling, men har därefter återgått till att endast heta Södertälje församling. Mellan 1973 och 2010 ingick en del av staden i Västertälje församling. Östra delen av Södertälje tillhör Östertälje församling.

Staden ingick till 1971 i domkretsen för Södertälje rådhusrätt. Sedan 1971 ingår Södertälje i domkretsen för Södertälje tingsrätt.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Södertälje 1950–2020
År			Folkmängd	Areal (ha)
1950			25 715
1960			33 721
1965			44 362
1970			57 494
1975			58 408
1980			58 711
1990			58 097	2 408
1995			57 327	2 456
2000			59 342	2 479
2005			60 279	2 529
2010			64 619	2 584
2015			70 777	2 797
2018			73 872	2 851
2020			76 320	2 797

Stadsbild

Panorama över Södertälje från Torekällberget.

Efter att sundet mellan Mälaren och Östersjön började smalna av uppstod ett villasamhälle i närheten av det som idag är Stora Torget på 600-talet med permanent befolkning från 700-talet. Den sista farbara leden i sundet gick troligen längs dagens Storgatan. Handel och behovet av omlastning gav förutsättningar för en samhällsbildning vid sundet. Efter sekelskiftet 1900 påbörjades en utbyggnad av stadsområdet mot nord och sydväst.

Stadskärnan

Stadsplaner

Johan Hambraeos karta över Södertälje från 1700-1704 visar stadens rutnätsmönster efter stadsbranden 1650

Det medeltida gatunätet var oreglerat, men en karta från 1648 visar att Storgatan har nästan samma dragning som idag och även flera andra nutida gator kan utläsas. Stadsbränder 1630 och 1650 förstörde stora delar av stadens bebyggelse. Efter branden 1650 var förödelsen stor, och återuppbyggnaden skedde enligt en reglerad stadsplan av Anders Torstensson, vars rutmönster till stor del fortfarande präglar stadskärnan. Såväl Rysshärjningarna 1719 som en stadsbrand 1881 har därefter förstört delar av den äldre bebyggelsen.

Citysaneringen

Nya befolkningsprognoser och behov av mer tidsenliga lokaler än de trähus som dominerade stadskärnan gjorde att den så kallade Citysaneringen genomfördes från 1950-talet. Från 1958–1959 gjordes grundarbete inför uppförandet av ett Domusvaruhus samt bredning av Torekällgatan för att slutligen invigas 1961. En ny plan för de mest centrala stadskvarteren beslutads i stadsfullmäktige i februari 1963, och 1963-1965 uppfördes Varuhuset Kringlan och Telluskvarteret med EPA/Åhléns. Under Citysaneringen breddades Storgatan och gjordes bilfri i ett avsnitt på sin södra del högertrafikomläggningen 1967.

Vid 1970-talets början projekterades rivning av vissa äldre byggnader i kvarteret Luna samt inbyggnad av S:t Ragnhildsgatan mellan Storgatan och Nygatan. Rivning inför uppförandet av Luna påbörjades hösten 1973, byggnationen inleddes 1976, och komplexet öppnade 1978. Luna är det sista bygget som kopplas till Citysaneringen av Södertäljes stadskärna.

Bostadskvarter i stadskärnan

Det äldsta bevarade bostadshuset är från 1700-talet och finns i kvarteret Silen på Mälargatan invid Sankta Ragnhilds kyrka. Den äldre bebyggelsen i stadskärnan präglas av tiden som badort och industrialiseringen. Det första flerfamiljshuset i sten uppfördes på Järnagatan 1864. I kvarteren Skytten och Vattumannen finns flera bevarade flerfamiljshus i trä från 1800-talet.

• 
  Silen 4 är det äldsta bevarade trähuset i stadskärnan.
• 
  Skytten 2 på Strandgatan uppförd 1854 hör till stadens äldsta bevarade flerbostadshus i trä.
• 
  Flerfamiljshus från 1910 på Västra Kanalgatan.
• 
  Tidstypiskt 1940-talshus på Nygatan/Jovisgatan.

Stadsgator

Anläggandet av centralstationen gjorde att stadskärnan försköts vidare söderut från Stora Torget. I området finns bland annat Järnagatan och Storgatan. Järnagatan kantas av byggnader i klassicistisk stil. Arkitekten Tore E:son Lindhberg ritade flera av husen i området under 1920-talet, och Järnagatan beskrivs av länsmuseet som stadens paradgata. Järnagatan har karaktär av nöjesgata, med flera restauranger och barer.

Storgatan, i synnerhet den bilfria del som är gågata, är stadens kommersiella kärna. Här finns fyra varuhus/butiksgallerior uppförda i samband med Citysaneringen. Storgatans varuhus har en tidstypisk arkitektur för 1950-1970-talsbebyggelse. Undantag finns bland annat i form av SEB:s bankpalats från 1901. Från Stora Torget och norrut finns istället några av stadens äldsta byggnader som rådhuset och Sankta Ragnhilds kyrka, samt 1800-talsindustrier varav vissa gjorts om till hotell eller kulturell verksamhet. Bostadskvarter tillkom även på 2010-talet.

Köpmangatan har butiker och restauranger, ingång till varuhus, samt fungerar som en av kollektivtrafikknutpunkterna i stadskärnan. Gatan kantas huvudsakligen av bebyggelse i 1960-talsstil, men på gatans östra sida finns sekelskiftesbebyggelse i kvarteren Neptunus och Polstjärnan, samt serafimerlasarettet från 1700-talet alldeles intill gatan.

Västra Kanalgatan löper längs västra sidan av Södertälje kanal från Mälarehamnen till Orionkullen och Kanaltorget. Gatan är avläsbar på den äldsta kartan över Södertälje från 1648. Strandgatan och Saltsjögatan har flera fastigheter som rödklassats enligt byggnadsminnesförklaring. Arkitekten Tore E:son Lindhberg ritade flera av husen.

• 
  Strandgatan med flera stora bostadshus ritade av Södertäljearkitekten Tore E:son Lindhberg på 1920-talet.
• 
  Järnagatan med restauranger och butiker.
• 
  Storgatan med butiker och varuhus.
• 
  Västra Kanalgatan löper längs kanalen.

Torg

Stora Torget ett öppet stenlagt torg som tidigt samlade offentliga byggnader och handel. Kring torget finns idag byggnader som tingshuset och rådhuset. Sedan 1650-talet hålls regelbundna marknadsdagar på torget.

Saltsjötorget kantas av byggnader i klassicistisk stil uppförda under 1900-talets början. Torget kantas av butiker, restauranger och stadshotellet. Platsen har tidigare använts som knutpunkt för busstrafiken.

Olof Palmes plats är ett torg med byggnader från omkring sekelskiftet 1900. Det fick sitt nuvarande namn efter mordet på Olof Palme. På 1990-talet tillkom trappan till Marenplan. Marenplan har tidigare fungerat som hamn på Östersjösidan i anslutning till kanalen, och kantas idag av bebyggelse från flera tidsperioder. Området runt Marenplan, Olof Palmes plats, Strandgatan och Järnagatan har en koncentration av krogar och nöjesliv. På Marenplan finns två av stadens teatrar.

• 
  Saltsjötorget mot norr.
• 
  Olof Palmes plats, Södertälje med Saturnus 7 i nyrenässansstil från 1888.
• 
  Stora Torget med Södertälje tingshus.
• 
  Saltsjötorget mot Saltsjögatan.

Parker

Badparken anlades som parkområde till Södertelge Badinrättning och är en rest från stadens badortstid. Parken har en övre och nedre del som genomkorsas av Oxbacksleden.Den var ursprungligen inhägnad och endast öppen för anläggningens gäster, men övertogs av staden 1919. I parken finns tennisbanor, utomhusgym, promenadvägar, lekplatser, lövträd och sittmiljöer.

Den nuvarande Stadsparken, Södertälje anlades 1910, men en parkmiljö kan utläsas på kartor redan från 1892. Parken har en scen, paviljongbyggnad, boulebanor och flera skulpturer. En större ombyggnad av parken gjordes 1960 då stadsträdgårdsmästaren ritade dagens slingrande gång med rhododendron och sommarblommor. Under 1970-talet tillkom planteringar av mer än 200 arter av klematis.

Vänortsparken på Lotsudden anlades på 1990-talet och har planteringar och sittmiljöer. I parken finns flera bevarade trädplanteringar från den gamla kanalmiljön.

Turingelundens parkmiljö anlades under 1950-talet. Parken har en trädkrans utgjord av formklippta lindar som ramar dess damm, gräsmatta och blomsterplanteringar.

• 
  Den slingrande gången i Stadsparken
• 
  Nedre Badparken med Badhotellet
• 
  Boulebanan och paviljongen i Stadsparken
• 
  Vänortsparken med Wendela Hebbes hus och Sorbonska huset i bakgrunden

Utanför stadskärnan

Villa Bellevue är en badvilla i Mariekälla.

Från omkring sekelskiftet 1900 började staden expandera. Inledningsvis skedde nybyggnation i nord och sydväst samt på kanalens östra sida. Ett område flerfamiljshus byggdes vid Bergsgatan öster om kanalen i nära avslutning till dåtidens sluss strax efter sekelskiftet. Utanför området uppfördes villor omkring samma tid.

Under 1910 till 1920-talet uppfördes Blombacka egnahemsområde på avstyckade tomter väster om stadskärnan.

Under 1930-talet projekterades stadsdelen Södra med flerfamiljshus närmast Hertig Carls väg, och egnahem mot kanalen. Under 1940-talet etablerades även ett egnahemsområde vid Rosenlund. Det första större området som projekterades var Östra Rosenlund med HSB-hus och hyresbostäder.

Mariekälla hade vid 1900-talets början främst en bebyggelse av badvillor, men från 1940-talet byggdes även flerfamiljshus och egnahemsområden. Tre punkthus på Åsvägen i Mariekälla blev stadens första höghus. Strax därefter byggdes även flerfamiljshus i Erikshäll med egnahemsområdet Evalund. Viksängen bebyggdes även på kanalens östra sida.

Höghus i Grusåsen.

Från slutet av 1940-talet fram till 1955 projekterades Grusåsen på kanalens östra sida med bland annat fem höghus som kan ses på långt håll i stadsbilden. På östra sidan uppfördes även Lindåstäppan på slutet av 1940-talet.

Vid mitten av 1950-talet stod Värdsholmen klart. Från senare delen av 1950-talet uppfördes Vibergen med egnahem och mindre flerfamiljshus, samt Karlhov nordväst om stadskärnan. Med inspiration av Friluftsstaden i Malmö uppfördes radhusområden i Rosenlund och Mariekälla.

Brunnsäng projekterades med 11 höghus och ett antal lägre flerfamiljshus. Dess stadsdelscentrum öppnade 1961. Området kompletterades sedan med enplansvillor i nordost.

1960-talet såg stark inflyttning och flera nya områden uppfördes. Väster om Mariekälla uppfördes Västergård under 1960-talets tidiga del. Därefter projekterades även Bårstabergen med höghus och radhus samt Bårstafältet med enplansvillor. Mellan Brunnsäng och kanalen tillkom Bergvik, med villor närmast vattnet och höghus på berget. Ronna uppfördes från början av 1960-talet med sju- och trevåningshus, och har senare kompletterats med ett radhusområde. Parallellt med anläggandet av Ronna uppfördes Geneta, med såväl flerfamiljshus som småhus. Saltskog exploaterades med såväl lägenheter, radhus och småhus. Västra Blombacka med trevåningshus tillkom intill Blombacka egnahemsområde.

Radhus i Glasberga sjöstad.

Under 1970-talet rådde lågkonjunktur och stadens expansion kom att förändras. Under tidiga 1970-talet färdigställdes Fornhöjden och småhus i Hästhagen. Det sista stora området att projekteras var Hovsjö med flerfamiljshus och radhusområden i Kvarstasluttningen mot sjön Måsnaren och mot Tveta. Lina gårds marker exploaterades under 1980-talet, och fick terrasshus, villor och radhus. Från senare delen av 1980-talet var expansionstakten lägre, och främst mindre områden med högre kostnad per byggnad har uppförts. Agnet tillkom under senare delen av 1980-talet med strandnära lägenheter. Under början av 2000-talet exploaterades Tältet invid kanalen med radhus och lägre flerfamiljshus.

Från slutet av 2000-talet har Glasberga sjöstad omkring Glasbergasjön med villor och radhus uppförts på stadens östra sida. Etapper har tillkommit under 2010- och 2020-talen.

Kyrkobyggnader

På 1100-talet byggdes de äldsta delarna av Sankta Ragnhilds kyrka på Stora Torget. Under 1300-talet förlängdes den i östlig riktning och välvdes på 1400-talet. Kyrkan breddades och förlängdes 1590–1615 samt gjordes treskeppig och fick ett absidformat kor. Altaruppsatsen och predikstolen tillkom 1657 och 1657. På södra sidan byggdes ett gravkor 1676. Kyrkan var en av få byggnader som skonades under Rysshärjningarna 1719-1721, men stadsbranden 1881 förstörde en del av dess yttre. Vid den efterföljande restaureringen fick kyrkan sin huvudsakliga nuvarande exteriör. Kyrkan är döpt efter stadens skyddshelgon Sankta Ragnhild som efter vallfärder till Jerusalem och Rom skall ha begravts i Södertälje. Den är huvudkyrka i Södertälje församling.

I Södertälje finns sammanlagt 5 kyrkobyggnader och 4 kapell tillhörande Svenska kyrkan. Församlingskyrkan i Östertälje församling är Alla Helgons kyrka i Östertälje. I närheten ligger även Hagabergs kapell på Hagabergs folkhögskolas område. I stadsdelen Brunnsängs centrum ligger Brunnsängs kyrka. Det finns även verksamhet på sjukhuset i form av Sjukhuskyrkan. I stadens västra delar finns bland annat Lina kyrka i stadsdelen Lina Hage, som är Svenska kyrkans yngsta kyrkobyggnad i Södertälje.

Utanför Svenska kyrkan finns bland annat Sankt Ansgars katolska församling med Sankt Ansgars kyrka som församlingskyrka. Södertälje finns även många kristet ortodoxa och den Syrisk-ortodoxa kyrkan har två biskopar i staden, samt driver Sankt Efraims domkyrka och Sankt Jacob av Nsibins katedral. Den sverigefinska gruppen har bland annat verksamhet på finska inom Svenska kyrkan, men också egna finskspråkiga trossamfund med tillhörnade kyrkobyggnader. Flera frireligiösa kristna samfund har församlingar och kyrkobyggnader i Södertälje.

• 
  De äldsta delarna av Sankta Ragnhilds kyrka är från 1100-talet.
• 
  Interiör i Sankta Ragnhilds kyrka.
• 
  Lina kyrka i stadens nordvästra delar öppnade 1995.
• 
  Sankt Ansgars katolska kyrka.

Kommunikationer

Vägar

Södertälje ligger längs huvudvägen mellan Stockholm och Helsingborg, och fram 1960-talet leddes all passerande trafik på Riksettan igenom stadskärnan. 1965 öppnades motorvägen förbi Södertälje, inklusive E4-bron.

I Södertälje möts motorvägarna på E4 och E20 vid trafikplats Saltskog (avfart nummer 143). Andra större vägar som går igenom Södertälje är den gamla sträckningen av Riksettan, Järnagatans/Nyköpingsvägens förlängning, (till Trosa via Vagnhärad) samt Länsväg 225 (till Nynäshamn via Ösmo). Riksväg 57 (till Katrineholm via Flen) börjar strax söder om Södertälje.

• 
  Södertälje fick motorväg innan högertrafikomläggningen.
• 
  Bil på E4-bron över Södertälje kanal i nordlig riktning. En del av E4 och E20.
• 
  Saltsjögatan i stadskärnan.
• 
  Byggandet av Holmfastvägen beskrivs på Holmfastristningen.

Järnväg

Södertälje är kuperat och genomkorsas av en kanal, vilket gjort det utmanande att bygga järnvägsförbindelser i staden. Detta till trots är Södertälje en järnvägsknut. I Södertälje finns fyra stationer för persontåg; Södertälje centrum, Södertälje hamn, Södertälje syd och Östertälje. De många järnvägarna som löper igenom Södertälje medför att man kan resa till Sveriges tre storstäder Stockholm, Göteborg och Malmö samt de skandinaviska huvudstäderna Oslo och Köpenhamn utan byte.

Järnvägshistoria

Den 24 oktober 1860 öppnade järnvägen i Södertälje, två år innan hela den Västra stambanan stod färdig. Den första järnvägsbron över Södertälje kanal var en enkelspårig svängbro, och stod klar 1858. Huvudlinjen hamnade utanför stadskärnan, med en dragning väster om Saltskogsfjärden där stadens huvudstation blev Södertelge öfre/Saltskog. Därifrån drogs en bibana med anslutning till Södertälje central. Södertälje blev järnvägsknut när Norra Södermanlands Järnväg mot Åkers styckebruk och Eskilstuna invigdes 1895.

I samband med en utbyggnad av Södertälje kanal fick stambanan en ny dragning genom staden. Den ursprungliga järnvägsbron medgav för låg hastighet, och nya tyngre tåg fordrade ökad stabilitet. En dubbelspårig klaffbro byggdes därför. 1921 öppnade den nya sträckningen, och staden fick den nya huvudstationen Södertälje södra. Stationen i Saltskog revs därefter.

På stadens järnvägsstationer har det lokala bakverket Södertäljekringlor sålts. Försäljningen sköttes framför allt av äldre kvinnor, vilka benämndes kringelgummor. Från 1920-talet utvecklades ett system där försäljare betalade för en licens att sälja på järnvägsstationerna i Södertälje. Försäljningen av Södertäljekringlor fortsatte fram till 1950-talet.

• 
  Det första stationshuset på Södertälje C ritades av Adolf Wilhelm Edelsvärd och öppnade 1860.
• 
  SJ-tåg korsar första järnvägsbron över Södertälje kanal 1899.
• 
  Påstigning vid Södertelge öfre station under 1910-talet. Kringelgummor som säljer Södertäljekringlor syns vid tåget.
• 
  Södertälje södra tog över som stadens huvudstation för fjärrtåg 1921 i samband med att en ny dragning av järnvägen invigdes.

Dagens järnväg

Under 1980-talet projekterades en rakare och snabbare dragning av järnvägen. Balkbron Igelstabron färdigställdes 1994. Igelstabron byggdes på seglingsfri höjd, så tågen inte längre behöver stanna vid broöppning. Den gamla järnvägen från 1921 och dess stationer behölls, men användes därefter endast för pendeltåg. Den nya dragningen innebar att Södertälje 1995 åter fick en ny huvudstation för fjärrtåg i form av Södertälje syd, i samband med trafikstarten för Grödingebanan. Plattformar för pendeltåg byggdes under högbron. Den nya bansträckningen kortade restiderna norrut. I samband med öppnandet av Södertälje syd bytte Södertälje central namn till Södertälje centrum och Södertälje södra bytte namn till Södertälje hamn.

Under 1980-talet ansågs järnvägen mellan Södertälje och Eskilstuna från 1895 inte tillräckligt rak och snabb, och ersattes därför 1997 av den nybyggda Svealandsbanan som utgår från Södertälje syd. Frekvensen på avgångar och tågresandet på sträckan ökade som en följd av den nya banan. Restiderna till Strängnäs och Eskilstuna reducerades också.

2010 ersattes järnvägsbron från 1921 av en ny lyftbro som kunde tåla tyngre tåg och lyftas snabbare än den gamla klaffbron. Enkelspåret till Södertälje C utökades till dubbelspår 2011-2013.

Idag är Södertälje en järnvägsknut mellan Västra stambanan, Svealandsbanan och i praktiken även Nyköpingsbanan, då Södertälje syd är stationen närmast dess början där tåg stannar. Den gamla dragningen av stambanan finns också kvar och används för pendeltågstrafik.

• 
  Snabbtåg stannar på Södertälje syd. Från stationen kan man resa till Stockholm, Göteborg och Malmö samt de skandinaviska huvudstäderna Oslo och Köpenhamn utan byte.
• 
  Det gula stationshuset på Södertälje C uppfördes 1918 och ritades av Folke Zettervall.
• 
  Stationsbyggnaden på Södertälje hamn station är ritad av Folke Zettervall och öppnade 1921.

Vattenvägar

Allt sedan landhöjningen gjort Mälarens utlopp till Östersjön i Södertälje för grund för att vara farbart fick vikingar och dess efterföljare släpa båtar över näset med hjälp av stockar och rullar. Engelbrekt gjorde rensningsarbete i fåran under 1400-talet, och under Karl XI anlades en mindre kanal till Saltskogsfjärden som senare förföll.

Under Eric Nordewalls ledning grävdes Södertälje kanal från Mälaren till sjön Maren och vidare till Östersjön under åren 1806-1819. Kanalen fick en nivåskillnad på 50 centimeter, och förseddes med en sluss belägen i Mälarehamnen. Nordewalls kanal var fungerande, men fick kapacitetsproblem i samband med ökad trafik av större och tyngre båtar under senare delen av 1800-talet. En rakare sträckning fordrades också.

Mellan 1917 och 1924 byggdes den moderna kanalsträckningen, inklusive ny sluss vid Maren. Södertälje sluss är 135 meter lång, vilket gör den till nordens näst största.. Den nya kanalen drogs rak och bred, vilket gjorde att flera stadskvarter på dess östra sida revs. Efter ytterligare trafikökning på 1950-talet skedde vidare breddnings- och fördjupningsarbeten mellan 1973 och 1976. Från 2016 sker ytterligare en utökning och breddning av kanalen. Efter färdigställande skall kanalen kunna ta 160 meter långa och 23 meter breda fartyg. Kanalen kommer även att förses med en ny sluss som kommer att vara strax över 200 meter lång och 25 meter bred (mot nuvarande 135 x 19,6 meter).

Under 2013 passerades kanalen av ca 2000 lastfartyg och 9000 fritidsbåtar, varav hälften i vardera riktningen.

• 
  Den första dragningen av kanalen invigdes 1819. Ångfartyg passerar den första järnvägsbron.
• 
  Rester av 1819 års kanal närmast i bild och dagens kanal i bakgrunden.
• 
  M/S Östanvik färdas igenom Södertälje kanal i nordlig riktning.
• 
  M/S Norne på väg ur Södertälje sluss i sydlig riktning.

Hamnar

På 1580-talet lät Karl IX anlägga en lastplats vid Igelstaviken. Hertigen tillsåg att järnvaror från Bergslagen skeppades ut via Södertälje. Volymerna blev stora, och i slutet av 1500-talet gick en fjärdedel av den svenska järnmalmsexporten från stadens hamn.

Flera av stadens hamnar ingår i företaget Södertälje hamn, med Sydhamnen, Bränslehamnen, Igelstahamnen och Uthamnen. I Bränslehamnen hanteras flytande bulkprodukter som bensin, diesel, eldningsolja, asfalt och liknande. Från Uthamnen skeppas primärt spannmål och torrbulk. Igelstahamnen hanterar flis, torv och liknande för Södertäljes kraftvärmeverk. Sydhamnen har den primära containerverksamheten och är även den som hanterar merparten av bilimporten. Samtliga förutom Igelstahamnen är belägna på Igelstavikens västra sida. Fordonsimporten är en viktig del av hamnens verksamhet. I snitt hanteras omkring 118 000 fordon per år. Volkswagen importerar ca 50 % av sina bilar via Södertälje.

Mälarehamnen är belägen på Mälarsidan av Södertälje kanal. Den har använts frekvent från 1860-talet. Dess användning ökade i takt med att ångbåtar blev vanligare, och var som mest nyttjad mellan 1880 och 1930. Trots att Mälarehamnen upphörde att vara en av stadens officiella hamnar 1984 används den fortfarande permanent av Kustbevakningens Kuststation Södertälje. Den används även för turisttrafik och av S/S Ejdern. En ny kaj för att hantera den trafik som finns i hamnen byggs från 2022.

• 
  Ångbåt i Mälarehamnen invid slussen till kanalsträckningen från 1819.
• 
  Utsikt över Mälarehamnen och Snäckviken från Mälarbron. Längst ner till vänster i bild syns resterna av den ursprungliga slussen i kanalen.
• 
  Sydhamnen inom Södertälje hamn med bilar och containrar.
• 
  Flera av hamnområdena tillhörande Södertälje hamn sett från M/S Östanvik.

Busstrafik

Stadsbussar infördes på 1920-talet, och har därefter utökats i omfattning med befolkningstillväxten. På grund av Södertäljes geografiska läge nära en länsgräns, kör både SL och Sörmlandstrafiken busstrafik i och till staden. Ett 20-tal busslinjer ingår i SL:s tidtabellsområde för Södertälje.

Utöver ordinarie stadsbussar finns linjer inom närtrafiken, som främst är avsedd för äldre och rörelsehindrade. Södertälje har busstrafik dygnet runt alla dagar med två nattbusslinjer (som trafikerar var sin sida om kanalen), samt nattrafik till närliggande orter.

Långdistansbussar från exempelvis Flixbus stannar i Södertälje.

• 
  Buss från Södertälje Omnibus vid bussgarage på Järnagatan 1937.
• 
  Många av stadens bussar använder Södertälje C som nav.
• 
  Bussar från Sörmlandstrafiken och SL vid Södertälje syd.
• 
  Stadsbuss på väg över Södertälje sluss.

Näringsliv

Största arbetsgivarna i Södertälje

Företag	Antal anställda
Scania	9 140
Kommunen	5 700
Astra Zeneca	5 570
Södertälje sjukhus	950
DynaMate	680

Från slutet av 1800-talet började industrier etableras i Södertälje. Under 1950- och 1960-talen omvandlades Södertälje från småstad och badort till industristad. Storföretagen Scania och Astra Zeneca är Södertäljes dominerande privata arbetsgivare, och stadens näringsliv står för 6 % av Sveriges export.

Mätt i antal anställda är 59 procent verksamma inom den tillverkande sektorn, 25 procent inom ortstjänster och 16 procent inom företagstjänster. Även om Södertälje förknippas med storföretag finns ca 7 500 företag i staden, varav cirka 4 400 är aktiebolag. 90 % av företagen har färre än 10 anställda.

2019 var arbetslösheten 6,1 %, vilket är lägre än snittet för hela riket på 6,8 %. De många arbetstillfällena gör att många pendlar till staden för att arbeta. 2019 var inpendlingen 23 997 personer, och utpendlingen 17 220. Det innebär att 6 777 fler personer pendlar till Södertälje, än de som pendlar därifrån.

Scania och Vagnfabriks Aktiebolaget i Södertelge (Vabis)

Vagnfabriks Aktiebolaget i Södertelge (Vabis) bildades december 1891, och uppförde sin fabrik vid Saltskogsfjärden i stadens södra delar. 1897 utvecklade Vabis den första svensktillverkade bilen. 1902 började man med tillverkning av lastbilar, och 1911 levererade Vabis den första svensktillverkade bussen. 1911 skedde ett samgående med skånska Maskinfabriksaktiebolaget Scania, och koncernen Scania-Vabis med huvudkontor i Södertälje bildades. Från 1956 går mer än hälften av produktionen på export. Mellan 1969 och 1995 var företaget en del av storkoncernen Saab-Scania. Från 1995 använder man endast varumärket Scania.

Scanias huvudkontor är beläget i Södertälje där ledningen sitter, samt forskning, utveckling och produktion bedrivs. I deras produktionsanläggningar i staden producerar man lastbilar, bussar och motorer samt att tjänster tillhandahålls. Med över 9 000 anställda och totalt ca 15 000 verksamma i Södertälje är Scania stadens största arbetsgivare.

• 
  Den första svenska personbilen tillverkades av Vabis 1897. Utställd på Marcus Wallenberg-hallen.
• 
  Drottning Juliana av Nederländerna och Gustaf VI Adolf besöker Scania i Södertälje 1953.
• 
  Scanias huvudkontor och flera produktionsanläggningar vid Saltskogsfjärden.
• 
  Tillverkning av lastbil P320 i Södertälje.

Astra Zeneca och Astra

1913 bildades Astra (Aktiebolaget Astra Apotekarnas Kemiska Fabriker) i Södertälje efter att riksdagen avskaffat apotekens monopol på läkemedelstillverkning. Initiativtagare var apotekaren Adolf Rising med Sven Carlson som huvudfinansiär. Företaget utvecklades till det ledande läkemedelsföretaget i Skandinavien under perioden 1927 - 1957 då Börje Gabrielsson var VD. Företagets internationella genombrott kom 1948 då lokalbedövningsläkemedlet Xylocain lanserades. Astras magsårsmedicinen Losec blev världens bäst säljande läkemedel under 1990-talet. 1999 gick Astra samman med brittiska Zeneca och bildade Astra Zeneca med huvudkontor i London. Verksamheten i Södertälje har därefter fokuserats på läkemedelstillverkning, samt att huvudkontoret för dess nordiska marknadsbolag förlagts till staden.

Verksamheten i Södertälje är Astra Zenecas största produktionsanläggning. Årligen produceras 14 miljarder tabletter i staden, vilket står för 40 % av bolagets försäljning och 4,5 % av den totala svenska varuexporten.

• 
  Packning av vadd och bomull på Astra 1943–1944.
• 
  Kontor på Astras centrallaboratorium 1962.
• 
  Astra Zenecas anläggningar vid Snäckviken i centrala Södertälje.

Handel

Organiserade marknader och torghandel i Södertälje finns belagt sedan 1500-talet då Hertig Karl inrättade reguljära torgdagar i staden. Sedan stadsbranden 1650 är marknadsdagarna förlagda till Stora Torget.

Handeln i Södertälje hade en omsättning på omkring 5,8 miljarder kronor 2021, varav ca 3,5 miljarder avsåg dagligvaror och ca 2,3 miljarder sällanköpsvaror.

Detaljhandel i stadskärnan

Södertäljes första varuhus var Tempo i kvarteret Castor på Storgatan. Det hade dock sina lokaler i en byggnad som inte specifikt uppförts som varuhus. EPA etablerade sig i det då nybyggda Telluskvarteret 1965. 1977 skedde en sammanslagning av kedjorna EPA och Tempo, och de samlokaliserade till Telluskvarteret 1978 under namnet Tempo. 1985 ändrades varuhusets namn till Åhléns.

Den första byggnationen av ett renodlat varuhus var Domus. 1958–1959 gjordes grundarbete inför uppförandet av varuhuset. I mars 1961 invigdes Domus. Byggnaden var ett renodlat affärshus, med parkering på taket och kontor i en huskropp ovanpå varuhuset. 1991 skedde en konvertering av Domushuset till butiksgalleria och byggnaden bytte namn till Telgehuset.

Lunagallerian är ett komplex med butiker, kulturell verksamhet och kontor som bland annat bygger in S:t Ragnhildsgatan mellan Storgatan och Nygatan. Luna öppnade 1978. Från 2006 moderniserades gallerian, då bland annat den sista öppna delen av S:t Ragnhildsgatan byggdes in helt. 2019 fattades ett inriktningsbeslut att göra om kvarteret efter att fuktskador upptäckts, och återgå till det tidigare rutnätsformade gatunätet med ej överbyggda stadskvarter.

Flera fastigheter vid Olof Palmes plats, samt i höjd med Sankta Ragnhilds kyrka uppförda under 1880-talet och tidigare delen av 1900-talet och har butikslokaler i gatuplan med bostäder eller kontor ovanför. Flera modernistiska byggnader har arkader med skyltfönster i gatuplan. Exempel på sådana är Tingshuset och Kopparhuset.

• 
  Marknadsdag på Stora Torget 1904. Hertig Karl inrättade reguljära torgdagar i Södertälje på 1500-talet.
• 
  Butikslokaler i gatuplan på Storgatan 1.
• 
  Varuhuset Kringlan i korsningen Storgatan/Ekdalsgatan.
• 
  Interiör i Varuhuset Kringlan.

Utanför stadskärnan

Moraberg är ett externt köpcentrum vid E4/E20

Weda köpcentrum öppnade i lokaler som tidigare använts av Wedaverken. Efter att industriverksamheten upphört på 1990-talet gjordes en konvertering till butikslokaler och kontor. Morabergs köpcentrum på kanalens östra sida etablerades under tidiga 2000-talet, och har flera större butiker inom detalj- och dagligvaruhandel. Efter en utbyggnad 2015 finns butiker på båda sidor om motorvägen.

Vasa handelsplats är beläget väster om stadskärnan. Köpcentrumet har byggts ut i flera omgångar, och har flera större butiker inom detalj- och dagligvaruhandel.

Offentlig sektor

Sjöfartsverkets kontor och lotshus vid Södertälje sluss.

Fartyg från Kustbevakningen vid Kuststation Södertälje.

Statliga myndigheter

Myndigheter som har verksamhet specifikt förlagd till Södertälje utöver service till boende har ofta anknytning till stadens maritima läge. Sjöfartsverkets Lotsområde Södertälje omfattar ett stort vattenområde bestående av Mälaren, Hjälmaren och Södertäljeleden i Östersjön ända från Landsorts fyr. I Södertälje finns ca 30 lotsar, som genomför knappt 6000 lotsningar per år. Förutom lotsar arbetar båtmän, lotsoperatörer, kanaloperatörer och VTS-operatörer vid Sjöfartsverket i staden. På grund av den stora mängden båttrafik i kanalen råder i många fall lotsplikt i området. Man hanterar även broöppningar på farlederna Mälar-, Stockholms-, Södertälje- och Landsortsleden.

Kuststation Södertälje är Kustbevakningens enhet för övervakning av Mälaren. Eftersom dricksvatten tas ur sjön finns särskilt miljöräddningsfartyg på stationen. En insatsgrupp för sjösäkerhet som arbetar med farligt gods, lastsäkring och bemanningskontroller i hamnar med kommersiell trafik finns också i staden.

Södertälje är kansliort för en domkrets omfattande tre kommuner. På Södertälje tingsrätt handläggs tvistemål, brottmål, konkurser och domstolsärenden. Under 2018 inkom ca 3 500 mål och ärenden till domstolen. Verksamheten bedrivs i Södertälje tingshus, som uppfördes under åren 1963-1965. Planer finns att bygga ett nytt tingshus.

Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten har gemensam representation med inriktning på medborgarservice i form av Statens servicecenter i Telgehuset, samt separata kontor i stadens centrala delar för sin administration.

Södertäljes nuvarande polishus färdigställdes på Nyköpingsvägen 2013. Polismyndigheten bedriver verksamhet inom Lokalpolisområde Södertälje, tidigare Södertälje polismästardistrikt.

Kommun och region

Södertälje stadshus på Nyköpingsvägen.

Södertälje sjukhus är ett av regionens 6 akutsjukhus. Förutom allmänmedicinsk vård utförs även förlossning, operation, intensivvård och röntgen. Det nuvarande sjukhuset grundades 1907. En stor utbyggnad gjordes senast 2017 då dess nya behandlingsbyggnad togs i bruk, samt hösten 2019 då en vårdbyggnad med 120 enkelrum tillkom. Sjukhuset har omkring 1 200 anställda.

Som centralort i Södertälje kommun finns mycket av den centrala administrationen i staden. Centrala funktioner som kommunfullmäktige, stadsdirektören och kommunens förvaltningar är förlagda till Södertälje stadshus på Nyköpingsvägen. Med både förvaltningar och bolag sammanräknat sysselsätter kommunen nästan 6 000 personer.

Utbildning

Campus Telge och Kungliga Tekniska högskolan i Snäckviken.

Kungliga Tekniska högskolan har ett campus i Södertälje och bedriver universitetsutbildning inom bland annat maskinteknik och logistik upp till civilingenjörs- och masternivå. Utbildningarna bedrivs i samverkan med stadens storföretag Scania och Astra Zeneca. 2018 flyttade man in i ett nybyggt campus i Södertälje Science Park vid Snäckviken. Kungliga Tekniska högskolan har 1 200 utbildningsplatser och forskartjänster i Södertälje.

Flera universitet och högskolor bedriver högre utbildning på lärcentret Campus Telge. När det startades låg det i Mariekälla, men flyttade till lokaler som tidigare inrymt Astras huvudkontor 2015. Det finns såväl kurser som hela utbildningsprogram inom ett flertal områden, vilket innebär att studenter kan studera hela sin utbildning fram till examen. På campus bedrivs även utbildning inom ramen för Yrkeshögskolan.

Hagabergs folkhögskola startade 1910 som bibelinstitut och blev folkhögskola år 1957. Huvudman för skolan är Evangeliska fosterlandsstiftelsen. Totalt studerar cirka 250 elever vid skolan, varav 20 är bosatta på internatet. Utbildningarna har främst inriktning på kristen lära som Svenska kyrkans grundkurs.

2017 fanns det 12 gymnasieskolor i Södertälje, varav 4 kommunala och 8 friskolor.

Demografi

Demografi i Södertälje 2020
Avser tätorten

Åldersgrupp	Antal invånare
Män 0-19 år	9 341
Män 20-64 år	24 518
Män 65- år	5 122
Män totalt	38 981
Kvinnor 0-19 år	9 039
Kvinnor 20-64 år	21 762
Kvinnor 65- år	6 538
Kvinnor totalt	37 339
Totalt 0-19 år	18 380
Totalt 20-64 år	46 280
Totalt 65- år	11 660
Total befolkning	76 320

Av Södertälje tätorts 76 320 invånare vid slutet av 2020 var 37 339 kvinnor och 38 981 män. 2020 bodde det 53 249 personer i flerfamiljshus, jämfört med 22 212 som var bosatta i småhus. En mindre grupp bor i övriga boendeformer.

Inflyttning

Behovet av arbetskraft hos stadens storföretag medförde att många flyttat till Södertälje för arbete. Tjänstemän rekryterades från högskolor över hela landet, och arbetare primärt från Norrland. Företagen erbjöd ofta de inflyttade både anställning och bostad. Det stora behovet av arbetskraft gjorde att företagen även sökte sig till andra länder, och rekryterade från de industrialiserade delarna av Grekland, Jugoslavien samt Finland.

Finländare

Från 1500-talet finns belägg för finländare bosatta omkring Södertälje. Inrättandet av gemensam arbetsmarknad inom Norden 1954 innebar en start för större arbetskraftsinvandring från Finland till Sverige. Från 1960-talet var Södertäljes industrier i stort behov av arbetskraft. Flera finländare flyttade till staden, bland annat för arbete på Scania, varav många bosatte sig i stadsdelen Saltskog. Många hade en ambition att endast bo och arbeta ett par år i Sverige för att sedan återvända, men stannade då de rotat sig och skaffat familjer.

Omkring 6 600 personer i kommunen beräknas vara finsktalande. Hela Södertälje kommun ingår i förvaltningsområdet för finska. I staden finns både finskspråkig förskola samt finsk undervisning i en av grundskolorna. Flera företag i Södertälje annonserar att de erbjuder service på finska,, och i bland annat Sankta Ragnhilds kyrka firas högtider på finska. I Södertälje finns den finska föreningen Finlandia Seura, finskspråkig närradiostation, samt finskspråkig teater. Användningen av finska språket i staden är dock minskande. 1986 gick 600 elever i finska klasser i Södertälje, men 2021 hade antalet minskat så mycket att den sista finska klassen var nedläggningshotad och ersattes med deltidsundervisning på finska.

Assyrier/syrianer

Sankt Jacob av Nsibin syrisk-ortodoxa katedral.

De första assyrierna kom till Sverige 1967. I mars 1967 kom fem assyriska familjer till Södertälje. Vid tiden gjorde möjligheterna till arbete på Scania staden populär att bosätta sig i bland flera invandrargrupper, och fler assyrier anslöt efter att en syrisk-ortodox församling bildats. Vid slutet av 1976 bodde ca 6000 personer från gruppen i Södertälje. Efter 1977 har ytterligare invandring av assyrier skett, men då främst som anhöriginvandring. I samband med Irakkriget flyttade ytterligare en grupp kristna östassyrier till staden under perioden 2003-2007. Södertäljes assyrier/syrianer kom primärt att bosatta sig i stadsdelarna Hovsjö, Ronna och Geneta. Gruppen driver idag många av stadens företag inom branscherna restaurang, frisör, tvätteri och närbutiker.

Även om de flesta assyrier/syrianer i Sverige inte bor i Södertälje, har flera av dess föreningar och religiösa institutioner säte i staden. I Södertälje finns bland annat Sankt Efraims domkyrka och Sankt Jacob av Nsibins katedral. Inom gruppen finns idrottsföreningarna Assyriska FF och Syrianska FC. Från Södertälje sänder den syrianska satellitkanalen Suryoyo Sat.

Kriminalitet

Under 2017 anmäldes totalt 15 544 brott i hela Södertälje kommun, vilket motsvarar 16 305 anmälningar per 100 000 invånare. Det är något högre (omkring 8 %) än snittet för hela riket på 15 062 anmälningar per 100 000 invånare, men ca 23 % lägre än storstäder som Stockholm (med 21 254 anmälningar per 100 000 invånare) och 9 % lägre än Malmö (med 17 914 anmälningar per 100 000 invånare).

Stadsdelen Ronna (inklusive närbelägna Geneta och Lina) och Hovsjö definieras 2023 som särskilt utsatta områden, och Fornhöjden som riskområde. Samtliga är områden där avståndet till Södertäljes stadskärna är långt, och med hög grad av befolkning med utländsk bakgrund. Saltskog definieras som utsatt område.

Media

LT:s redaktion på Storgatan.

Tidningar

1861 grundades Södertälje Tidning. Den heter idag Länstidningen Södertälje, populärt förkortat LT. Tidningen ges ut 6 dagar per vecka.. Den ägdes länge av Centertidningar, men ingår nu i Mittmedia. Ledarsidan är fortsatt centerpartistisk, även efter att partiet sålt tidningen. Deras redaktion ligger på Storgatan i centrala Södertälje.

Södertäljeposten grundades 1993 och var en gratistidning som gavs ut i till hushåll i staden och dess omnejd. 2016 var upplagan 51 600 exemplar. Den distribuerades varje vecka fram till 2016 och därefter månadsvis, och ingick i koncernen Mittmedia. Tidningen upphörde 2022.

TV

Lokala tv-sändningar startade 2015 i samband med att Sveriges Television etablerade redaktionen Lokala Nyheter Södertälje. Tillsammans med Helsingborg är det den enda lokala nyhetssändningen hos SVT som är inriktad på att täcka en stad med omnejd och inte ett helt län (som SVT Uppsala för hela Uppsala län etc). Redaktionen har fem videoreportrar och en redaktör. Nyhetssändningar görs varje dag; flera både på morgonen och på kvällen (med undantag för vissa helgdagar). Redaktionen ligger på Storgatan.

Stadens TV-sändare finns i Ragnhildsborg.

Radio

P4 Södertälje startade sina sändningar 2019. Det är första gången Sveriges Radio har en lokal station i staden. Programutbudet består av lokala nyheter och reportage, samt lokal morgonshow. Kanalen sänder över Södertälje på frekvenserna 97,6 och 99,6. Sveriges Radios redaktion har kontor på Järnagatan i stadens centrala delar.

Södertälje har två koncessioner för privat lokalradio. Mellan 2007 och 2010 hade Södertälje lokalproducerad kommersiell radio i form av kanalen Favorit 103,9. Idag sänds Mix Megapol på frekvensen 100,8 och Rix FM på 103,9.

Radiosändare finns både i Ragnhildsborg (öster om Södertälje kanal) och i Blombacka (västra sidan av staden).

Kulturliv

Scen och teater

Oktoberteatern öppnade 1929 under namnet Castor. Med 612 platser hade den stadens största salong. Teatergruppen Oktober som idag ger namn åt lokalen flyttade till Södertälje 1978, efter att man tecknat avtal om att bli stadens teatergrupp. 2005 blev Oktoberteatern en institutionsteater, och 2013 blev Oktoberteatern en av Sveriges 21 länsteatrar. Repertoaren består av teater och musikal för såväl vuxna som barn.

Södertälje stadsscen visar framträdanden som teater, operor, musikaler, shower och biofilmer. Lokalerna projekterades från 1950-talet där kommunen och statens teater- och musikråd tillstötte medel för ett scenkomplex. Den stora scenen Estrad samt den något mindre lokalen Trombon öppnade 1970. I samband med uppförandet av det nya stadshuset gjordes en renovering av lokalerna 2008, och anläggningen blev Södertälje stadsscen.

Sagateatern invigdes 1916, och konverterades från biograf till teater 1983. Efter ombyggnaden blev den hemmascen för Södertälje teateramatörer (STA). På Sagateatern ges föreställningar av såväl teaterföreningen som deras samarbetspartners.

På Torekällberget anordnas utomhusteater, varietéer och konserter. Man har även en professionell teaterensemble, och anordnar framträdanden med 1800-talstema.

Sveriges enda professionella finskspråkiga teatergrupp Teatteri Kipinä har sin hemmascen i Södertälje. Årligen arrangeras Täljerevyn som kommenterar årets lokala händelser. Föreningen Molto arrangerar konserter och kreativ verksamhet för unga. Utomhusteater arrangeras sommartid i parken tillhörande Saltskog gård.

• 
  Sagateatern på Strandgatan 1941.
• 
  Oktoberteatern på Marenplan.
• 
  Utomhusteater i parken tillhörande Saltskog gård 2012.
• 
  Skådespelare på Torekällbergets utomhusteater 2019.

Konst och gallerier

Huvudsalen på Södertälje konsthall.

Södertälje konsthall öppnade 1968. Tidigare hade konstutställningar bland annat hållits på stadens hotell och pensionat samt i Socitetshuset på Södertelge Badinrättning. 1978 flyttade konsthallen till lokaler i Luna kulturhus. Konsthallen har sin huvudinriktning på samtida konst, men visar även historiska verk.

Saltskog gårds herrgård uppfördes för industrimannen Carl Fredrik Liljevalch 1882-1883. Sedan 1985 fungerar den som konst- och kulturcentrum, där flera konstnärer även har arbetsrum i gårdens byggnader. Paradvåningen i herrgårdsbyggnaden används för konstutställningar och kulturevenemang.

Södertälje konstförening bildades 1945. Utställningar hålls i det gamla rådhuset på Stora Torget. I staden finns flera privata gallerier, av vilka ett av de större är Strandgalleriet.

Museer

Torekällbergets museum och stadsmuseet

Torekällberget är ett friluftsmuseum, öppnat 1929. Vid öppnandet fanns huvudsakligen allmogefastigheter från 1700- och 1800-talen som flyttats från landsbygdssocknar runt Södertälje. Från 1947 började även ett stadsområde byggas upp, vilket utökades då flera äldre byggnader flyttades till Torekällberget från stadskärnan under 1950- till 1970-talet. Från 1963 drivs museet i kommunal regi.

Området är idag uppdelat i områdena staden och landet. Landsbygdsområdet har djur som ofta var hemmahörande på bondgårdar under 1800-talet samt tillhörande hagar och strövområden. Stadsområdet är uppbyggt omkring ett torg med flera aktiva butiker, torghandel och caféverksamhet. På Torekällberget hålls återkommande evenemang, exempelvis sommar och jul med 1800-talstema. Området är också hem för Södertälje stadsmuseum med utställningar om stadens historia. Stadsmuseet är inrymt i Patonska gården från 1790-talet.

• 
  Råbygården i landsbygdsområdet.
• 
  Konditori Bellevue.
• 
  Patonska gården på Tenngjutartorget med Södertälje stadsmuseum.
• 
  Utställningar på stadsmuseet.

Övriga museer

Vetenskapsmuseet Tom Tits Experiment hade sin början i en utställning på vetenskapstema i konsthallen 1985. Efter att utställningen flyttats till egna lokaler i tidigare industribyggnader på Storgatan blev den ett permanent eget museum och vetenskapscenter. Museet upptar flera våningar i huvudbyggnaden, samt har en utomhusdel på gården. Det finns utställningar och experiment inom teknik, fysik, matematik, naturgeografi, biologi, människan och illusioner. Totalt har anläggningen ca 500 experiment.

Marcus Wallenberg-hallen är ett fordonsmuseum med en samling historiska och samtida fordon, främst från Vagnfabriks-Aktiebolaget i Södertelge och Scania. Museet består av en del med utställning av nyare fordon i aktuell eller närtida tillverkning, samt historiska lastbilar, järnvägsvagnar, motorer och andra fordon. Bland de äldre föremålen finns bland annat den första serietillverkade svenska personbilen från 1903.

Det Biologiska museet skänktes till staden av mecenaten Carl Fredrik Liljevalch och öppnade 1913 som stadens första museum. I utställningen finns ett långt diorama med sörmländska djur av zoologen Gustaf Kolthoff och landskapsfondmålning av Kjell Kolthoff.

S/S Ejdern är ett k-märkt museifartyg med hemmahamn i Maren i stadens centrala delar. Fartyget byggdes av Göteborgs Mekaniska Werkstad 1880, och har sedan 1906 hemmahamn i Södertälje. Sedan 1976 går fartyget i museitrafik sommartid. Regelbundna turer görs bland annat till Birka.

Wendela Hebbes hus är ett museum över Sveriges första kvinnliga yrkesjournalist och hennes familj. Huset var ursprungligen Hebbes sommarstuga och placerat vid Snäckviken i centrala Södertälje, men flyttades och återinvigdes på ny plats vid Vänortsparken 1998. Det övre planet upptas av utställningslokaler, med entré, museibutik och restaurang i markplan. Museet har samlat utgåvor av Hebbes böcker, möblemang från hennes familj, samt objekt som beskriver deras liv.

• 
  Huvudbyggnaden på Tom Tits Experiment.
• 
  Scania-Vabis Modell 2122 från 1929 på Marcus Wallenberg-hallen.
• 
  Museifartyget S/S Ejdern vid kaj i Maren.
• 
  Wendela Hebbes hus i Vänortsparken.

Bibliotek

Södertälje stadsbibliotek öppnade 1934 och togs över i kommunal regi 1945. 1978 flyttade man till sina nuvarande lokaler i Luna kulturhus. Biblioteket erbjuder böcker, musik, filmer och evenemang kopplade till verksamheten, samt lokalsamling med publikationer från 1772 och framåt. Det finns mindre filialbibliotek i stadsdelar, samt bokbussverksamhet.

• 
  Disk och bokhyllor i Stadsbiblioteket 1941.
• 
  Informationsdisk på Stadsbiblioteket 2020.
• 
  Samlingar.
• 
  Sagohuset.

Sport

Södertälje SK i Scaniarinken.

Tennisspelaren Björn Borg växte upp i Södertälje.

Den garagedörr som Björn Borg lärde sig att spela tennis mot finns bevarad på Stadsmuseet på Torekällberget.

Volkswagen Grand Prix hos Södertälje ridklubb.

Sporten i Södertälje har historiskt sett dominerats av ishockey, tennis och basket. Sett till antalet elitlag i olika sporter är Södertälje en av de mest framgångsrika städerna i Sverige. Den mest kända Södertäljeklubben är kanske Södertälje SK som vunnit SM-guld i ishockey vid sju tillfällen. Den första gången laget vann var år 1925, vilket även var den första gången som man ställde upp i SM. Den mest kände personen som spelat i SSK är Anders Eldebrink, som bland annat var med när Södertälje SK senast vann SM-guld säsongen 1984/1985. Deras hemmaarena är Scaniarinken.

Södertälje BBK (Södertälje BasketBollKlubb, SBBK) har idag runt 2-3000 medlemmar, och bedriver flera olika basketrelaterade verksamheter. Man har bland annat elit- och elitungdomsverksamhet (AllStar), Stadsdelsverksamheten (SDV) och Södertälje Basketball League (SBL), vilket är en korpserie som anordnas i SBBK:s regi. Representationslaget för herrar heter Södertälje Kings. Damlaget går under namnet Telge Basket. SBBK har tagit SM-guld vid sammanlagt 10 tillfällen för herrar och 12 gångar för damer. Totalt har SBBK tagit hem 132 SM-guld sedan starten 1968. Klubben har sin hemvist i Täljehallen.

Efter Södertäljebon Björn Borgs enorma framgångar med bland annat fem raka Wimbledonsegrar, vinster i Franska öppna och Davis Cup exploderade tennisintresset i Södertälje på 1970-talet. Flera stora tennisanläggningar byggdes upp runt omkring i staden. Mest känd är kanske tennisklubben på Björn Borg promenaden, intill Badparken. En annan tennisspelare som vuxit upp i Södertälje är Joachim "Pim-Pim" Johansson, som vann 3 ATP-titlar.

Södertäljes fotbollsframgångar har under historien varit mycket begränsade. Detta ändrades dock 2004 när det stod klart att Assyriska Fotbollsföreningen kvalificerat sig för spel i fotbollsallsvenskan. Lagets spelframgångar där blev dock mycket begränsade, med en 3-0-seger borta mot IFK Göteborg som höjdpunkt på säsongen. Säsongen därefter spelade laget i Superettan som man också misslyckades att stanna kvar i. Assyriska FF började sin vandring i seriesystemet i Korpserien på 1970-talet. Syrianska FC som bildades 1977 är historiskt sett stadens näst mest framgångsrika fotbollsklubb. Säsongen 2010 spelade båda klubbarna i Superettan, Syrianska FC vann serien och kvalificerade sig därmed för spel i Fotbollsallsvenskan 2011.

Innebandyklubbarna Södertälje Rockets och Balrog Botkyrka gick samman 2006 i Balrog Botkyrka/Södertälje IK för bättra att kunna matcha de stora föreningarna i regionen. Klubben har både sitt dam- och herrlag representerat i de högsta serierna; damerna i Elitserien i innebandy och herrarna i Svenska Superligan. Klubben Telge Sibk har också kvalat till Elitserien för damer.

Det finns flera golfbanor byggts upp runt Södertälje. Den äldsta är Måsnaryds Golfbana, som byggdes 1955. Banan ritades av Nils Sköld och kallas populärt för Södertälje Golfbana, kanske främst på grund av att den tillhör Södertälje GK. I Viksberg, nordost om staden, ligger Viksbergs GK. Banans arkitekt var Björn Eriksson, och den stod färdig för spel år 1991. Den bana som givits mest uppmärksamhet är kanske Kallfors GK, belägen längs vägen mot Järna. Banan i Kallfors byggdes på initiativ av Lars Flyning, som ägde den gård som då fanns på platsen. Banbyggnationen påbörjades år 1997, och fortsatte fram till och med invigningen den 19 juni 1999. År 2000 uppförde företaget bakom Kallforsbanan även 9-håls pay and play-banan Järna GK på andra sidan vägen. Båda banorna ritades av Sune Linde. Södertäljes golfbanor tillhör Sörmlands Golfdistriktsförbund.

Förutom traditionell golf finns även tre bangolfbanor i Södertälje. Av dessa är en belägen inomhus. Södertälje Bangolfklubb bildades 1938, och har haft stora framgångar under de senaste åren. Bland annat har man avancerat till Elitserien. Utöver detta har man tagit guld i NM, EM och VM. Södertälje BGK är hemmaklubb för Marcus Johansson och Dan Axelsson, som båda placerat sig högt i olika bangolfmästerskap. Klubben har arrangerat många mästerskap, bland annat gick Junior-EM på 2007 på SBGK:s båda banor. 2009 blev klubben Svenska Mästare i sportens "blå band", 10-manna-SM. Klubben har två banor (en filt- och en eternitbana) samt kiosk och servering i Mälareparken, belägen på den östra sidan om kanalen.

Södertälje ridklubb är Södertäljes största ridklubb och har sin verksamhet vid Lina ridanläggning i Lina Hage. Klubben bedriver ridskola i klubbens regi med cirka 450 elever per vecka, och blev utnämnd till årets ridskola 2013 av Svenska Ridsportförbundet. Klubbens ryttare tävlar primärt banhoppning och dressyr med placeringar på SM-nivå. Klubben har en omfattande tävlingsverksamhet och arrangerar tävlingar upp till elitnivå. Under 2013 arrangerade klubben deltävlingar i hoppserierna Volkswagen Grand Prix och Swedish Riders Trophy. Klubben arrangerar även regelbundet clinics med internationella toppryttare som Sara Algotsson Ostholt, Jens Fredricson och Adelinde Cornelissen.

• Södertälje SS bedriver simnings- och simhoppsverksamhet i Sydpoolen. I tävlingsbassängen har SM i simning avgjorts flera gånger. Klubbens främsta simmare var Johanna Sjöberg.
• Södertelge VBKs herrlag spelar 2011/12 i volleybollens Elitserie och damlaget i Superettan.
• Södertälje RKs herr och dam lag spelar i Allsvenskan i rugby Klubben har Brunnsängs IP som hemmaplan.
• Södertälje CK arrangerade SM i landsvägscykling 2012.
• Telge Truckers är Södertäljes lag i Amerikansk fotboll. De spelar 2014 i Division 1.

Den största inomhusarenan i Södertälje är Scaniarinken i Geneta. Arenan har en publikkapacitet på 6100 personer och är bland annat hemmaarena för Södertälje SK. Arenan används bland annat till ishockey, konståkning, basket, tennis, mässor, utställningar och kongresser. Den största utomhusarenan är Södertälje fotbollsarena, med en publikkapacitet på cirka 6 500 åskådare, och som är hemmaplan för Assyriska FF och Syrianska FC. Andra större idrottsarenor i staden är Idrottsparken och Täljehallen.

Några kända personer från Södertälje

Kända personer med Södertäljeanknytning som Björn Borg, Hasse Aro, Peter Haber, Jan Guillou, Kennedy Bakircioglu, Hasse Tellemar, Anders Eldebrink med flera finns samlade i Kategori:Personer från Södertälje.

Vänorter

Efter andra världskriget skapades vänortsförbindelser mellan Södertälje och Struer i Danmark, Sarpsborg i Norge och Forssa i Finland. År 1991 skrev Pärnu i Estland på ett vänortsavtal med Södertälje och Angers i Frankrike blev vänort med Södertälje år 2001.

Se även

• Lista över fasta fornminnen i Södertälje (för omfattning av detta område, se Södertälje stad#Sockenkod)

Vidare läsning

• Broberg, Birgitta (1979). Södertälje. Rapport / Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Medeltidsstaden, 99-0158680-1 ; 15. Stockholm: Riksantikvarieämbetet och Statens historiska mus. Libris 7618885. ISBN 91-7192-419-1 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Södertälje.
  Bilder & media
• Stockholms läns museum. Inventering av kulturmiljöer i Södertälje kommun: Södertälje stadskärna.