Så fungerar Wikipedia/Bilagor

←  Intervjuer

Så fungerar Wikipedia av Lennart Guldbrandsson Bilagor

Källförteckning  →

(sidindex)

Bilagor

Det visste du inte om Wikipedia!

Visste du att...

• den 15 januari varje år är Wikipedia-dagen, eftersom det var det datumet 2001 som Wikipedia fick en egen webbadress?
• det finns tre officiella Wikipedia-helgdagar till? Den 25 januari är det Magnus Manske-dagen, efter en av originalprogrammerarna. Den 31 oktober är det Tim Starling-dagen, eftersom Starling gjorde en välbehövd uppdatering av programvaran. Den 1 juni är det Brion Wibber-dagen, för att ära Wikipedias nuvarande tekniska chef.
• administratörer kan blockera sig själva?
• den diskussionssida med flest arkiv är engelskspråkiga artikeln om Jesus? Den har 103 arkiverade diskussionssidor.
• det finns flera olika "minsta Wikipedia"? För tillfället är de två som har varsin huvudsida och inget annat: herero och tokipona. Tokipona är ett konstruerat språk, ett av flera som har en egen språkversion.
• på japanskspråkiga Wikipedia anses till och med en återställning vara redigeringskrig?
• den sida som låsts oftast är engelskspråkiga artikeln om George W. Bush? Den har låsts 146 gånger.
• Albert Einstein är den sida som är utmärkt artikel på flest språkversioner, nämligen 12? Den är inte utmärkt på engelskspråkiga Wikipedia
• det finns två grupper på engelskspråkiga Wikipedia som under ett par år propagerat för och emot Jimmy Wales skägg?
• Wikipedias logotyp har 58 pusselbitar men att bara 15 tecken är synliga? Konceptet skapades av Paul Stansifer i en tävling och själva teckningen av David Friedland. "Pusselgloben" som den kallas installerades den 15 oktober 2003. Trots Wikipedias fria licenser på texter och bilder är logotypen inte fri, utan tillhör Wikimedia Foundation. Ironiskt nog är typsnittet under pusselgloben inte heller fritt, utan ett Mac-typsnitt, Hoefler text. Originalet till logotypen är borta. Kvar finns bara den smått ovala logotyp som finns på alla Wikipedias sidor. Dessutom är flera av tecknen fel.
• Wikipedias första logotyp var en amerikansk flagga? Eller att den andra innehöll ett citat av Lewis Carroll? Eller att den tredje citerade Thomas Hobbes?
• Wikipedia inte har någon maskot? Men ett förslag var Wikipe-tan, en liten flicka med pusselbitar som örhängen, oftast ritad i mangastil.
• kuriosa-sektioner i artiklar vanligen avråds?
• du kan få hjälp med specifika frågor via Wikipedia:Faktafrågor?

Essä om artikelkvalitet

Introduktion

Som jag skrev om i kapitlet om svenskspråkiga Wikipedias historia skrev jag under senvintern 2008 en essä. Den var baserad på hur tyskspråkiga Wikipedia hade blivit så bra. Här är den i sin helhet. Jag har inte redigerat essän mer än att försöka ge den en sådan form som mötte de ursprungliga läsarna, såsom att ange det antal artiklar som fanns då, snarare än de mest aktuella siffrorna.

Efter essän finns en kort beskrivning av vad som har hänt sedan den skrevs.

***

Tio möjligen provocerande tankar om kvalitetsförbättring av svenskspråkiga Wikipedia

Just nu har vi 211 000 artiklar på svenskspråkiga Wikipedia.

Frank Schulenburg under mötet i Göteborg

Det har länge varit det mest uppmärksammade måttet på hur bra vi är. Visst är det bra med många artiklar. Men redan 2006 talade Jimmy Wales på Wikimania om hur han ville att Wikipedia skulle gå över från ett kvantitativt synsätt (maximalt antal artiklar) till ett kvalitativt. Det här skulle man kunna dela in, så att vi hittills har befunnit oss i "fas 1" där lusten av att skapa nya artiklar har varit ungefär som att "djärvt färdas dit ingen färdats tidigare", och att vi nu går in i "fas 2" där arbetet snarare handlar om att se till att nybyggarstaden får lite lag och ordning.

Under mitt två dagar långa möte med Frank Schulenburg från Wikimedia Deutschland i januari 2008 diskuterade vi därför allmänt om varför tyskspråkiga Wikipedia allmänt anses vara en av de bästa språkversionerna av Wikipedia. I tidningen Stern publicerades till exempel förra året en jämförelse mellan tyskspråkiga Wikipedia (dewp) och Brockhaus Enzyklopädie (tyskarnas motsvarighet till Nationalencyklopedin), där dewp fick mycket bättre betyg än Brockhaus, se http://www.stern.de/magazin/heft/604448.html. Det är ju knappast fallet med svenskspråkiga Wikipedia – än. Men inte heller med engelskspråkiga Wikipedia.

En förklaring som har framförts då och då är att engelskspråkiga Wikipedia till viss del skrivs av användare med ett annat modersmål än engelska, vilket gör att språknivån blir lägre och därmed också kvaliteten. Eftersom svenskspråkiga Wikipedia där mer liknar dewp än den engelskspråkiga varianten (enwp) kan vi lämna den saken därhän och istället koncentrera oss på två viktigare frågor:

• vad dewp har gjort för att nå så hög kvalitet och
• ifall svenskspråkiga Wikipedia (svwp) skulle kunna nå samma höga nivå

Svaret på fråga 2 är: Det trodde Frank. Och det tror jag också.

Svaret på fråga 1 är vad resten av den här essän handlar om.

Jag vill påpeka att det här inte är något annat än tankar, om än kanske provocerande. Jag är medveten om att alla de här förslagen varken kan eller kommer att införas. Det är inte målet. (Jag är till exempel inte säker på att jag förordar precis alla av de förslag jag skriver om nedan.) Målet är att få alla regelbundna användare att börja tänka i banorna av kvalitet (fas 2) snarare än kvantitet (fas 1), men även på bekostnad av andra saker. Men vi kommer dit.

Det här är helt enkelt dewp:s recept att bli en bättre encyklopedi.

Tanke ett: ta bort de dåliga artiklarna

Jag tänkte börja med ett kontroversiellt förslag. Det var kontroversiellt på dewp och resultatet där är inte helt överblickbart än, men jag tror att det kan vara bra som chockuppvärmning.

Förslaget handlar om att ta bort alla dåliga artiklar. Dåliga artiklar finns i alla sorter: stubbar och substubbar, artiklar utan innehåll, artiklar med dåligt språk, artiklar som är förvirrande, listor som aldrig kan bli klara, etc, etc. Genom att radera dem slipper vi en sida för kvalitetskontroll som alltid är överhopad med jobb. Det blir som ett överväldigande dåligt samvete, snarare än ett projekt som någon gång kommer att bli mer eller mindre klart.

Hur skulle det här gå till? Jo, de som är aktiva inom ett område, till exempel deltagare i ett projekt eller de som gjort i ordning en portal (med andra ord: intresserade), går då och då igenom "sina" kategorier och rensar bland de sämsta artiklarna – naturligtvis blandat med förbättringar, där man kan. Förbättringar är naturligtvis bäst, men i många fall skulle det ta så lång tid att det är lättare att ta bort artiklarna.

Sammanfattning: Det här beskärningsförslaget skulle leda till att svwp skulle få betydligt färre artiklar. Säg att vi till och med skulle hamna under 250 000 artiklar igen. Men tänk så här: vilket pressmeddelande vi skulle kunna skicka ut! "Wikipedia rensar ut allt skräp."

Tanke två: ta bort konflikterna

Det tar rätt mycket energi med alla konflikter, alla medlingar och besvärliga användare som POV-pushar och ägnar mesta delen av tiden på svwp med att diskutera sakfrågor istället för att skapa artiklar.

Förslaget, som också baseras på diskussioner med Delphine Menard^[1] om erfarenheter från franskspråkiga Wikipedia, handlar om att ta bort konflikterna från svwp.

Ta bort konflikterna? Är det möjligt? Troligen kommer det alltid finnas olikheter i åsikterna om hur artiklarna ska se ut, men på senaste tiden har konflikterna mer och mer börjat handla om sakfrågorna än om upplägget i artiklarna. Det kan vara trevligt att variera artikelskrivandet med diskussioner, men det skapar också mycket konflikter och drar fokus från målet att skapa en encyklopedi. Det har blivit för mycket "det är fel med kommunism" än "hur ska artikeln kommunism balanseras?". (Det här handlar inte enbart om kommunismens vara och icke-vara, utan representerar två olika sätt att arbeta. Det ena fungerar bra på forum där man inte har något mål annat än att diskutera, det andra fungerar bättre när målet är att skapa en encyklopedi.)

Det jag pratar om är en lägre toleransnivå:

• Snabbare blockering för saker som inte är klotter och vandalism (personangrepp, skitsnack, till exempel). Det behöver inte vara långa blockeringar, och ibland räcker varningar – eller varför inte samtal?
• Tillsägelser om när samtalet går för långt off-topic.
• Tips om vit vecka (Wikipedia-paus) när användare verkar stressade.
• Mer fokus på medling än på åtgärder mot den ena parten.

Och det här kräver:

• Fler administratörer och mindre prestige i att ha administratörsverktyg
• Mindre Jante-tänk (administratörer, inklusive jag, har släppt igenom irriterande beteende, troligen mest för att "inte ska väl jag" – som inte kan

ämnet, som inte varit med i diskussionen från början, som nyss har blivit administratör, som inte vill bli påhoppad, etc) och istället mer "can do" (nog är det rätt uppenbart vad som är ett personangrepp?)

• Mer priser och uppmärksamhet åt dem som tar tag i konfliktlösning

Sammanfattning: Tänk att kunna ägna tiden här åt att skapa och förbättra artiklar snarare än att svara på diskussionsinlägg. Och varje konflikt riskerar att alienera ännu en van användare.

Tanke tre: lägg till en kvalitetsmätare

Just nu finns det på svwp:s huvudsida följande välkomstmeddelande:

Välkommen till Wikipedia,

den fria encyklopedin som alla kan redigera.

Just nu finns det 211 000 artiklar på svenska

Läs meddelandet noggrant. Jag tycker inte att det meddelandet signalerar att vi är särskilt inriktade på kvalitet. Alls. Vi vill bara visa upp hur många artiklar vi har och att alla kan redigera dem.

Men det är kanske inte så förvånande, med tanke på att det inte ens finns ett "magiskt ord"^[2] för att ange hur många utvalda artiklar en språkversion av Wikipedia har. Det finns magiska ord för att ange antalet användare, antalet administratörer, antalet redigeringar, antalet uppladdade filer, etc, men inga för kvalitet. Numera har vi dock mallen Antal utmärkta artiklar som anger att svenskspråkiga Wikipedia för tillfället har 121 utmärkta artiklar.

Jag skulle därför vilja lägga till en sak: en mätare på encyklopedins kvalitet, redan på förstasidan. Det här är ett dåligt exempel och hastigt genomfört (en graf vore kanske snygg?), men något i stil med det här:

Välkommen till Wikipedia,

den fria encyklopedin som alla kan redigera.

Just nu finns det 211 000 artiklar på svenska, varav 1,3‰ är utvalda för sin kvalitet

Då skulle fokus inte bara hamna på hur många artiklar vi har, utan även på vilken kvalitet vi har, redan från början. Genom att sätta skylten där skulle vi nästan "vara tvungna" att göra bättre. (Och när jag skriver "huvudsidan" menar jag inte bara huvudsidan utan att det här ska vara en siffra som syns både här och där.)

Som ni ser är det i "promille" våra utvalda (utmärkta plus läsvärda) artiklar räknas, inte ens i procent. Tänk vilken sporre att kunna öka procentsatsen till kanske till och med 1%. (Det skulle i dagsläget innebära 2700 artiklar som är antingen läsvärda eller utmärkta.) Som jämförelse kan nämnas att dewp har 1260 utmärkta artiklar och 2.295 läsvärda artiklar. Nu är ju dewp omkring tio gånger så stora som svwp, men vi håller nästan deras procentuella nivå (deras 1,81 promille jämfört med våra 1,3 promille).

Användaren Danny på engelskspråkiga Wikipedia - han som startade Veropedia och Danny's contest (tävlingen om bästa nya artiklar) skrev i september 2006 om att engelskspråkiga Wikipedia borde satsa på att få 100 000 utmärkta artiklar. 100 000 utmärkta artiklar! Det hade varit något, det. Se även http://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:100%2C000_feature-quality_articles.)

Enwp har även en sammanställning över vilka användare som varit huvudförfattare till flest utvalda artiklar, http://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:List_of_Wikipedians_by_featured_article_nominations. Något att införa för att uppmuntra fler att anstränga sig det lilla extra? Vem blir först att skriva över 10 utvalda artiklar? Någon som redan har nått 10? Än 20 då?

Sammanfattning: Tänk om svwp kunde komma upp i över 1% utmärkta artiklar. Då skulle vi vara fem gånger bättre än tyskspråkiga Wikipedia!

Tanke fyra: skaffa pengar

Wikipedia är ideellt - jag vet. Men för att Wikipedia över huvud taget ska fungera behövs donationer. (Förresten, donera gärna pengar via http://wikimediafoundation.org/wiki/Insamling eller sätt in pengar på bankgiro 5822-9915 för att stötta Wikimedia Sverige.) Pengarna går till servrar, bandbredd, teknisk personal, samt organisationens omkostnader (se bild nedan).

Dock vore det synd om donationerna bara handlade om att Wikipedia ska fungera hjälpligt. Donationer handlar också om att höja kvaliteten.

Hur Wikipedia Foundation vill spendera sina pengar

Wikimedia Sveriges motsvarighet i Tyskland, Wikimedia Deutschland, arbetar hårt med sina pengar för att kvaliteten ska bli högre:

• inköp av dyr referenslitteratur för research av tunga ämnen (som sedan "förvaras" hos användarna)
• resekostnader för att wikipedianer ska kunna träffas och diskutera projekt, eller mötas (eftersom det är lättare att samarbeta med folk man känner – en tysk wikipedian bosatt i Finland fick träffa andra tyska wikipedianer för första gången tack vara WMDE)
• prispengar vid artikelskrivartävlingar, till exempel Zedler-medaljen som delas ut vid Wikipedia Academy (dewp har två tävlingar årligen – av bidragen blir ca 40% antagna som utmärkta artiklar)

• anordna mässor och liknande, till exempel Wikipedia Academy
• fixa inscanning av bilder till Wikisource

(Och andra lokalavdelningar av Wikimedia Foundation skickar ut fotografer för att fotografera, etc.)

Mer än så: De bidrag som Wikimedia Deutschland har senare också betytt att de har fått mer respekt – enligt tanken "om fonden X har sett att Wikimedia Deutschland/Wikipedia är bra, då kanske vi också ska hjälpa dem" (vilket har betytt att de har fått ännu fler bidrag och så vidare). De har då kunnat skicka ut pressmeddelanden om sina framgångar, vilket har gett dem positiv PR. Det handlar ofta bara om att komma genom den första granskningen, så är det lättare att få godkänt nästa gång.

På sikt är det tänkt att Wikimedia Sverige ska kunna ta samma typ av initiativ. Men det behövs idéer om varifrån pengar ska komma, och vart de ska gå. Alla sådana förslag emottages tacksamt. Man får givetvis gärna hjälpa till också. Skriv gärna upp dig på Wikimedia Sveriges medlemssida: http://wikimedia.se/wiki/Wikimedia:Deltagarportalen.

Men för att drömma ännu mer: tänk om Wikimedia Foundation skulle få tillräckligt med pengar (den senaste insamlingen motsvarade inte förhoppningarna och planerade projekt har därför varit tvungna att skäras i) så att de skulle kunna ägna sig åt "viktigare saker" än att hela tiden tänka på pengarna. Då skulle de till exempel kunna formge ett interface som var mer så att det man skriver liknar resultatet än dagens komplicerade taggar, mallar och tabeller.

Sammanfattning: Med mer pengar skulle vi ha betydligt lättare att få in våra pressmeddelanden i media och därmed öka intresset för att skriva på Wikipedia. "Wikipedia belönar bästa artikeln", "Hon fick sin studielitteratur av Wikipedia", eller helst av allt, ”Svensk gör Wikipedia enkel att redigera”.

Tanke fem: tydligare projekt

Frank berättade om två-tre användare på dewp som bestämde sig för att de skulle göra artiklar om alla liljor. De klarade det. Det tog ett år ungefär. Vi har haft liknande projekt på svwp: Projekt Tintin till exempel, där målet att göra artiklar om alla album lyckades på mindre än några månader. Efter det har det stått stilla, tycker vissa. Jag skulle nog säga att projektet till stor del nått sitt mål.

Men nu råder det ju ingen brist på projekt på svwp. För närvarande finns det ett par hundra projekt. Långtifrån alla av dem har något tydligt mål, eller kanske framför allt något uppnåbart mål. Det är heller inte många av dem som dokumenterar några framgångar, något som är bra både för gruppen bakom projektet och för andra intresserade. Det föranleder ett par frågor: Hur många av dem har tjänat ut sitt syfte? Hur många av dem är döda? Någon som vill gå loss med den hittills icke-existerande mallen Färdigt projekt?

Senast genomfördes ett stort projekt på svwp som fick ett fantastiskt resultat, se Wikipedia:Projekt wikifiering. En av de saker som jag tror är nycklarna bakom framgången med det projektet är att man bl.a. räknade vad som fanns att göra och vad som var gjort och presenterade det på projektsidan. Då blir målet väldigt tydligt.

Sammanfattning: Med tydligare projektmål kan vi utföra stordåd. Sedan kan vi avveckla det projektet.

Tanke sex: ragga nya wikipedianer

Just nu finns det 55 300 registrerade användare på svwp. Vi behöver bli många fler om vi ska kunna höja kvaliteten nämnvärt. Som det är nu står nämligen omkring en halv procent av alla användare för hälften av alla redigeringar. Det är ca 300 väldigt aktiva wikipedianer, mot 55 000 ganska liksinniga wikipedianer.

Wikipedianer träffas för att diskutera Wikipedia Academy: Hannibal, Frank Schulenburg, Moralist (knästående), Grillo, Boive, Mnemo och LA2.

Det finns flera faror med det: intellektuell inavel, minskad artikeltillväxt, konflikter med stor risk för projektets fortlevnad, wikistress, bias och blindhet inför den egna biasen, samt inte minst, att utomstående börjar se användarna här som en egen grupp som det är svårt att komma in i.

Med tanke på att Sverige, Finland och i stort sett alla andra länder där svenskan är ett stort språk har så stor andel av befolkningen internetuppkopplad, borde vi utan problem kunna ragga fler användare.

Alla vet inte att Commons innehåller så här bra bilder. Berätta gärna för dem.

Några förslag för regniga eller soliga dagar:

• gör Skriv-på-Wikipedia-veckan till ett större event
• nämn för dina närmaste att du skriver på Wikipedia (och varför) och uppmuntra dem att göra sammaledes
• be någon du känner som är expert på ett område kolla på en artikel på Wikipedia och hjälp dem att förbättra den
• fråga din skola om de kan ha som projekt att fylla på artiklar inom ramen för skolarbetet, se Wikipedia:Använda Wikipedia i undervisningen
• nämn Wikipedia (och de andra Wikimedia Foundation-projekten) som källa när du skriver inlägg på välbesökta forum
• använd bilder och annan media från Commons, citat från Wikiquote, ordförklaringar från Wiktionary, etc, i uppsatser, artiklar och annan skriven text
• välkomna och guida nya användare på ett trevligt sätt - även de otrevliga
• gå på wikifika
• gå på Wikimedia Sveriges årsmöten (och bli medlem naturligtvis, 100 spänn är inte farligt dyrt)
• "råka glöm" datorns webbläsare på Wikipedias huvudsida när du surfat på en allmän dator - och om det går, lägg in den bland favoriterna
• köp Wikipediaprylar från Wikimedia Sveriges webshop (på http://wikimediasverige.spreadshirt.net/se/SE/Shop) eller från CafePress

(på http://www.cafepress.com/wikipedia) och bär omkring på allmän plats.

• anordna en Veckans tävling om vem som kan "värva" flest nya användare.

Samarbeten över huvud taget vore ingen dum idé: tänk om till exempel Ginza, Sveriges Grammofonarkiv, Radio Rix, bokrecension.se, MySpace och liknande sajter länkade till motsvarande artikel på Wikipedia. Då skulle webbtrafiken (och troligen också därmed antalet användare) öka rejält.

Sammanfattning: Fler användare ger högre kvalitet. Vad sägs om "10 000 registrerade användare på Wikipedia"? Alla med tio redigeringar eller fler.

Tanke sju: utbilda allmänheten i hur Wikipedia fungerar

Jag har själv börjat ett samarbete med Göteborgs stadsbibliotek för att se om vi inte kunde hålla regelbundna seminarier för allmänheten. Biblioteket har visat mycket stort intresse. Jag tvivlar på att andra bibliotek skulle vara mindre intresserade: det försiggår just nu en stor debatt om hur bibliotek 2.0 ska se ut och många arbetar redan med databaser. Och i kontakten med dem har jag också fått erbjudanden om att prata med två seniorgrupper som är mycket intresserade av det här med IT om hur Wikipedia fungerar. Sådana grupper finns det fler av. Tänk dig 200 pensionärer som lägger till information om filmstjärnor från deras ungdom, verktyg som numera är nästan bortglömda eller historiska aspekter som vi yngre kanske inte är medvetna om.

Lärare behöver lektioner i hur man förhåller sig till saker på nätet. Där har många wikipedianer mycket att lära ut – om Wikipedias kvalitetssäkringssystem (versionshantering, administratörer, senaste ändringarna, blockering, oversight, etc, etc) och källkritik. Genom att få med oss lärarna skulle vi potentiellt få med oss drygt 100 000 nya användare per år.

Baserat på Wikimedia Deutschlands material håller Wikimedia Sverige på att utveckla broschyrer att dela ut och presentationer som man enkelt skulle kunna hålla med någon månads erfarenhet av hur det fungerar på Wikipedia. Hjälp gärna till! Kontakta mig för mer information. Om du inte vill hålla presentationen själv borde det inte vara så svårt att hitta någon annan som kan tänka sig att göra det, mot resekostnaden betald.

Sammanfattning: Tänk dig rubriken "Wikipedia besöker skola" eller varför inte "Ställ Wikipedia mot väggen på biblioteket"? "Medelåldern på Wikipedia är numera 55 år" kanske inte är en dröm, eller är det?

Tanke åtta: utbilda experterna i hur Wikipedia fungerar

Men det är inte bara fler användare vi behöver. Vi behöver också spetskompetens inom en massa ämnen för att artiklarna inte bara ska skrapa på ytan. (Det är också en av nackdelarna med att ha så få regelbundna användare: vi kan omöjligen vara experter på allt och därför blir artiklarna plattare än om vi kunde hålla oss till våra respektive specialämnen.)

Så hur får vi mer kunniga att delta på Wikipedia, bortsett från de förslag jag redan räknat upp?

Ett förslag som vi redan håller på med inom ramen för Wikimedia Sverige är att sätta igång en Wikipedia Academy. I Tyskland, Frankrike och Sydafrika har de mötena mellan Wikipedia och den akademiska världen varit mycket framgångsrika och gett mersmak för respektive land. För dewp innebar Wikipedia Academy bl.a. mycket mer intresse från media, men även fler bidrag från forskare. Det roligaste exemplet är ändå en professor emeritus i agronomi som blev så fascinerad av Wikipedia att han satte igång att skriva artiklar med en takt av två, tre om dagen. Hittills har det blivit ungefär 300 stycken – på vetenskaplig nivå. I och med att han har ett personligt bildbibliotek har Commons numera en bildskatt som det knappast går att sätta ett kronvärde på.

Zedler-medaljen delas ut på Wikipedia Academy

Den första svenska Wikipedia Academy kommer att äga rum i Lund, i samarbete med Lunds universitet. Där finns såväl möjligheten att knyta kontakter som behovet av frivilliga (alltifrån organisatörer till handräckning).

Ett annat förslag är att experter mot ersättning (eller inte) skulle kunna delta som domare i större versioner av Veckans tävling. Genom att de då får se hur bra Wikipedias artiklar faktiskt kan bli, kan de tänkas lockas in i att skriva för Wikipedia, åtminstone då och då. Tänk dig en artikel om kriminologi med bidrag av Leif G.W. Persson eller att artiklar om fysik då och då får en genomgång av Bodil Jönsson.

Ett tredje förslag är att närma sig expertorganisationer och be dem om hjälp med deras specialområden. Artikeln om tortyr skulle till exempel kunna behöva en timmes arbete från någon sakkunnig på Amnesty. Och om vi bara ger dem en introduktion i hur man lägger in källhänvisningar etc så tror jag inte att frågorna om att man inte ska lägga in egen forskning och om bias ska bli så stora. Det ligger ju deras intresse att framstå i positiv dager på Wikipedia – och så länge vi förklarar att det bästa sättet är att bli respekterad är att vara neutral så tror jag att vi kan hantera de organisationer som inte kan hantera det förtroendet.

Sammanfattning: Tänk dig rubrikerna ”Nu kan du rätta Jan Guillou på Wikipedia” eller ”Wikipedias grundare till Sverige – kollar samarbetet med Lunds universitet”.

Tanke nio: koncentration på grundartiklarna

Okej, säg att inget av det här blir av: ingen radering av dåliga artiklar, ingen lägre toleranströskel för konflikter, ingen kvalitetsmätning, inga pengar, inga fler tydliga projekt (fast just nu har Wikipedia:Projekt relevanskontroll startat, så helt dödfödd är inte idén), ingen massiv ökning av nya wikipedianer, ingen utbildning varken för allmänhet eller experter – vad gör vi då?

Det finns fortfarande mycket vi kan göra, på liten och stor skala, för att höja kvaliteten: en av mina käpphästar är att förenkla för nykomlingar att redigera på Wikipedia. Där finns det en hel del att göra. Föreställ dig till exempel att du är ny på Wikipedia och surfa runt lite här. Det är inte helt genomskinligt vad allt i redigeringsrutan http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Gustav_Vasa&action=edit betyder.

Det är heller inte helt lätt att hitta vilka regler som gäller på Wikipedia. Jag har länge funderat på att slå ihop Wikipedia:Deltagarportalen med Hjälp:Innehåll eftersom de är dubbletter. Och Kategori:Wikipedia är en röra som jag har tänkt fixa under ännu längre tid. För att inte tala om hur lurigt det där med källhänvisningar är. (Se Wikipedia:Källhänvisningar.)

Men det är inte det jag föreslår att vi ska koncentrera oss på den närmaste tiden.

Så här borde Wikipedia se ut. Eller?

Mitt förslag är istället att vi tar en grundlig titt på det som folk a) troligast behöver och b) faktiskt verkar vilja ha. Där är två verktyg utgångspunkten för ett större projekt:

1. kvalitetsgranskningstabellerna som utgår ifrån den ca 1000 artiklar långa listan över artiklar som alla språkversioner av Wikipedia bör ha men dessutom innehåller utvärderingar av hur svwp:s versioner är (se Wikipedia:Kvalitetsgranskningstabeller)
2. listorna över våra mest populära artiklar, se Wikipedia:Populära artiklar

Med hjälp av de två verktygen har vi hittat de viktigaste artiklarna. Det är i stort sett de artiklarna Wikipedia bedöms utefter.

Projektet går helt enkelt ut på att vi under den närmaste perioden ser till så att a) alla 1000 artiklar i kvalitetsgranskningstabellerna uppnår antingen läsvärd- eller utmärktstatus, samt b) de 200 mest populära artiklarna varje månad åtminstone är godkända (saknar mallar om dålig kvalitet), men gärna uppnår läsvärd- eller utmärktstatus.

Det här är ingen picknick, det är jag medveten om. Men det här är viktigt, och om vi arbetar tillsammans så går det ganska fort. Om alla av de nu regelbundet wikipedianerna (alla kanske 300) tar på sig tre eller fyra artiklar att förbättra fram till slutet av december 2008 så har vi nått målet. Svårare än så är det faktiskt inte.

Tanke tio: (surprise)

Detta avsnitt behöver utökas. Det här är ingen slump att sista punkten är tom. Jag har inte alla svar. Jag skulle tvärtom vilja ha fler förslag. Så gör ett nytt avsnitt och presentera dina bästa tips för att göra svenskspråkiga Wikipedia bättre.

Avslutning

Som du ser har jag stora förhoppningar när det gäller Wikipedias framtid. Jag vill gärna tro att det inte bara är jag som känner så här. Lägg därför gärna till mer grejer här nedanför, och underteckna det så att man lätt ser att det inte bara är jag som skriver här.

Med vänliga hälsningar, Hannibal 16 februari 2008 kl. 15.47 (CET) (ordförande för Wikimedia Sverige, presskontakt för svenskspråkiga Wikipedia och en helt vanlig användare)

***

Det fortsatta arbetet

De första kommentarerna till den här essän var positiva. Sedan blev den översatt – först till engelska, på uppmaning av flera icke svenskspråkiga, och sedan till italienska. Sedan blev den bloggad om. Alla reaktioner hittills har varit positiva.

Men vilka effekter har synts på svenskspråkiga Wikipedia?

En av de första åtgärderna var att tanke nummer tre blev förverkligad. Skylten om artikelkvalitet lades till nästan direkt. Dock har den senare tagits bort, med hänvisning till att det finns för få utvalda artiklar. Viktigare är att det startades flera kvalitetsprojekt. Ett av de mest framgångsrika är Projekt: Substubbar. Tillsammans med andra initiativ har det höjt längden på de kortaste artiklarna. De har länge varit en svag punkt för svenskspråkiga Wikipedia. Men i och med denna satsning har de kortaste artiklarna slagits ihop till större artiklar eller raderats. Under hela april 2008 ökade inte antalet artiklar alls, trots att det skapades lika många som vanligt. Med andra ord försvann ungefär 150-200 struntartiklar om dagen. Det var bara ett av de tre projekt som startats.

Många användare har också satsat på att skriva artiklar som kan bli utmärkta eller läsvärda. Från att ha haft 165 läsvärda och 186 utmärkta artiklar i februari 2008 (1,3‰ av alla artiklar) fanns det bara fem månader senare 188 respektive 213. Det innebär att det nu finns 1,4‰ utmärkta och läsvärda artiklar.

Den lokala stödföreningen Wikimedia Sverige håller just nu på med flera av de andra punkterna, inte minst att skaffa pengar för marknadsföring och att lära upp såväl experter som allmänheten. Och det har kommit flera förslag till hur vi ska förbättra Wikipedia. För den senaste versionen av sidan, gå till: Användare:Hannibal/10_tankar_om_kvalitet.

En sista kommentar: Lustigt nog, när jag visade den översatta versionen för Frank Schulenburg tittade han på mig och sa: ”Tyskspråkiga Wikipedia har inte raderat alla korta artiklar. Vi har tagit bort mallen som säger att en artikel är för kort. Det ser ju folk ändå.”

Hela elefanten

I början av boken sa jag att Wikipedia är som en elefant som blir undersökt av flera blinda män och att jag hoppades beskriva hela elefanten.

Det är möjligt att jag inte lyckats. Så låt mig försöka igen.

Jag har ett citat på min användarsida. Det är placerat längst upp så att alla ska se det. Citatet yttrades av en av de som donerade pengar 2007 för att Wikipedia skulle kunna leva vidare. För mig representerar det hela elefanten:

"Wikipedia is not perfect, but it's fantastic!"

— Stefan Goettsch

Ett annat sätt att se saken är Stephen Colberts:

”Wikipedia fungerar inte i teorin, bara i praktiken.”

1. Delphine Ménard är koordinator för de lokala stödföreningarna. Hon var med på mötet när Wikimedia Sverige grundades.
2. ”Magiska ord” är delar av MediaWiki som fungerar som mallar, se Del 2.