Taggmakrill

	Taggmakrill
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Överklass	Benfiskar; Osteichthyes
Klass	Strålfeniga fiskar; Actinopterygii
Ordning	Abborrartade fiskar; Perciformes
Familj	Taggmakrillfiskar; Carangidae
Släkte	Trachurus
Art	Taggmakrill; T. trachurus
Vetenskapligt namn
	§ Trachurus trachurus
Auktor	Linné, 1758
	Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Taggmakrill (Trachurus trachurus) är en fisk i familjen taggmakrillfiskar i ordningen abborrartade fiskar.

Utseende

Taggmakrillen påminner till kroppsformen om makrillen, men är mera ihoptryckt, samt har en sidolinje som består av stora, skivlika, kölade fjäll, som är försedda med en bakåt riktad tagg. Färgen är silverskiftände, och på gällocket finns en svart fläck.^[1] Längden är upp till 70 cm och vikten till 2 kg.^[2]

Vanor

Taggmakrillen är en pelagisk stimfisk, som lever av djurplankton, kräftdjur, bläckfisk och småfiskar.^[3] Den lever vanligtvis på 100 till 200 meters djup, men kan gå ner till över 1 000 meter,^[2] Under vintern söker den sig närmare botten, och kan också ta bottenlevande djur.^[1]

Fortplantning

Det västliga beståndet (från Biscayabukten till Irland) leker under tidig vår, medan beståndet i Nordsjön vandrar till centrala Nordsjön, Skagerack och Kattegatt där de leker under sommaren. Leken sker i grupp, under vilken de deltagande individerna avger ägg och mjölke samtidigt. Honan kan lägga upp till omkring 140 000 ägg.^[2] Både äggen och ynglen är pelagiska. Ynglen brukar leva under skivan av den röda brännmaneten, där de får skydd mot fiender.^[3]

Utbredning

Den förekommer från norra Norge och södra Island söderut via Brittiska öarna, Europas atlantkust, Medelhavet med Svarta havet och längs Afrika ner till Sydafrika. Den går även in i Östersjön fram till Bornholm.^[1]

Kommersiell användning

Taggmakrillen är en populär matfisk i Sydeuropa. Längre norrut tas den främst som industrifisk.^[1]

Andra namn

Taggmakrillen kallas också hästemakrill, makrillstör, piggmakrill, sillekung, silverfisk, skrej, staggsill, staksill och taggsill.^[3]

Referenser

^ [a b c d] Nielsen, Lars; Svedberg, Ulf (2006). Våra fiskar. Stockholm: Prisma. sid. 152. ISBN 91-518-4572-5
^ [a b c] Luna, Susan M. (20 april 2010). ”Trachurus trachurus (Linnaeus, 1758) Atlantic horse mackerel” (på engelska). Fishbase. http://www.fishbase.org/Summary/SpeciesSummary.php?id=1365. Läst 11 september 2010.
^ [a b c] Curry-Lindahl, Kai (1985). Våra fiskar : havs- och sötvattensfiskar i Norden och övriga Europa. Stockholm: Norstedts. sid. 429. ISBN 91-1-844202-1

[NSVF-1] [a b c d] Nielsen, Lars; Svedberg, Ulf (2006). Våra fiskar. Stockholm: Prisma. sid. 152. ISBN 91-518-4572-5

[FB-2] [a b c] Luna, Susan M. (20 april 2010). ”Trachurus trachurus (Linnaeus, 1758) Atlantic horse mackerel” (på engelska). Fishbase. http://www.fishbase.org/Summary/SpeciesSummary.php?id=1365. Läst 11 september 2010.

[CLVF-3] [a b c] Curry-Lindahl, Kai (1985). Våra fiskar : havs- och sötvattensfiskar i Norden och övriga Europa. Stockholm: Norstedts. sid. 429. ISBN 91-1-844202-1

[1]

[2]

[3]