Wikipedia

Anna Norrie

svensk skådespelare och operettsångerska

Anna Hilda Charlotta Norrie, född Pettersson (skrev sig ofta Pettersson-Norrie) 7 februari 1860 i Stockholm, död 13 juli 1957 på samma plats, var en svensk skådespelare och operettsångerska.

Anna Norrie
Fotoporträtt 1884.
Fotoporträtt 1884.
FöddAnna Hilda Charlotta Pettersson
7 februari 1860
Stockholm, Sverige
Död13 juli 1957 (97 år)
Stockholm
Andra namnAnna Pettersson-Norrie
Aktiva år1882–1949
MakaWilliam Norrie
(1891–1909; skilda)
Anton de Verdier
(1909–1918; skilda)
IMDb SFDb

Biografi

redigera

Anna Norrie var dotter till distriktsläkaren Samuel Magnus Axel Könsberg och restauratrisen Anna Christina Pettersson. Under sin skoltid vid Wallinska skolan uppmuntrades hon av sin sånglärare att söka in vid Musikkonservatoriet där hon 1877–1878 var elev vid Julius Günthers solosångklass. Under ett amatörteaterframträdande i Södertälje erbjöds hon engagemang vid ett kringresande teatersällskap, men fadern stoppade henne från att tacka ja. I stället fortsatte hon att studera sång som privatelev för Carl Fredrik Lundqvist och Fritz Arlberg.

Efter en provläsning för Emil Hillberg erhöll hon 1882 rollen som Antoinett i Édouard Paillerons pjäs Gristan, som hade premiär på Nya teatern i Stockholm 22 maj 1882. Hösten 1882 spelade hon rollen som Lars Hjortsberg i Karl Wetterhoffs pjäs Tillfälle gör tjufven. Anna Norrie hade framgångar och efter provsjungning fick hon fast anställning för att spela i operetter, samtidigt som hon fortsatte sina studier vid Emil Hillbergs nystartade elevskola. Förutom Hillberg hade hon där August Fredrik Dörum som deklamationslärare. Norrie visade sig ha stor begåvning för operettroller men med svagheter i framställningen, Ludvig Josephson karaktäriserade henne som "lat, slarvig och djävlig". 1883 blev hon elev hos Signe Hebbe vilket blev en vändpunkt för Norrie vad gällde framställningsteknik. 1884 lämnade hon Nya teatern för en anställning vid Södra och Djurgårdsteatrarna 1884–1887 med bättre arbetsvillkor.[1]

Därefter var hon tillsammans med Wilhelm Kloed och Mauritz Gründer 1887–1889 ledare för Vasateatern, varefter hon fortsatte att verka vid samma teater som skådespelare.[2]

Norrie filmdebuterade 1903 i Ernest Flormans Sköna Helena, och kom att medverka i nio filmer. Hon var även flitigt verksam som grammofonartist.

Hon var mellan 1891 och 1909 gift med den danske författaren William Norrie och bosatt i Köpenhamn. Därför genomförde hon endast kortare gästspel i Sverige, bland annat på Vasateatern 1896, 1897 med sångnummer på Kungliga Operan, för Albert Ranft på Arenateatern 1897 och på Dramatiska teatern 1898.[3]

Hon var gift andra gången 1909–1918 med skådespelaren Anton de Verdier.

Norrie är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[4][5]

Galleri

redigera

Filmografi

redigera

Teater

redigera

Roller (ej komplett)

redigera
År Roll Produktion Regi Teater
1887 Carlo Amors gengångare
Louis Varney, Jules Prével och Armand Liorat		 Vasateatern[6]
Storhertiginnan Storhertiginnan av Gerolstein
Jacques Offenbach		 Vasateatern[7]
Pueblo Don Cesar
Rudolf Dellinger		 Emil Linden Vasateatern[8]
1888 Virginie Bellevilles mö
Carl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell		 Vasateatern[9]
Gilda Viceamiralen
Carl Millöcker		 Vasateatern[10]
Kolhandlarne
Jules Costé och Philippe Gille		 Vasateatern[11]
Helena Sköna Helena
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy		 Vasateatern[12]
Gabrielle Pariserliv
Jacques Offenbach		 Vasateatern[13][14]
Tsing Tsing, mikado av Japan Den nye mikadon
Arthur Sullivan		 Vasateatern[15]
1889 Giovanni Boccaccio Boccaccio
Franz von Suppé, Camillo Walzel och Richard Genée		 Vasateatern[16]
Putte Lilla Putte
Alfred Hennequin		 Vasateatern[17]
Thérèse Valbrézègue Kolhandlarne
Jules Costé och Philippe Gille		 Vasateatern[18]
Anna Stina Riddar Blåskägg
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy		 Vasateatern[19]
Fatinitza Fatinitza
Franz von Suppé och Friedrich Zell		 Vasateatern[20]
Ett köpmanshus i skärgården
Frans Hedberg efter Emelie Flygare-Carlén		 Djurgårdsteatern[21]
Helena Sköna Helena
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy		 Bergens teater[22]
Belle Lurette Vackra tvätterskan
Jacques Offenbach, Ernest Blum, Edouard Blau och Raoul Toché		 Vasateatern[23]
Hertig de Parthenay Lille hertigen
Henri Meilhac och Ludovic Halévy		 Vasateatern[24]
Grevinnan Korniska Niniche
Marius Boullard och Alfred Hennequin		 Vasateatern[25]
1892 Denise de Flavigny Lilla helgonet
Hervé, Henri Meilhac och Albert Millaud		 Vasateatern[14]
Thérèse Valbrezeuge Kolhandlarne
Jules Costé		 Vasateatern[26]
1893 Melanie Två turturduvor
Paul Ginisty och Jules Guérin		 Vasateatern[27]
Första kusinen Råttfällan
Vasateatern[27]
1896 Niobe Niobe
Harry Paulton och Edward Paulton		 Vasateatern[28]
1902 Adrienne Primadonnan
Charles Weinberger, Bernhard Buchbinder och Josef Wattke		 Olympiateatern[29]
1909 Helena Sköna Helena
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy		 Oscarsteatern[30]
1910 Amélie/Antonine Lili
Hervé, Alfred Hennequin och Albert Millaud		 Anna Norries sällskap[31]
1911 Helena Sköna Helena
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy		 Oscarsteatern[32]
Gabrielle Pariserliv
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy		 Emil Linden Oscarsteatern[33]
1922 Catherine Madame Sherry
Hugo Felix, Maurice Ordonneau, Benno Jacobson		 Ernst Eklund Blancheteatern[34]
1932 Desideria Den förste Bernadotte
Herbert Grevenius		 Per Lindberg Konserthusteatern[35]
1934 Marie Tschöll Jungfruburen
Alfred Maria Willner, Heinz Reichert, Franz Schubert och Heinrich Berté		 Nils Johannisson Oscarsteatern[36]

Bibliografi

redigera
  • Kärlek måste vi ha. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1945. Libris 1234321 
  • På lyckans tinnar. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1946. Libris 1402623 

Noter

redigera
  1. ^ Anna Norrie i Svenskt biografiskt lexikon
  2. ^ Anna Pettersson-Norrie, artikel av Daniel Fallström i Idun no 18, 1892
  3. ^ Varia – illustrerad månadsskrift 1898, s. 663–664.
  4. ^ Hitta graven
  5. ^ SvenskaGravar
  6. ^ Frans J. Huss, red (1887). ”Från in och utlandet”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 7 (12): sid. 96. Arkiverad från originalet den 2 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150702162822/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1887_no_12.pdf. Läst 2 juli 2015.  Arkiverad 2 juli 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ ”Storhertiginnan av Gerolstein”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF15070&pos=13. Läst 6 juli 2015. 
  8. ^ ”Don Cesar”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF15072&pos=15. Läst 6 juli 2015. 
  9. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 2 februari 1888. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1888-02-02/7025/2. Läst 23 juli 2015. 
  10. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 23 mars 1888. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1888-03-23/7068b/2. Läst 23 juli 2015. 
  11. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 16 oktober 1888. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1888-10-16/7240/2. Läst 23 juli 2015. 
  12. ^ Frithiof Hellberg, red (1888). ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidskrift för kvinnan och hemmet (Stockholm) 1 (17): sid. 118. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1888/pdf/1888_17.pdf. Läst 2 juli 2015. 
  13. ^ ”Pariserliv”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF15323&pos=30. Läst 6 juli 2015. 
  14. ^ [a b] ”Teater och musik”. Dagens Nyheter. 26 november 1892. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1892-11-26/8489A/2?searchTerm=vasateatern. Läst 11 juli 2015. 
  15. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 4. 24 november 1888. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1888-11-24/7274b/4. Läst 23 juli 2015. 
  16. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 24 januari 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-01-24/7323/3. Läst 28 juli 2015. 
  17. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 14 februari 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-02-14/7341/2. Läst 28 juli 2015. 
  18. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 4. 23 februari 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-02-23/7349b/4. Läst 28 juli 2015. 
  19. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 1 mars 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-03-01/7354/2. Läst 29 juli 2015. 
  20. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 17 april 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-04-17/7393a/2. Läst 28 juli 2015. 
  21. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 12 september 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-09-12/7515/2. Läst 29 juli 2015. 
  22. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 17 oktober 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-10-17/7545/2. Läst 29 juli 2015. 
  23. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 7 november 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-11-07/7563/2. Läst 28 juli 2015. 
  24. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 10 december 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-12-10/7591/2. Läst 28 juli 2015. 
  25. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 28 november 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-11-28/7581/2. Läst 29 juli 2015. 
  26. ^ ”Kolhandlarne”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF15418&pos=96. Läst 6 juli 2015. 
  27. ^ [a b] ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 3 maj 1893. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1893-05-03/8619a/3. Läst 5 mars 2016. 
  28. ^ Ord och Bild 1895 s. 6
  29. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 23 oktober 1902. https://arkivet.dn.se/tidning/1902-10-23/11692A/2. Läst 4 augusti 2019. 
  30. ^ ”'Sköna Helena' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 30 september 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-09-30/14157/7. Läst 7 augusti 2015. 
  31. ^ ”Teater och musik: Anna Norries premiär”. Svenska Dagbladet: s. 8. 9 september 1910. https://www.svd.se/arkiv/1910-09-09/8. Läst 9 mars 2017. 
  32. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 9. 4 januari 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-01-04/14605/9. Läst 2 augusti 2015. 
  33. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 8. 14 januari 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-01-14/14614/8. Läst 2 augusti 2015. 
  34. ^ ”Madame Sherry”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22154&pos=9. Läst 4 april 2016. 
  35. ^ Ord och Bild 1932 s. 396
  36. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 13. 14 september 1934. https://arkivet.dn.se/tidning/1934-09-14/249/13. Läst 9 mars 2019. 

Vidare läsning

redigera

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Anna_Norrie&oldid=55883614”