förnya

See also: fornya

Swedish

Etymology

för- +‎ ny +‎ -a, formed like German erneuern.

Verb

förnya (present förnyar, preterite förnyade, supine förnyat, imperative förnya)

1. to renew, to modernize, to innovate

Conjugation

Conjugation of förnya (weak)

	Active		Passive
Infinitive	förnya		förnyas
Supine	förnyat		förnyats
Imperative	förnya		—
Imper. plural1	förnyen		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	förnyar	förnyade	förnyas	förnyades
Ind. plural1	förnya	förnyade	förnyas	förnyades
Subjunctive2	förnye	förnyade	förnyes	förnyades
	Participles
Present participle	förnyande
Past participle	förnyad
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Related terms

• förnyare
• förnybar
• förnyelse

Further reading

• förnya in Svensk ordbok.