Wikipedia

Borta med vinden (film)

amerikansk film från 1939 regisserad av Victor Fleming
 Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-05)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Borta med vinden (engelska: Gone with the Wind) är en amerikansk episk historisk romantikfilm från 1939, baserad på Margaret Mitchells roman Borta med vinden från 1936.[3] Filmen hade biopremiär i USA den 15 december 1939[4] och producerades av David O. Selznick i slutet av den tid då producenter kunde avskeda regissörer på "löpande band" eller använda ett flertal regissörer för olika typer av tagningar. Victor Fleming står dock officiellt för regin av filmen, men dess konstnärlighet står utan tvekan producenten David O. Selznick för. I huvudrollerna ses Vivien Leigh, Clark Gable, Leslie Howard och Olivia de Havilland.

Borta med vinden
(Gone With the Wind)
Borta med vinden
Borta med vinden
GenreDrama, romantik, episk
RegissörVictor Fleming
ProducentDavid O. Selznick
ManusSidney Howard
Baserad påBorta med vinden
av Margaret Mitchell
SkådespelareClark Gable
Vivien Leigh
Leslie Howard
Olivia de Havilland
OriginalmusikMax Steiner
FotografErnest Haller
KlippningHal C. Kern
James E. Newcom
ProduktionsbolagSelznick International Pictures
DistributionMetro-Goldwyn-Mayer
Warner Bros.
PremiärUSA 15 december 1939 (USA)
Speltid221 minuter
234-238 minuter (med ouvertyr, paus, entr'acte och avslutningsmusik)
LandUSA
SpråkEngelska
Budget$3.85 miljoner[1]
Intäkter$390 miljoner[2]
IMDb SFDb Elonet

En av American Film Institute utsedd jury, bestående av 1500 filmskapare, kritiker och historiker, valde år 2005 ut Rhett Butlers replik "Frankly, my dear, I don't give a damn," som det mest minnesvärda citatet inom amerikansk film genom tiderna på sin topplista över de 100 främsta.[5] Filmen placerade sig på plats fyra på topplistan över de 100 bästa amerikanska filmerna och på plats två på topplistan över de 100 bästa kärlekshistorierna i amerikansk film genom tiderna.

Handling

redigera

Filmen är ett romantiskt drama, som utspelar sig i Atlanta i Georgia under amerikanska inbördeskriget. Den amerikanska Södern domineras av de stora gårdarna, däribland Tara. Där bor den unga Scarlett O’Hara, uppvaktad av många kavaljerer. Hon är förälskad i Ashley Wilkes som dock är förlovad med sin kusin, Melanie. Hon möter dessutom den märklige Rhett Butler. När kriget bryter ut kallas männen in, och när fienden hotar Georgia flyr Scarlett till Atlanta.

Rollista i urval

redigera
Tara-plantagen
Vid Twelve Oaks
I Atlanta
Mindre biroller

Kritik mot filmen

redigera

Filmen har, i likhet med den litterära förlagan, kritiserats för att ge en idealiserad bild av Sydstaterna och slaveriet. Berättelsen speglar föreställningar som bygger på Lost cause-myten. Väsentliga delar i mytbildningen är föreställningen att Sydstaterna stred för en rättfärdig sak mot en övermäktig fiende och att skälet till Sydstaternas förlust snarare var motståndarens tjuvknep än förlust i ärlig strid (jfr. dolkstötslegenden). I myten ingår även teorin att kriget huvudsakligen rörde den skilda livsstil som utvecklats i Södern, The Southern way of life, och Nordstaternas vilja att lägga sig i Söderns inre angelägenheter snarare än slaveriets avskaffande.

Filmen inleds med en textruta som ger uttryck för Lost cause-myten:

Det var en gång ett land, med kavaljerer och bomullsfält, benämnt Den gamla Södern. Här, i detta vackra land, bugade sig tapperheten en sista gång. Här fanns det sista man såg av Riddare och sköna jungfrur, av Herre och av slav. Nu kan du endast söka efter detta i böcker, för det är inget annat än en dröm att minnas. En civilisation, borta med vinden.

Kritik har vidare riktats mot skildringen av de svarta karaktärerna i filmen. De porträtteras genomgående som barnsliga och naiva alternativt lojala och tillfreds med sin situation. Någon kritik mot slaveriet förekommer inte. Slaveriet spelar genomgående en liten roll i filmen. Flera av filmens välvilligt porträtterade huvudkaraktärer deltar även i en räd mot en kåkstad för svarta (jfr. Ku Klux Klan).[6]

Om filmen

redigera
  • Filmen hade svensk premiär 6 oktober 1941 på biografen Palladium i Stockholm.
  • Nominerad för 13 Oscars och vann 8 stycken.
  • Tar man hänsyn till inflationen betraktas Borta med vinden som den mest inkomstbringande spelfilmen genom tiderna.

Citat

redigera
  • Frankly, my dear, I don’t give a damn.
  • After all, tomorrow is another day!
  • As God is my witness, I’ll never be hungry again

Nomineringar och utmärkelser

redigera
Oscarsstatyetter och nomineringar
Pris Mottagare Resultat
Bästa film Selznick International Pictures Vann
Bästa regi Victor Fleming Vann
Bästa manliga huvudroll Clark Gable
Vinnaren var Robert Donat för Adjö, Mr. Chips		 Nominerad
Bästa kvinnliga huvudroll Vivien Leigh Vann
Bästa manus efter förlaga Sidney Howard Vann
Bästa kvinnliga biroll Hattie McDaniel Vann
Bästa kvinnliga biroll Olivia de Havilland Nominerad
Bästa foto Ernest Haller och Ray Rennahan Vann
Bästa klippning Hal C. Kern och James E. Newcom Vann
Bästa scenografi Lyle Wheeler Vann
Bästa specialeffekter Jack Cosgrove, Fred Albin och Arthur Johns
Vinnarna var Fred Sersen och E. H. Hansen för När regnet kom		 Nominerad
Bästa filmmusik Max Steiner
Vinnaren var Herbert Stothart för The Wizard of Oz		 Nominerad
Bästa ljud Thomas T. Moulton (Samuel Goldwyn Studio Sound Department)
Vinnaren var Bernard B. Brown (Universal Studio Sound Department) för Morgondagen är vår		 Nominerad
Heders-Oscar William Cameron Menzies
För enastående prestation i användningen av färg för att höja den dramatiska stämningen i produktionen av Borta med vinden.		 Hederspris
Oscar för teknisk bedrift Don Musgrave och Selznick International Pictures
För banbrytande användning av samordnad utrustning i produktionen av Borta med vinden.		 Hederspris

Referenser

redigera
  1. ^ ”Cinema: G With the W”. Time: ss. 1–2 & 7. 25 december 1939. http://content.time.com/time/magazine/article/0,9171,762137,00.html. Läst 6 juli 2011. 
  2. ^ ”Gone with the Wind”. The Numbers. Nash Information Services. http://www.the-numbers.com/movie/Gone-with-the-Wind#tab=summary. Läst 8 februari 2013. 
  3. ^ Borta med vinden i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 7 maj 2015.
  4. ^ ”Gone with the Wind” (på engelska). Box Office Mojo. 15 december 1939. http://www.boxofficemojo.com/movies/?id=gonewiththewind.htm. Läst 30 augusti 2016. 
  5. ^ ”AFI's 100 Years...100 Movie Quotes”. www.afi.com. http://www.afi.com/100years/quotes.aspx. Läst 26 augusti 2019. 
  6. ^ Broberg, Jan: Äventyr i flydda tider (2003) Lund: Bibliotektstjänst. ISBN 91-7018-501-8

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Borta_med_vinden_(film)&oldid=55468827”