Strömand

	Strömand; Status i världen: Livskraftig (lc)
	Adult hane
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Andfåglar; Anseriformes
Familj	Änder; Anatidae
Underfamilj	Merginae
Släkte	Histrionicus; Lesson, 1828
Art	Strömand; H. histrionicus
Vetenskapligt namn
	§ Histrionicus histrionicus
Auktor	Linné, 1758
Utbredning

Strömand (Histrionicus histrionicus) är en andfågel som tillhör underfamiljen Merginae och är ensam art i sitt släkte Histrionicus.^[2]^[3] Arten häckar huvudsakligen i nordliga delar av Nordamerika och Asien, men även på Island, i strömmande vattendrag. Den ses endast mycket sällsynt i övriga i Europa, med endast två fynd i Sverige på 1800-talet. Strömanden anses ha en livskraftig population som ökar i antal.

Utseende och läte

Adulta hanar har en blå fjäderdräkt med rödbruna sidor och vita markeringar vilket inkluderar en större vit fläck vid näbbroten. Adulta honor är mindre färggranna, med brungrå fjäderdräkt och med en vit cirkulär fläck i ansiktet. Båda könen har vita örontäckare.

Strömanden är mestadels tystlåten. Från spelande hanar hörs nasala och pipiga "vii-ah vii-ah..." eller "vih".^[4]

Utbredning och systematik

Strömanden häckar i östra Sibirien och norra Japan, i Alaska söderut till Oregon och Wyoming i USA, i östra Kanada på sydöstra Baffinön söderut till Saint Lawrenceviken samt på Grönland och Island.^[2] Vintertid hittas den utmed kuster från Sibirien till Japan och Korea, från Alaska till centrala Kalifornien och nordöstra USA, på södra Grönland samt på Island. Den är en sällsynt irrgäst i Västeuropa, med endast två fynd i Sverige, senast på 1800-talet, 1862 och 1894.^[5] Med tanke på att den isländska populationen utgörs av stannfåglar härrör möjligen de i Västeuropa påträffade strömänderna från amerikanska flyttfåglar.^[6]

Släktskap

Strömanden placeras som ensam nu levande art i släktet Histrionicus. Den tillhör en samling havslevande änder som ofta urskiljs som underfamiljen Merginae. Studier av mitokondrie-DNA visar att strömanden är systerart till en grupp som består av ejdrar i släktena Somateria och Polysticta, alfågeln (Clangula hyamelis) samt den utdöda nordamerikanska labradoranden (Camptorhynchus labradorius).^[7] Alfåglen behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Två förhistoriska strömandsarter finns beskrivna genom fossila fynd, som dock initialt placerades i andra släkten. Histrionicus shotwelli är känd från mellersta till sen miocen i Oregon, USA och placerades först i det egna släktet Ocyplonessa. Histrionicus ceruttii som hittats i Kalifornien från sen pliocen placerades först i det närbesläktade släktet Melanitta.

Levnadssätt

Strömanden häckar som namnet avslöjar vid snabbt strömmande kallt vatten. Den födosöker genom att simma under vattnet eller genom att tippa med näbben ned i vattnet och stjärten upp i luften. Deras föda består av mollusker, kräftdjur och insekter. Häckningen inleds i maj/juni. Boet placeras väl dolt direkt på marken i närheten av en fors. Vintertid byter den levnadsmiljö och ses vid klippiga och steniga havskuster.^[8]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen uppskattas till mellan 190 000 och 380 000 individer, varav det i Europa tros häcka 4 000–7 000 par.^[1]

Populationen i östra Nordamerika minskar dock och anses vara hotad. Förmodade orsaker är habitatförlust, främst på grund av kraftdammar, men populationen påverkas också negativt av oljeutstläpp i kustområdena.

Namn

Dess vetenskapliga släktnamn tillika artnamn Histrionicus kommer av latinest "histro", som betyder skådespelare.

Noter

^ [a b c d] Birdlife International 2018 Histrionicus histrionicus . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 14 mars 2021.
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2022. IOC World Bird List (v12.2). doi : 10.14344/IOC.ML.12.2.
^ Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 41. ISBN 978-91-7424-039-9
^ Strömand, BirdLife Sveriges raritetskatalog.
^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 192. ISBN 978-84-941892-9-6
^ Janet C. Buckner; Ryan Ellingson; David A. Gold; Terry L. Jones; David K. Jacobs (2018). ”Mitogenomics supports an unexpected taxonomic relationship for the extinct diving duck Chendytes lawi and definitively places the extinct Labrador Duck”. Molecular Phylogenetics and Evolution 122: sid. 102–109. doi:10.1016/j.ympev.2017.12.008. PMID 29247849. https://digitalcommons.calpoly.edu/ssci_fac/99.
^ Carboneras, C. & Kirwan, G.M. (2018). Harlequin Duck (Histrionicus histrionicus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/52918 18 november 2018).

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör strömand.
Bilder & media
Wikispecies har information om strömand.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org
Wiktionary har ett uppslag om strömand.
Ordbok

[IUCN-1] [a b c d] Birdlife International 2018 Histrionicus histrionicus . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 14 mars 2021.

[CC-2] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11

[IOC-3] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2022. IOC World Bird List (v12.2). doi : 10.14344/IOC.ML.12.2.

[Fågelguiden-4] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 41. ISBN 978-91-7424-039-9

[5] Strömand, BirdLife Sveriges raritetskatalog.

[Mitchell-6] Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 192. ISBN 978-84-941892-9-6

[7] Janet C. Buckner; Ryan Ellingson; David A. Gold; Terry L. Jones; David K. Jacobs (2018). ”Mitogenomics supports an unexpected taxonomic relationship for the extinct diving duck Chendytes lawi and definitively places the extinct Labrador Duck”. Molecular Phylogenetics and Evolution 122: sid. 102–109. doi:10.1016/j.ympev.2017.12.008. PMID 29247849. https://digitalcommons.calpoly.edu/ssci_fac/99.

[8] Carboneras, C. & Kirwan, G.M. (2018). Harlequin Duck (Histrionicus histrionicus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/52918 18 november 2018).

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]