1868
år
1868 (MDCCCLXVIII) var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.
Händelser
redigeraJanuari
redigera- 4 januari – Japan avskaffar shogunatet.[1]
Februari
redigera- Februari–juni – Amerikanska soldater landstiger i Japan för att skydda amerikanska intressen under inbördeskriget.[2]
- 7–26 februari – Amerikanska soldater landstiger i Uruguay för att skydda utlänningar under uppror i Montevideo.[2]
Mars
redigera- 12 mars – Basutoland ställs under brittiskt beskydd.[3]
April
redigera- April – USA-soldater landstiger i Aspinwal i Colombia för att skydda resenärer och skatter under frånvaron av lokala poliser eller militär då Colombias president avlidit.[2]
- 17 april - Folkhögskolan Hvilan grundades den 17 april i Åkarp och är landets äldsta folkhögskola. Under hösten 1868 anlände eleverna till de tre folkhögskolorna som alla firar 150 år 2018: Folkhögskolan Hvilan, Önnestads folkhögskola och Lunnevads folkhögskola.
Maj
redigera- Maj – Lunds universitet firar med stor pompa sitt 200-årsjubileum.
Juni
redigera- 22 juni – Arkansas återinträder i den amerikanska unionen.[4]
- 25 juni – Florida.[5], Louisiana [6], North Carolina [7] och South Carolina [8] återinträder i den amerikanska unionen.
Juli
redigera- 1 juli – Världens första kabelspårväg, West Side and Yonkers Patent Railway, öppnas i New York.
- 14 juli – Den första internationella roddarregattan i Norden hålls i Helsingborg.
- 25 juli – Wyomingterritoriet skapas i USA.
September
redigera- September – Drottning Isabella II av Spanien avsätts och går i exil.
- 19 september – Dalslands kanal i Sverige står färdig.[9]
November
redigera- 1 november – Önnestads folkhögskola, en av landets äldsta folkhögskolor, grundas.
- 2 november – Nya Zeeland inför officiellt nationell normaltid.
- 3 november – Republikanen Ulysses S. Grant besegrar demokraten Horatio Seymour vid presidentvalet i USA.
- 11 november – Den nederländska diplomaten Dirk de Graeff van Polsbroek sluter det första handelsfördraget mellan Sverige-Norge och Japan.
- 30 november – Karl XII-statyn avtäcks i Kungsträdgården i Stockholm på kungens dödsdag. Skulpturen är utförd av Johan Peter Molin.
December
redigera- 9 december – Världens första trafikljus i korsningen mellan Great George Street och Bridge Streets Londons borough Westminster i England, Storbritannien.[10]
Okänt datum
redigera- Persiska och franska arkitekter börjar arbeta på en utvecklingsplan för Teheran, som uppskattningsvis detta år har 155 000 invånare, av vilka cirka 8 000 är militärer och 17 000 tjänstefolk och hembiträden.[11]
- I Sverige utkommer "Folkskolans läsebok".
- Den svenska konventikelförordningen upphävs och det första svenska kyrkomötet hålls.
- I Sverige avskaffas prygelstraff i krigstid.[12]
- Svenska Läsebok för folkskolan ges ut. Den kommer att forma generationer av svenska skolbarn och har utarbetats av historieprofessorn och ecklesiastikministern F.F. Carlson.
- Järnverket i Munkfors, Sandvikens Jernverk AB, byggs, vilket blir det första svenska järnverket där martinprocessen tillämpas.
- En ordningsstadga för Sveriges städer utfärdas, vari bland annat bestäms, att svinmat, döda djur och sopor inte längre får kastas i vattendrag eller på gator och torg.
- Borlunda kyrka uppförs.
- Skrivmaskinen uppfinns av Christopher Scholes.[13]
- Marie Goegg-Pouchoulin grundar den första kvinnorättsrörelsen i Schweiz, Association internationale des femmes, som också blev världens första internationella kvinnoorganisation.
Födda
redigera- 3 januari – Isidor Behrens, grundare av Allmänna Idrottsklubben.
- 11 januari – William P. Jackson, amerikansk republikansk politiker, senator 1912–1914.
- 23 januari – Juventino Rosas, mexikansk-kubansk kompositör.
- 29 januari – Leonard Typpö, finländsk diktare, riksdagsman och lantbrukare.
- 3 februari – William J. Harris, amerikansk demokratisk politiker, senator 1919–1932.
- 7 februari – Johan Throne Holst, norsk företagsledare, grundare av Freia och Marabou.
- 23 februari – Anna Hofman-Uddgren, svensk skådespelare, varietéartist, manusförfattare, teaterledare och regissör.
- 27 februari – George Frederick Still, engelsk barnläkare.
- 17 mars – Nathan E. Kendall, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1909–1913, guvernör i Iowa 1921–1925.
- 22 mars – Vydūnas, litauisk filosof och författare.
- 26 mars – Sven Nyblom, svensk regissör, översättare av opera- och operettlibretton och operasångare (tenor).
- 28 mars – Cuno Amiet, schweizisk målare.
- 1 april – Edmond Rostand, fransk författare.
- 3 april – Elijah S. Grammer, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1932–1933.
- 7 april – Herman Lundborg, svensk läkare och rasbiolog.
- 14 april – Peter Behrens, tysk arkitekt.
- 16 april – Spottiswoode Aitken, amerikansk skådespelare.
- 20 april – Charles Maurras, fransk författare.
- 22 april
- Miles Poindexter, amerikansk politiker och jurist, senator 1911–1923.
- Egil Unander-Scharin, svensk industriman och affärsman.
- 1 maj – Fredrik Karl av Hessen, tysk prins, vald men aldrig tillträd kung av Finland 1918.
- 6 maj – Gaston Leroux, fransk författare, skrev Fantomen på Operan.
- 17 maj – Horace E. Dodge, amerikansk bilindustripionjär.
- 18 maj – Nikolaj II, rysk tsar.
- 21 maj – Walter Welford, engelsk-amerikansk politiker.
- 4 juni – Thomas F. Bayard, Jr., amerikansk demokratisk politiker, senator 1922–1929.
- 5 juni – William W. Brandon, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Alabama 1923–1927.
- 7 juni – Carl Browallius, svensk skådespelare.
- 18 juni – Miklós Horthy, österrikisk-ungersk sjöofficer. Ungerns statschef 1920-1944.
- 28 juni – John F. Nugent, amerikansk demokratisk politiker, senator 1918–1921.
- 30 juni – Lauri Ingman, finsk statsminister 1918–1919 och 1924–1925 samt finsk ärkebiskop 1930–1934.
- 4 juli – Albert H. Roberts, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Tennessee 1919–1921.
- 9 juli – Gustav Noske, tysk politiker.
- 10 juli – Aleksandr Lukomskij, rysk militär.
- 12 juli – Stefan George, tysk poet.
- 17 juli – Carl Schedin, svensk lantbrukare och politiker (bondeförbundare).
- 3 augusti – Levi Rickson, svensk författare, kompositör, journalist och textförfattare.
- 10 augusti
- Hugo Eckener, tysk ingenjör.
- Carl Deurell, svensk skådespelare.
- 11 augusti – Joseph Nicolas, fransk läkare.
- 31 augusti – Ludwig Pick, tysk patolog.
- 6 september – Axel Hägerström, svensk filosof.
- 11 september – Henry J. Allen, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Kansas 1919–1923, senator 1929–1930.
- 13 september – Christian Ericsson i Funäsdalen, svensk tullvaktmästare och socialdemokratisk riksdagspolitiker.
- 17 september – Emil Kléen, svensk författare och journalist.
- 25 september – Kristian Birch-Reichenwald Aars, norsk filosofisk och naturvetenskaplig författare.
- 27 september – Abraham Buschke, tysk läkare.
- 18 oktober – Ernst Didring, svensk författare.
- 6 november - John Forsell, svensk baryton, hovsångare och operachef.
- 10 november – Gichin Funakoshi, japansk karatemästare.
- 22 november – John Nance Garner, amerikansk demokratisk politiker, USA:s vicepresident 1933–1941.
- 9 december – Fritz Haber, tysk kemist, nobelpristagare.
- 29 december – Ida Högstedt, svensk författare.
- Alfred Buri, schweizisk konstnär.
Avlidna
redigeraFörsta kvartalet
redigeraJanuari
redigera- 3 januari – Moritz Hauptmann, 75, tysk musikteoretiker och tonsättare.
- 12 januari – Frederick Steele, 48, amerikansk militär, nordstatsgeneral.
Februari
redigera- 7 februari – Fabian Vilhelm af Ekenstam, 81, svensk alkemist och Swedenborgsanhängare.
- 11 februari – Léon Foucault, 48, fransk fysiker.
- 29 februari – Ludvig I, 81, kung av Bayern.
Mars
redigera- 1 mars – Herman Wilhelm Bissen, 69, dansk skulptör.
- 4 mars – Richard H. Bayard, 71, amerikansk diplomat, jurist och politiker, senator 1836–1839 och 1841–1845.
- 16 mars – David Wilmot, 54, amerikansk politiker och jurist.
- 28 mars – James T. Brudenell, 70, brittisk general, känd för "Lätta brigadens anfall".
Andra kvartalet
redigeraApril
redigera- 3 april – Franz Berwald, 71, svensk tonsättare.
- 25 april – William Cabell Rives, 74, amerikansk politiker och diplomat.
Maj
redigera- 13 maj – Ernst Linder d.ä., 30, finländsk godsägare, kommunalpolitiker och chefredaktör.
Juni
redigera- 1 juni – James Buchanan, 77, amerikansk jurist och demokratisk politiker, USA:s ambassadör i Ryssland 1832–1833 och i Storbritannien 1853–1856, senator för Pennsylvania 1834–1845, utrikesminister 1845–1849 och president 1857–1861.
- 8 juni – Sofia Ahlbom, 64, svensk tecknare, gravör, litograf, fotograf, kartograf och författare.
Tredje kvartalet
redigeraJuli
redigera- 16 juli – Johan Ernst Rietz, 52, svensk språkforskare.
Augusti
redigera- 1 augusti – Pierre-Julien Eymard, 57, fransk romersk-katolsk präst och ordensgrundare, helgon.
- 17 augusti – Carl Otto Mörner, 87, svensk friherre och militär.
- 27 augusti
- Franz Xaver Schnyder von Wartensee, 82, schweizisk tonsättare och skriftställare.
- David Lowry Swain, 67, amerikansk politiker, guvernör i North Carolina 1832–1835.
September
redigera- 27 september – Alexander Walewski, 58, fransk politiker och ambassadör.
Fjärde kvartalet
redigeraOktober
redigera- 9 oktober – Howell Cobb, 53, amerikansk politiker och general.
November
redigera- 13 november – Gioacchino Rossini, 76, italiensk kompositör av bland annat Barberaren i Sevilla.
- 30 november – August Blanche, 57, svensk författare.
December
redigera- 6 december – August Schleicher, 47, tysk språkforskare.
- 14 december – Walter Lowrie, 84, skotsk-amerikansk politiker.
Referenser
redigeraFotnoter
redigera- ^ ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Japan.htm.
- ^ ”Lesotho” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Lesotho.htm. Läst 23 september 2012.
- ^ ”World Statesmen (läst 3 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/US_states_A-D.html#Arkansas.
- ^ ”World Statesmen (läst 3 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/US_states_F-K.html#Florida.
- ^ ”World Statesmen (läst 3 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/US_states_L-M.html#Louisiana.
- ^ ”Carolina World Statesmen (läst 3 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/US_states_N.html#North.
- ^ ”World Statesmen (läst 3 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/US_states_S-U.html#South-Carolina.
- ^ ”Sveriges och Norges kanaler”. Arkiverad från originalet den 15 augusti 2015. https://web.archive.org/web/20150815074005/http://www.sverigesochnorgeskanaler.com/kanaler/sv/dalslands-kanal.
- ^ ”bbc.co.uk”. http://www.bbc.co.uk/nottingham/content/articles/2009/07/16/john_peake_knight_traffic_lights_feature.shtml.
- ^ ”Moderniseringen av huvudstäderna”. 17 februari 2011. Arkiverad från originalet den 17 november 2012. https://web.archive.org/web/20121117192940/http://www.professor-reza.com/en/archives/269. Läst 26 september 2011.
- ^ ”Femton meter historia”. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524195948/http://www.sfd2010.se/index.php/slaktforskardagarna/aktiviteter/338-femton-meter-historia.html.
- ^ Sverige 1900-talet – Från gåspenna till tangentbord, NE, Bra Böcker, 2000
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör 1868.
