bloß

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Tyska

[redigera]

Adjektiv

[redigera]
Böjningar av bloß 
Predikativa former
Positiv bloß
Kompareras inte.
  1. bar, blott, blank, blottad
    Besläktade ord: Blöße
    Sammansättningar: bloßlegen, bloßstellen

Adverb

[redigera]

bloß

  1. blott, endast, bara