Hoppa till innehållet

Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar

Från Wikipedia
TTIP berör USA (orange) och Europeiska unionen (grönfärgat).

Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar, förkortat TTIP (engelska: Transatlantic Trade and Investment Partnership eller Transatlantic Free Trade Area, förkortat TAFTA), är ett planerat, men även kritiserat, frihandelsavtal mellan Europeiska unionen (EU) och USA. Enligt Europeiska kommissionen har handelsavtalet som syfte att förenkla handel dem emellan genom att ta bort olika handelshinder.[1] Om handelsavtalet går igenom skulle det resultera i världens största regionala frihandelszon.[2]

I juni 2013 startade förhandlingarna och den första förhandlingsrundan hölls i juli. Ytterligare rundor hölls därefter var femte vecka. Avtalet förväntades från början vara färdigförhandlat i slutet av 2014,[2] men våren 2015 kom rapporter om att det kunde dröja ända till 2017.[3] Från EU:s sida hölls förhandlingarna av Europeiska kommissionen representerad av handelskommissionären Cecilia Malmström.[4] Europeiska kommissionen förhandlade på ett mandat fastställt av Europeiska rådet (EU-ländernas stats- eller regeringschefer). Europaparlamentet och EU-ländernas parlament och vissa delstatsparlament skulle behövt ratificera avtalet för att det skulle börjat gälla. I samband med att Donald Trump blivit vald till president i USA meddelade Angela Merkel i nov 2016 att avtalet inte kan slutföras. Joe Biden har i början av sin presidentperiod sagt att han prioriterar den interna ekonomin i första hand[5].

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Förhandlingarna om frihandelsavtalet TTIP motiverades av att den ekonomiska krisen fortfarande hängde tung över EU och USA, och att de multilaterala handelsförhandlingarna inom Världshandelsorganisationen (WTO), Doharundan, kört fast.

De främsta anledningarna till frihandelsavtalet sades vara att det skulle stimulera både EU:s och USA:s ekonomier, detta på grund av både ökat utbud och efterfrågan när handel förenklas och minskade avgifter när tullar och omfattande byråkrati försvinner. Ett bärande inslag var ett så kallat investeringsskydd, som betyder att en investerare kan stämma en stat för det fall investeraren anser att staten har brutit mot investeringsavtalet och om statens åtgärd därigenom har minskat värdet på investeringen.[6] För EU angavs att det skulle handla om en förtjänst på 119 miljarder euro och USA:s ekonomi skulle tjäna 95 miljarder euro.[1] För Sverige skulle enligt förespråkarna ett omfattande avtal kunna öka exporten till USA med 17 procent och importen med 15, vilket skulle öka Sveriges BNP med 0,2 procent enligt beräkningar.[1] Förenklandet av byråkratin – så kallad Trade Facilitation – skulle enligt beräkningar antagligen utgöra den största delen (upp till 80 procent) av de minskade utgifterna.[1]

Ytterligare en viktig drivkraft bakom förhandlingarna var storleken av EU:s och USA:s handel. EU investerar åtta gånger mer (i USA?)[förtydliga] än de gör i Indien och Kina, och USA har tre gånger så stora investeringar inom EU som i Asien. Tillsammans spelar de två ekonomierna en stor roll också globalt: så gott som alla länder har antingen EU eller USA som sin största handelspartner.[7]

Omfattning

[redigera | redigera wikitext]

TTIP-avtalet omfattade ett antal områden där bara det första är att ta bort tullar och andra handelsavgifter. För att underlätta handel var tanken också att samarbeta mer kring regler och standarder,[2] men det handlade inte om att komma överens om nya gemensamma standarder utan snarare att godta varandras. Detta skulle exempelvis innebära att bilar som har genomgått tester i USA kan säljas inom EU utan att testning behövde göras där. Därtill kom alltså det nämnda investeringsskyddet.

Ännu fler delar i samarbetet gäller bland annat handel med tjänster och möjlighet till offentlig upphandling mellan regionerna, vilket skulle innebära en mycket större marknad för företag i EU och USA.[1]

Avtalet skulle också innefatta jordbruket med en ömsesidig öppning av marknaderna där USA hoppades sälja mer råvaror medan europeiska länder främst kunde öka sin export av bearbetade livsmedel.[1]

Kritik

[redigera | redigera wikitext]
Demonstration i Berlin i oktober 2015 mot TTIP och CETA.
Anti-TTIP-graffiti i Malmö.

Kritiken mot avtalet handlar först och främst om en oro för att miljö-, hälso- och djurskyddsstandarder skulle behöva sänkas till förmån för frihandeln och att konsumenter kommer utsättas för produkter de nu är skyddade från.[8][9] Dessutom finns en oro för de så kallade ISDS-regler (Investor State Dispute Settlement) som innebär att företag kan stämma stater i skiljedomstol när förutsättningar inom vissa områden förändras från den ursprungliga investeringen – exempelvis genom ny lagstiftning. Två exempel på sådana situationer i samband med tidigare avtal är att Vattenfall stämde Tyskland efter landets beslut att avveckla kärnkraften[10] och att Philip Morris stämde Australien för reglering av cigarrettpaketens utseende.[11] . Ett australiskt gruvföretag stämde Sverige[12] för att man inte fick bryta uran här. En svensk namninsamling mot TTIP samlade över 47400 underskrifter[13]. Svenskt Näringsliv har publicerat en forskningssammanställning som bland annat omfattar tankesmedjans Katalys kritik av TTIP.[14]

Läcka

[redigera | redigera wikitext]

Trots den sekretess som det sägs har omslutit avtalet så fick Greenpeace i Nederländerna under 2016 tag på en stor del av innehållet i TTIP och i april presenterades materialet publikt på Internet[15]. Läckan ledde till kritik mot avtalet gällande bland annat miljö-, djur- och rättsskydd[16]. Frågan om huruvida avtalet omges av strikt sekretess är omstridd. Europeiska kommissionen publicerade löpande dokument från förhandlingarna, höll så kallade stakeholder-dialogues och har även offentliggjort mandatet man fått av Europeiska rådet.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d e f] Frågor och svar Trade – European Commission. Läst 24 april 2014.
  2. ^ [a b c] TTIP – Transatlantic Trade and Investment Partnership Arkiverad 25 april 2014 hämtat från the Wayback Machine.. Regeringskansliet, 19 februari 2014.
  3. ^ Handelsavtalet mellan EU och USA dröjer Sveriges radio, 29 mars 2015.
  4. ^ "Cecilia Malmström". ec.europa.eu. Läst 10 juli 2015.
  5. ^ ”Trump’s final trade battles create an early test for Biden”. Politico. https://www.politico.com/news/2021/01/11/trump-trade-wars-biden-foreign-policy-456680. 
  6. ^ ”Så fungerar investeringsskyddet”. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-fungerar-investeringsskyddet. 
  7. ^ Countries and regions – United States Trade – European Commission, 19 november 2013.
  8. ^ Sverige och miljön i förhandlingarna om USA-EU-avtalet Interpellation, Sveriges riksdag, 4 april 2014.
  9. ^ Frihandelsavtalet TTIP Interpellation, Sveriges riksdag, 4 april 2014.
  10. ^ ”Därför stämmer Vattenfall Tyskland”. https://group.vattenfall.com/se/nyheter-och-press/nyheter/2014/darfor-stammer-vattenfall-tyskland. 
  11. ^ ”Tobacco plain packaging—investor-state arbitration”. Arkiverad från originalet den 29 november 2015. https://web.archive.org/web/20151129215745/http://www.ag.gov.au/tobaccoplainpackaging. 
  12. ^ ”Sverige stäms på 17 miljarder kronor för uranförbud”. Handelsgranskaren. Arkiverad från originalet den 2 mars 2021. https://web.archive.org/web/20210302164518/https://handelsgranskaren.se/sverige-stams-pa-17-miljarder-kronor-for-uranforbud/. Läst 12 mars 2021. 
  13. ^ ”Skiftets namninsamling mot TTIP”. http://skiftet.org/kampanj/ttip. Läst 3 maj 2016. 
  14. ^ ”Samhällsekonomiska effekter av TTIP”. Svenskt Näringsliv. http://www.svensktnaringsliv.se/material/rapporter/samhallsekonomiska-effekter-av-ttip_621267.html. Läst 10 juli 2015. 
  15. ^ Nederland, Greenpeace. ”Read the secret #TTIP papers here”. www.ttip-leaks.org. https://www.ttip-leaks.org/. Läst 3 maj 2016. 
  16. ^ ”After leaks, this could really be the end for TTIP” (på brittisk engelska). The Independent. 2 maj 2016. http://www.independent.co.uk/voices/ttip-leaks-shocking-what-are-they-eu-us-deal-a7010121.html. Läst 3 maj 2016. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Europeiska flaggan EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Transatlantiskt_partnerskap_för_handel_och_investeringar&oldid=55695261”