dief

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Frisiska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av dief  Singular Plural
utrum
Nominativ dief dieven

dief u

  1. tjuv
    Besläktade ord: dieverij, dievich, dievje
    Sammansättningar: dievebinde, dieve-izer, dieveklau, dievelantearne, dievetroep, dievewein, fytsedief, gaudief, winkeldief
    Synonymer: steller, tsjeaf

Nederländska

[redigera]

Substantiv

[redigera]

dief

  1. tjuv