tromme

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Bokmål

[redigera]

Substantiv

[redigera]

tromme mf

  1. trumma

Danska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av tromme  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ tromme trommen trommer trommerne
Genitiv trommes trommens trommers trommernes

tromme u

  1. trumma

Substantiv

[redigera]

tromme

  1. (musik) trumma

Frisiska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av tromme  Singular Plural
utrum
Nominativ tromme trommen

tromme u

  1. (musikinstrument) trumma
    Varianter: trom
    Sammansättningar: trommefel, trommeslach
    Besläktade ord: konga, pauk, roffel, tamtam, tromje, tromke, trommeler, trommelflues, trommelholte, trommer