Fast egendom
Fast egendom är jord.[1] Fast egendom indelas i fastigheter. Fastighetsindelning är i huvudsak resultat av fastighetsbildning. Gräns som blivit lagligen bestämd har den sträckning som utmärkts på marken. Har gräns ej blivit lagligen bestämd, gäller de rå och rör eller andra märken som av ålder ansetts utmärka gränsen. Nationaliteten hos fast egendom är knuten till nationens geografiska territorium, oavsett vem som innehar egendomen med äganderätt. Över fastigheterna förs fastighetsregister, så kallad fastighetsbok.
Lagstiftningen i Sverige
redigeraIndelning i fastigheter
redigeraAv Jordabalkens första paragraf framgår att jord är indelad i fastigheter, som är avgränsade horisontellt eller både horisontellt och vertikalt. Med andra ord kan en fastighet vara antingen en yta mark med tillhörande obestämt utrymme över och under jord, eller en tredimensionellt avgränsad volym, till exempel ett visst utrymme i marken eller i en byggnad – ovan eller under jord.
Med jord menas all mark oavsett vad jordmånen består av. Enligt förarbetena kan jord även vara till exempel vattentäckta områden.
Fast och lös egendom
redigeraFast egendom skiljs från lös egendom, vilken helt enkelt är egendom som inte är fast egendom eller tillbehör till fast egendom. Om någonting är fast eller lös egendom är viktigt ur juridisk och skattemässig synvinkel. I jordabalken föreskrivs exempelvis att ett avtal om köp av fast egendom måste ske skriftligt.[2] Särskilda regler gäller även vid byte och gåva av fastighet.
Litteratur
redigera- Agell, Anders, Äganderätten till fastighet för makar och samboende. En studie av kommissionsköp, Norstedts, Stockholm 1985 (143 s)
- Rodhe, Knut, Om fastighetsindelningen och dess betydelse, Almqvist & Wiksell, Uppsala 1941 (365 s) Ak avh
- Rodhe, Knut, Utländska förvärv av svenska företag och av svensk fast egendom. Översikt över 1982 års lagstiftning, Handelshögskolan i Stockholms studentkår, Stockholm 1983 (12 s)
- Undén, Östen, Svensk sakrätt. II. Fast egendom, förra avd, 5 uppl, Gleerup, Lund 1969 (s 1-172) (176 s), senare avd, 6 uppl, Gleerup, Lund 1970 (s 173-370) (198 s)
- Westerlind, Peter, Kommentar till jordabalken 1-5 kap., Norstedts, Stockholm 1971 (489 s)