Diskussion:Umeå

Arkiv: Arkiv1

Listan över personer

Jag gillar inte hur listan över personer är uppdelad i kolumner och har kommentarer med liten stil. Det ser ut att vara optimerat för någons egen skärmbredd, men är inte alls säkert att det funkar lika bra för andra. Över huvud taget kan man väl fråga sig om denna långa lista är riktigt relevant i artikeln om Umeå. Kanske flytta til Lista över personer med anknytning till Umeå?// habj 23 mars 2008 kl. 19.44 (CET)

Eftersom listan dessutom växer och växer tycker jag att det låter som en bra idé – på en separat sida behöver man ju inte heller snåla med utrymmet utan kan använda "normal" stil även för personbeskrivningarna. Gör du en sådan lista – och länkar från Umeå-sidan? // Mickeno 27 mars 2008 kl. 11.40 (CET)

Håller med om att listan är för lång. Jag har tidigare funderat på att radera 75% av namnen då jag anser att personerna i fråga inte är intressanta sett med Umeå perspektiv (personerna kan ju vara relevanta av andra själ). Bra idé med listan. /Mikael Lindmark 27 mars 2008 kl. 12.13 (CET)

Hela nedre delen av artikeln är väldigt listig. Kan man inte helt enkelt ta bort? Det som är relevant att nämna, kan ju nämnas i brödtext. Resten hittas via kategorin. // habj 28 mars 2008 kl. 11.38 (CET)

Det kan också funka – men någon kategori typ Personer_med_anknytning_till_Umeå – som den för verksamma vid universitetet – finns inte heller än, och lite intressant kan det en sådan vara. Däremot finns ju t.ex kategorin Kultur i Umeå, som kan ersätta kulturlistorna, där det vore mer på sin plats med brödtext. (Men hur f-n wiki-länkar man till en kategori – går det?] // Mickeno 31 mars 2008 kl. 15.15 (CET)

Att länka till en kategori bör man inte göra i "artikelrymden". Tanken är ju att alla artiklar ska ju ha en lämplig kategori, och att man kan nå olika kategorier genom att klicka runt lite i "kategorirymden". Om du på en diskussionsida vill länka till en kategori så skriver du så här [[:Kategori:Personer verksamma vid Umeå universitet]]. /Mikael Lindmark 1 april 2008 kl. 17.05 (CEST)

Artiklar om stadsdelar och bostadsområden i Umeå

Det poppar upp en massa nya områden i Umeå och därmed även nya artiklar om dessa, till exempel Nydalaviken. Mitt förslag är att artiklar om bostadsområden i Umeå som har svårt att bli mer än ett par rader långa istället infogas i den stadsdel som bostadsområdet ligger i. Äldre bostadsområden (t ex gamla byar) och andra områden som utmärker sig på nått sätt kan däremot vara kvar. Tanken är att vi utgår ifrån områdesindelningen som kommunfullmäktige fastställde 2006-12-18 (eller ifall det finns en senare), se karta över Umeå med stadsdelsområden (död länk) karta över Umeå med stadsdelsområden(samma karta). Jag väntar en vecka på kommentarer innan jag börjar slåihop, flytta och rensa artiklar (fast jag måste erkänna att jag redan har tjuvstartat lite). /Mikael Lindmark 22 april 2008 kl. 17.59 (CEST)

Nja, att t ex slå ihop Ålidhemsområdet enl den kartan är ganska historielöst eftersom områdena Sofiehem, Ålidhem och Carlshem har olika historia och olika demografi. - Gthyni 22 april 2008 kl. 19.36 (CEST)

OK, min plan var inte perfekt. Man kan väl räkna in dessa bland de äldre bostadsområden, då det finns tillräckligt med material att skriva om dessa områden så att de inte är stubbar längre. Däremot tror jag att till exempel Mariedal, Marieberg, Mariehem och Olofsdal kan länka till Marieområdet där varje område nämns (de har mer gemensam historia). Ersboda och Teg ska fortsättningsvis vara egna artiklar även om de västra och östra delarna skiljer sig något, etc./Mikael Lindmark 23 april 2008 kl. 00.49 (CEST)

nja igen, Mariehem är äldre än de kringliggande områdena, tillhör miljonprogrammet och den vita färgen på områden skiljer ut det i Umeå. Jag håller med om att förtätning och mindre tillbyggnader på befintliga områden kan läggas in befintliga artiklar, men Umeå kommuns karta känns mer som en administrativt praktiskt indelning som inte tar hänsyn till områdenas karaktär och historia. - Gthyni 23 april 2008 kl. 06.54 (CEST)

OK, även om vi ger upp att följa kommunens indelning, så har vi en mängd artiklar om bostadsområden som kommer att ha svårt att lämna stubstadiet. Att de olika bostadsområdena i Marieområdet är byggda vid olika tillfällen är ju nått man skriver om under rubriken "Historia". Självklart ska alla bostadsområden i en stadsdel nämnas i artikeln, och ibland även ha egna stycken, som man gör "redirect" till.

Förslag:

• Fridhem, Umeå infogas i Berghem (Umeå)
• Carlshöjd och Carlslid infogas i Carlshem
• Mariedal, Umeå, Marieberg, Umeå, Mariehöjd, Mariestrand, Umeå och Mariehem infogas i Marieområdet. På Olofsdal bygg ju nu även Marielund. Eventuellt så bakar man även in Nydalahöjd här. Om stycket om Mariehem är stort nog, så kan den delen brytas ut och vara en egen artikel, men den är för kort i dag för det (enligt min mening).
• Sandahöjd infogas i Sandbacka, Umeå.
• Tunnelbacken infogas i Sofiehem.
• Ålidhöjd infogas i Ålidhem.
• Östermalm, Umeå och Öbacka, Umeå infogas i Öst på stan.
• Nydalaviken infogas Tomtebo.

Om infogning till Marieområdet inte har nått stöd så lämnar jag den delen. /Mikael Lindmark 23 april 2008 kl. 08.08 (CEST)

mitt förslag, infoga de artiklar som är för stubbiga, säg 2 rader eller mindre, och som inte har en något som särskiljer med historiskt, arkitektoriskt eller demografiskt. Redir:arna finns ju kvar så man hittar området. Om någon vill skriva fylliga artiklar om ett infogat område så går de att bra bryta ut igen. - Gthyni 23 april 2008 kl. 08.20 (CEST)

Bra, men vad ska Mariedal, Umeå, Marieberg, Umeå, Mariehöjd, Mariestrand, Umeå (alla 2 eller färre rader) infogas i, enligt din mening? /Mikael Lindmark 23 april 2008 kl. 08.27 (CEST)

Marieområdet, Umeå, Marieområdena, Umeå eller kanske för att anknyta till vad en vanlig umebo nog skulle säga Mariehemsområdena. De områden som förtjänar och/eller har material till en enskild artikel nämns och länkas från huvudartikeln tycker jag. Jag litar på din fingertoppskänsla. Ibland kan det ju vara så att ett mindre område är en del av ett större t ex Svartöbrinken som både står för sig själv men är en del av Svartöstaden medan Sofiehem och Ålidhem, som den andra ytterligheten, trots att de ligger kant i kant har helt olika historia, arkitektur och demografi och därför inte bör infogas med varandra. - Gthyni 23 april 2008 kl. 09.17 (CEST)

Då är vi överens. "Mariehemsområdena" följer väl WP:POMMF (man kan ju alltid lägga in i texten vad kommunen kallar området). /Mikael Lindmark 23 april 2008 kl. 09.29 (CEST)

Mja. Jag har svårt att se att man klumpar ihop alla de områdena till Mariehemsområdena, utan det blir nog Mariedal för Mariedal och Marieberg samt Mariehem för Mariehem, Mariehemshöjd (MHV 21-39) och Mariehöjd. // Castrup 24 april 2008 kl. 19.06 (CEST)

Av historiska skäl så bör inte Öbacka (Scharins fabrik) slås ihop med Öst på stan. Jag kommer inte ihåg om Östermalm, dvs området på andra sidan det gamla järnvägsspåret, har någon avvikande historia i förhållande till de andra två. Ålidhems 70-tals historia med kravaller och sådant tycker jag gör så att Ålidhöjd inte bör inkorporeras i Ålidhems artikel och om jag inte minns helt fel så har Fridhem och Berghem helt olika historier bakom sig också. // Castrup 24 april 2008 kl. 19.01 (CEST)

Jo, stadsgränsen låg innanför nuvarande Järnvägsgatan när järnvägen kom (därav banan-formen på gatan). Innan branden var Häradshöfdingegatan den östligaste gatan i staden (har dock inte kollat ifall gatan flyttade på sig som många andra gator efter branden). Kommer vi någonsin få tillräckligt med material för en egen artikel om Ålidhöjd? Om inte så kanske den istället förtjänar ett eget stycke på två-tre rader i artikeln Ålidhem. Alternativet är ju annars att baka in ALLA stadsdelar i Umeå och dirigera redirects till stadsdelarnas rubriker. Eller hur ska vi göra med alla bostadsområden som har egna artiklar men som inte är större än ett par ord? /Mikael Lindmark 25 april 2008 kl. 01.06 (CEST)

Självklart ska "klassiska stadsdelar" som Sofiehem ha egna artiklar (kan nog tänka mig Öbacka också, förutsatt att det skrivs mer). Men annars tycker jag inte att det finns något större problem med att baka ihop dessa snuttar – tvåradingar är ju rätt trista – så länge man tydliggör vad man länkar till från t.ex. Umeå. Överskådlighet är nyttigare än "historisk rättvisa". Man kan ju skriva t.ex.:

• Mariehemsområdena – Mariehem, Mariedal, Marieberg, Mariehöjd, Olofsdal
• Ålidhem – Ålidhem, Ålidhöjd

Och, som sagt, inget hindrar ju att man senare bryter ut delar som växer sig fylliga.

För ytterligare överskådlighet kan man göra en "Lista över stadsdelar i Umeå" där man räknar upp alla och ger dem en kort, högst tvåradig beskrivning. /Mickeno 25 april 2008 kl. 13.40 (CET)

Ett alternativ är ju att tjuvtitta på Arkitektur och stadsbyggnad i Skellefteå som jag tycker har ett bra upplägg. /Mikael Lindmark 25 april 2008 kl. 13.49 (CEST)

Jag fick en halvknäpp idé. Varför inte ha en kombinerad wikiträff och "Workshop" där vi tar med oss egna och lånade böcker och reder ut vad som ska stå i artiklarna om Umeås stadsdelar, bostadsområden, tätorter, byar, sjöar, åar, etc. Jag har en laptop med WLAN så vi kan sätta oss på ett fik eller nått sånt så kan vi redigera på plats. /Mikael Lindmark 29 april 2008 kl. 12.53 (CEST)

även om jag är gammal (inflyttad) umebo (1971-1990) så bor jag idag 27 mil bort så jag kan nog inte komma ;) - Gthyni 29 april 2008 kl. 13.08 (CEST)

Helt rätt angående Nydalaviken, som är ett namn som enbart skapats för att marknadsföra de bostäder som byggs i denna etapp 2 av Tomtebo. När det gäller att "rensa upp" finns tiotusentals felaktiga länkar till den dominerande tätorten i en kommun i stället för till hela kommunen. Även från andra språk på Wikipedia länkas till tätorten Umeå i stället för till kommunen, trots att artikelförfattarna uppenbart syftar på kommunen. Det har t.ex fått till följd att befolkningstalet i Umeå anges till 75.000 på alla möjliga språk. Det är emellertid viktigt att komma ihåg att "städer" eller tätorter i Sverige inte är någon politisk, ekonomisk eller juridisk enhet, utan bara en geografisk sådan. Stadsdelar och bostadsområden är bara intressant för de som bor i Umeå och de som planerar att flytta hit. --Caspiax 13 augusti 2008 kl. 11.08 (CEST)

Mångkulturell

Det nämns i artikeln (i samband med uppförande av en moské) att staden är "mångkulturell". Vad menas med den informationen? Att Umeå har en hög andel invandrare? Att staden har många italienska, grekiska eller kinesiska restauranger? Att man har kulturellt utbyte med andra länder? Att staden välkomnar utländska influenser? Jag tycker att ordet "mångkulturell" snarast har fått karaktären av en politisk korrekt floskel - finns det någon stad i Sverige som marknadsför sig eller betecknas som "monokulturell"? Umeå hade en stor andel utländska studenter redan under 1970-talet, utan att man för den sakens skull kallade staden "mångkulturell". Jag tycker alltså att ordet är meningslöst och bör strykas ur artikeln (och för all del i många andra artiklar på Wikipedia). --Vinterfrid 16 maj 2008 kl. 01.25 (CEST)

Att ordet har en skimmer av flosker kan jag hålla med om, och det kan väl betraktas som ett modeord. Jag kan tänka mig att ifall man kompletterar med vad man syftar med mångkulturell så kan det ju stå kvar (en moské räcker inte). Men som det står nu så kan den lika gärna strykas. /Mikael Lindmark 16 maj 2008 kl. 08.33 (CEST)

Jag återställde den strykningen igår för att det ströks utan diskussion och motivering, inte för att jag absolut vill ha meningen i artikeln. - Gthyni 16 maj 2008 kl. 08.47 (CEST)

Ingen verkar ha några synpunkter på relevansen av begreppet "mångkulturell", så jag har raderat det från artikeltexten. --Vinterfrid 23 maj 2008 kl. 23.03 (CEST)

Universitetet

Med rubriken högskolor får man uppfattningen att de listade enheterna är egna lärosäten, fast de är delar av Umeå universitetet. Man bör kanske göra dispositionen annorlunda. SteKa 11 april 2009 kl. 13.24 (CEST)

Visst är de delar av Umeå universitet, men så är ju fallet med åtskilliga andra svenska "högskolor", medan andra är helt självständiga. Begreppet har tyvärr inget skydd. De högskolor som här tas upp som högskolor är de samma som Umeå universitet officiellt anger som högskolor, dvs. de har ett visst mått av självbestämmande etc (om än i varierande grad...). Se även universitetets egna förteckning: Högskolor och centrumbildningar. Även om undertecknad är part i målet, som webbredaktör vid nämnda universitet, och visst vet att t.ex Miljöhögskolan mest är en "papperskonstruktion" medan andra (som Konst- och Designhögskolorna) ju både har separata lokaler och högst självständig profil, vore det väl lite märkligt om Wikipedia skulle göra någon egen definition? MickeNo 2 juli 2009 kl. 18.04 (CEST)

Håller med. Vi ska inte hitta på någon egen definition. /Mikael Lindmark 2 juli 2009 kl. 21.18 (CEST)

Jag menade inte att listningen av universitetets högskolor nödvändigtvis skulle tas bort, man kan ju lämpligen lägga in en text som "Vid Umeå universitet finns ett antal högskolor", i stil med artikeln Umeå universitet. Nu ser det ut som om UmU är en sak och dessa högskolor något annat, bör det vara så? SteKa 19 juli 2009 kl. 15.21 (CEST)

Kan hålla med om att man kan få det intrycket. En tydligare variant vore kanske att göra som Göteborgs universitet, som lagt sina högskolor under den fakultet som ansvarar för resp. högskola. MickeNo 20 juli 2009 kl. 23.26 (CEST)

Behov av källor?

Eftersom det som tidigare benämndes Referenser i själva verket var just källhänvisningar (jag bytte rubrik för en tid sedan) borde varningsrutan kanske tas bort? (Att källorna bör bli fler är väl delvis en annan sak...) MickeNo 2 juli 2009 kl. 17.39 (CEST)

Umeås historia, egen artikel!

Borde inte delartikeln om Umeås historia bli en egen artikel? Likaså att lyfta ur informationen om alla regementen under rubriken Militärstaden till artikeln om Umeå garnison så artikeln om Umeå blir mer koherent. Den verkar råda en kärlek för att brodera ut all information om Umeå, kul att folk gillar sin stad, men svårläst artikel.--Kajakkille 10 november 2010 kl. 13.04 (CET)

Hej, varför ska informationen om regementen lyftas ut ur artikeln om Umeå? Stycket ger ju läsaren en snabb överblick i vilka förband som funnits i staden, utan att behöva gå in i artikeln om Umeå garnison. Syftet med artikeln om Umeå garnison är ju att ge läsaren en fördjupning i ämnet. Samma syfte fyller ju stycket om Umeå City Airport, dvs det nämns i artikeln om Umeå, men har sedan en egen artikel för fördjupning. Ska den informationen då också lyftas ut ur artikeln om Umeå?

Stycken som "militärstaden" finns ju inte bara i artikeln om Umeå, utan återkommer i flertal artiklar om svenska städer där den militäraverksamheten varit eller är tongivande för stadens näringsliv. Att stycket finns i artikeln som t.ex. Umeå, blir ju även samtidigt ett enkelt sätt för läsaren att finna artiklar om de militära förband som varit/är starkt förknippade med en viss ort. Dvs ett relevant sätt att länka om artiklar i en artikel. Nej, jag kan inte se vad syftet skulle vara att lyfta bort stycken ur en artikel på det sättet? Om det skulle finnas en egen artikel om Umeås historia så skulle det vara en sak, men tror då samtidigt att artikeln om själva Umeå skulle bli rätt tunn? //Joshua 10 november 2010 kl. 20.42 (CET)

Listan över personer

Listan över personer med anknytning till Umeå är ytterst märklig. Anna Sjödin är inte direkt en Umeprofil, och frågan är hur man ska göra med alla kända forskare vid universitetet som inte direkt känns som ambassadörer för Umeå heller. Sådana som Krister Olsson, som visserligen inte kommer från Umeå men som är framträdande såsom Umeåbo, tycker jag däremot hör hit eftersom han i högre grad har haft att skaffa med själva staden och kommunen, som fastighetsägare, donator med mera. Jag föreslår därför en utrensing.--90.233.172.28 9 december 2010 kl. 14.16 (CET)

Hör med ralphmeister (diskussion • bidrag (raderade) • loggar (om) • stats) om eventuell utrensning. Mrkommun 9 december 2010 kl. 14.18 (CET)

Jag har rensat bort de mest extrema exemplena - personer som studerat i Umeå och saknar annan anknytning t.ex. och sådana som enbart varit knutna till universitetet - dessa skulle kunna listas i Umeå universitet, Handelshögskolan och Lantbruksuniversitetet etc. Dessutom har jag lagt till sådana som har staty i staden eller på annat sätt varit framstående i historien eller inom näringslivet och som faktiskt kom från Umeå. Listan saknar historiskt perspektiv men inte lika mycket längre. Ännu saknas sådana som ledamoten av Svenska akademien Strinnholm, t.ex.--90.233.172.28 9 december 2010 kl. 14.46 (CET)

Jag har tyvärr ingen egen kunskap om Umeå, men håller generell koll över hela landets kommuner och orter. För att räknas som känd i en ort bör personen bott eller växt upp där. Likadant gäller kommunartiklarna. Du är välkommen att rensa bort de du är 100% säker på inte har med orten att göra. Mrkommun 9 december 2010 kl. 14.56 (CET)

Det är några jätteviktiga namn som saknas fortfarande, Lars Petter Glas (grundade Sandviks ångsåg), bröderna Per Forsell och Erik Forsell (grundade Sävar bruk), Johan Häggström (grundade Häggströmska handelshuset).--90.233.172.28 9 december 2010 kl. 17.15 (CET)

Vi måste nog skilja på tätorten Umeå och det område som utgör Umeå kommun. För att vara relevant i artikeln bör man ha anknytning just till tätorten. Ralphmeister 10 december 2010 kl. 15.42 (CET)

De röda länkade personerna föddes i Umeå stad (jag har kollat, men det är nästan det enda jag har hittat om dem). Deras föräldrar var borgare i staden och förfäderna kommer från nuvarande Umeå kommun, så de har anknytning till Umeå. Däremot undrar jag hur man ska göra med andra fall - och överhuvudtaget är det svårt med artikelns avgränsing. Det finns en artikel om Umeå Centrum, och hör man "Umeå" tänker man på ett större område än detta, men det är svårt tycker jag att bestämma vad som ska vara i artikeln och inte. --90.233.169.65 10 december 2010 kl. 15.48 (CET)

Tolkningen av "Umeå" i detta fall bör var tätorten med omnejd. Mrkommun 10 december 2010 kl. 15.50 (CET)

Landhöjning

Jag är ingen expert på landhöjningen, men jag reagerar på meningen med "Staden låg vid havet när den grundades i början av 1600-talet". Umeå låg inte nära kusten på den tiden. Om man räknar på det så får Umeå, som nu ligger ca 11 m.ö.h., en landhöjning på ca 2,75 cm/år när den i verklighet är ca 0,85 cm/år. Har jag fel? Det är väl snarare så att (de stora) fartygen fick problem att gå upp efter älven till Umeå på grund av landhöjningen och det var därför som hamnen i Holmsund behövdes. Se artikeln Umeå hamn. /Mikael Lindmark 15 september 2011 kl. 07.38 (CEST)

Stycket spjutspetsföretag

Stycket "Nischade spjutspetsföretag" saknar helt referenser/källor. --Mats33 19 oktober 2011 kl. 22.25 (CEST)

Kultur och dans...

La till lite om dans. Hoppas det var ok. Dock finns inga källor på det avsnittet. --Mats33 31 oktober 2011 kl. 19.07 (CET)

Jag tycker att det är onödigt med den ändrade rubriken och rullar tillbaka den; 'Kultur' är ett mer övergripande begrepp och innefattar väl även "social dans" likväl som annan ("konstnärlig") dans? Om inte, borde "social dans" kanske istället finnas under en rubrik "Nöje/Nöjesliv"? [Användare:Mickeno|Mickeno]] 07 november 2011 kl. 11.40 (CET)

Kommentarer från AIVPN

• Nomineras ska den absolut men jag tycker att det behövs lite mer jobb för att den ska nå super-utmärkt. Det finns avsnitt som behöver fler källhänvisningar, som historia. Själv tycker jag mycket annan information i den här kategorin ofta är så välkänd att hänvisningar i mångt och mycket är överflödiga men andra tycker det är viktigare. Alla siffror bör ha källhänvisning. Artikeln har för många listor, borde skrivas som prosa. Avsnittet demografi känns fattigt. Jag skulle gärna se mer siffror, t ex uppgifter om personal, budget osv. för Universitetssjukhuset och Umeå Universistet. Den är rätt lång så jag skulle hellre se att fler avsnitt görs till undersidor, med en sammanfattning i huvudartikeln; det kan medföra att undersidorna måste utökas vilket kan göra huvudartikeln bättre... är jag kräsen? ...om någon har tid, för det vore fint att ge den en guldstjärna i god tid före 2014 så att den hinner översättas till fler språk! --Mercurial 24 november 2010 kl. 07.06 (CET)
• Jag kan nog fixa källhänvisningarna för historia-avsnittet, men artikeln behöver en hel del arbete innan den kan bli "utmärkt". Det är fler artiklar än denna som det vore bra att "putsa till" innan 2014. Är man naiv ifall man tror att det kan finnas intresse för ett Projekt:Umeå? /Mikael Lindmark 24 maj 2011 kl. 22.21 (CEST)
• Det enda jag kan se som behövs fixas med artikeln är språkputs. --Kigsz 19 januari 2012 kl. 11.18 (CET)

Ej antagen till utvald

Resultatet av nomineringen blev "ej antagen" enligt de vägledande kriterierna:

• Har efter minst två dagar, minst 3/4 och minst fyra stödjer ej-röster.
  Kigsz 17 februari 2012 kl. 11.58 (CET)

---

Bedömningen är avslutad. Var god modifiera inte diskussionen nedan.
Nominerad av Kigsz 6 februari 2012 kl. 11.16 (CET)

Funnits på AIVPN sedan december 2010 (kommentarerna därifrån finns på artikelns diskussionsida). Utförlig, men möjligtvis i behov av språkputs.

Stöder för utmärkt

Stöder för bra

1. Saftgurka 6 februari 2012 kl. 20.32 (CET) Mall:Bokref, Webbref osv bör läggas till för utmärkt.

Stöder ej

1. Yger 6 februari 2012 kl. 20.58 (CET) Mycket god substans, men för mycket tveksamma saker i texten som Under 1400-talet flyttade allt fler svenskar till området och Umeå fungerade som nav för kolonisationen av övre Norrland. som inte är helt korrekt och varför ordet svenskar där? Och att ge gamla skrönor så stor plats i namnförklaringen ger ett oseriöst intryck. Jag tycket också artikeln behöver ensas till näraliggande ämnen som tex Umeå socken.
2. dnm ^{(d | b)} 6 februari 2012 kl. 21.53 (CET) Artikeln saknar helt ett stycke om "politik". Den nuvarande såväl den historiska styrningen av Umeå är relevant för beskrivningen av samhället.
3. Ace90 11 februari 2012 kl. 10.54 (CET) Med tanke på hur brett ämnet är måste det nog komma fram exakt vad som är källa till vilket stycke. Det finns heller inga allmänna källor trots att en stor del av texten inte har fotnoter. Mao är artikeln delvis källös.
4. Sjunnesson 13 februari 2012 kl. 15.49 (CET) Fler källor behövs för bra.

Diskussion

Angående vad Yger nämner om svenskar, så kan det kanske behöva förklaras att nordliga Sverige historiskt sett (ursprungligen) har en mångetnisk demografi - det kanske inte folk söder ifrån tänker på. Det finns samer och språkliga spår från folk man inte kan klassificera (därför bl.a. svårigheten att berätta var ortsnamnet kommer från). Det är en viktig del av denna landsdels historia att det finns dessa etniska spår, och hör till konventionen att berätta om. Därav följer också att det finns gamla götiska historier om orten, vilket artikeln givetvis behöver förklara eftersom Ymer fortfarande hänvisas till. Att området blivit koloniserat (just detta ord) av svenskar under sen medeltid är också en konventionell uppgift att ta med när man nämner Umeås historia. Jag upplever kritiken som lite okunnig, men inser att det kanske behöver utredas ytterligare.--78.79.135.236 7 februari 2012 kl. 09.26 (CET)

Jag uppfattar det var Bygdeå som var bas för koloniseringen norr ut från 1300-tal till 1450 tal, medan artikeln anger det som Umeå som dock kan stämma från runt 1500. Också uppfattar jag att staden och handelsplatsen byggdes upp från folk söderifrån och att det då inte representerar något nytta att även de på 1400-talet var från söder. Och kanske skrönorna är värda berätta men då som et eget avsnitt som handlar just om konstiga uppfattningar inte som första bit under namnförklaring , där man väntar sig återfinna nu accepterade förklaringar.Yger 7 februari 2012 kl. 14.56 (CET)

(vad jag nu har för IP-adress, men jag är samma som ovan) Umeå kommuns hemsida tar upp de saker du närmast ovan ifrågasätter, på den här sidan http://www.umea.se/umeakommun/kommunochpolitik/faktaomkommunen/umeashistoria/13001652.4.bbd1b101a585d704800065863.html Det är inga nya uppgifter som artikeln tar upp, historiebiten är allt annat än ny forskning..--78.79.148.144 7 februari 2012 kl. 15.09 (CET)

Men det förstärker det jag för fram. Där står det om det nya med svenskar i Västerbotten vilket jag fullt ut håller med om, men detta är ju staden/tätorten det handlar om som från början dominerades av sörlänningar.Yger 7 februari 2012 kl. 15.13 (CET)

Jag märker att du inte läst artikeln, utan utgår från vad minnet säger dig. I Wikipedia-artikeln står det "Under 1400-talet flyttade allt fler svenskar till området", och på Umeå kommuns hemsida står det "1400-talet är det århundrade då framför allt svenskar får ökat inflyttande i nuvarande Västerbotten". Visst går det att kritisera artikelns historieframställning, men det är snarast för att det inte är särskilt djupt, inte för att det är något missförstånd. --78.79.148.144 7 februari 2012 kl. 15.38 (CET)

Mitt sista inlägg. Det är just ordet område som jag tycker används är slarvigt. I umeå sida menar det entydigt västerbotten, dvs utanför staden, i artikeln om staden blir meningen området=stadsområdet, vilket då är fel. Yger 7 februari 2012 kl. 15.43 (CET)

Vill passa på att kommentera dnm:s kommentar: det bör inte finnas ett politik-stycke i Umeå, den finns istället i Umeå kommun. Blåmes 9 februari 2012 kl. 17.06 (CET)

Rekommenderad artikel: Välskriven

Markerar som rekommenderad. Omfattande, välskriven och illustrerad. --Kigsz 23 februari 2012 kl. 14.59 (CET)

Vänorter?

Det finns en lista här och en i artikeln Umeå kommun. Vänortssamarbete är en kommunal angelägenhet och bör endast stå i kommunartikeln. Tätorten har mig veterligen inga egna vänorter. Eftersom listorna skiljer sig något åt så vill jag inte bara stryka den här rakt av. Om någon mer insatt kan kolla vilka sådana avtal som Umeå kommun har och föra in det kommunartikeln så kan det som står raderas. --Andhanq (disk) 28 september 2012 kl. 15.23 (CEST)

Vänortssektionen i kommunartikeln har nu blivit uppdaterad, varför jag stryker motsvarande här. --Andhanq (disk) 1 oktober 2012 kl. 14.06 (CEST)

Ej rekommenderad

Sedan 2015 innehåller artikeln {{uppdatera}}. Avsnitten Vägar och Umeåprojektet bör uppdateras. Särskilt när det gäller E 12 är det svårt att hitta källor på nätet om utbyggnaden av vägen. Jag tar därför bort rekommendationen. Sjunnesson (diskussion) 17 november 2020 kl. 08.34 (CET)