Carl XIII (1819)
Carl XIII, officiellt HM Linjeskepp Carl XIII[a], var ett linjeskepp i svenska Kungliga flottan. Hon var det andra fartyget av tre i Konung Gustav IV Adolf-klassen, som hon bildade tillsammans med Konung Gustav IV Adolf (1811 omdöpt till Gustaf den Store) och Carl XIV Johan. Carl XIII byggdes på Karlskrona örlogsvarv efter ritningar av Fredrik Henrik af Chapman och sjösattes den 19 juli 1819.[2][3] Fartyget skulle ursprungligen heta Drottning Fredrika Dorotea Vilhelmina efter kung Gustav IV Adolfs fru, men namnet ändrades 1817 till Carl XIII. Hennes bestyckning utgjordes av 74 kanoner av olika kalibrar på två täckta batteridäck.[3]
| |||
 Carl XIII med satta segel utanför den norska sydkusten, under en svensk-dansk-norsk eskaderövning i juli 1853. Akvarell av Jacob Hägg, 1884. | |||
| Allmänt | |||
|---|---|---|---|
| Tidigare namn | Drottning Fredrika Dorotea Vilhelmina (1805-1817) | ||
| Typklass/Konstruktion | Linjeskepp | ||
| Fartygsklass | Konung Gustav IV Adolf-klass | ||
| Systerfartyg | Konung Gustav IV Adolf Carl XIV Johan | ||
| Namne | Karl XIII av Sverige-Norge | ||
| Historik | |||
| Byggnadsvarv | Karlskrona örlogsvarv | ||
| Kölsträckt | 16 maj 1805 | ||
| Sjösatt | 19 juli 1819 | ||
| Utrangerad | 15 december 1862 | ||
| Öde | Upphuggen 1865 | ||
| Tekniska data | |||
| Längd | 53,91 meter | ||
| Bredd | 14,69 meter | ||
| Djupgående | 6,63 meter | ||
| Deplacement | 2 610 ton | ||
| Besättning | 658 man | ||
| Bestyckning | 74 kanoner | ||
.svg){kind=small}
Sommaren 1853 ingick Carl XIII i en svensk-norsk-dansk eskader som opererade i Nordsjön. Eskadern leddes av konteramiral Salomon Mauritz von Krusenstierna med prins Oscar som flottiljkapten. Sommaren 1854 deltog fartyget i en eskader tillsammans med norska fartyg i Östersjön. Eskadern användes bland annat för att föra över svenska trupper till Gotland, som en del av den svenska beredskapen under det pågående Krimkriget. Även denna eskader leddes av konteramiral Krusenstierna med prins Oscar som flottiljkapten.[4] Carl XIII utrangerades den 15 december 1862 och användes en tid som försöksfartyg för minsprängningar, innan hon höggs upp 1865.[2]
Galleri
redigera-
Carl XIII:s galjonsfigur på Marinmuseum i Karlskrona. Figuren föreställer segergudinnan Victoria från romersk mytologi och är ett verk av bildhuggaren Johan Törnström.
Se även
redigeraKommentarer
redigera- ^ Förkortningen "HMS" (Hans/Hennes Majestäts Skepp) började inte användas inom svenska flottan förrän efter 1950. Tidigare användes ”HM” (Hans Majestäts) följt av fartygstyp och namn. Benämningen "linjeskepp" kom inte i allmänt bruk i Sverige förrän omkring 1808. Fram till dess kallades dessa fartyg enbart för "skepp".[1]
Referenser
redigeraNoter
redigera- ^ Hägg 1941, s. 37.
- ^ [a b] Berg 1965, s. 67.
- ^ [a b] Glete 1990, s. 52,55.
- ^ Stare 1945, s. 252–253.
Tryckta källor
redigera- Berg, Lars O. (1965). ”Svenska flottans fartyg 1850-1900: En tabellarisk framställning”. Forum Navale (Uppsala: Sjöhistoriska samfundet) (21). https://sjohistoriskasamfundet.files.wordpress.com/2017/08/fn21-lag.pdf.
- Glete, Jan (1990). ”Den svenska linjeflottan 1721-1860:En översikt av dess struktur och storlek samt några synpunkter på behovet av ytterligare forskning”. Forum Navale (Sjöhistoriska samfundet) (45). https://sjohistoriskasamfundet.files.wordpress.com/2017/08/fn45-lag.pdf.
- Hägg, Erik (1941). Under tretungad flagga: Vår seglade örlogsflotta och dess män 1750-1900. Stockholm: Aktiebolaget Svensk Litteratur
- Stare, Erik (1945). ”Sjörustningar och expeditioner under åren 1815-1880”. i Lybeck, Otto. Svenska flottans historia: Örlogsflottan i ord och bild från dess grundläggning under Gustav Vasa fram till våra dagar. Del 3 1815-1945. Malmö: Allhem
Vidare läsning
redigera- von Horn, L (1886). Officerare och civile tjenstemän kommenderade ombord i örlogsfartyg från Carlskrona station åren 1825-1888. Karlskrona. Amiralitetstryckeriet