Gjøvikbanan (norska: Gjøvikbanen) är en norsk järnväg som öppnades under namnet Nordbanan (norska: Nordbanen) från Grefsen till Røykenvik år 1900, och förlängdes från Jaren till Gjøvik år 1902. Det går persontåg som räknas som en del av Oslos pendeltåg. Tågen var de första i Norge att bjudas ut till lägstbjudande operatör, vilket blev NSB, nuvarande Vy.

Gjøvikbanan
Gjovikbanen tbaneringen.jpg
Gjøvikbanan vid Storo T-banestation.
Allmänt
PlatsNorge
SträckaOsloGjøvik
Organisation
Invigd1902
Infrastruktur­förvaltareBane NOR
TrafikoperatörVy Gjøvikbanen, Cargonet
BiljettoperatörVy
Tekniska fakta
Längd123 kilometer
Antal spårenkelspår
Spårvidd1435 millimeter
ATCNej[1]
ElektrifieradJa
Matning15 kV

Vid Roa finns en förbindelse mot Hønefoss, vilket är den traditionella rutten OsloBergen. Där går numera endast godståg, och persontågen OsloBergen går istället via Drammen, där det bor fler människor. Vid Grefsen finns sidobanan Alnabanan (norska: Alnabanen) som leder godståg från Hønefoss och Oslo godsbangård. Banan har haft tre ytterligare sidolinjer: Røykenvikbanan (Jaren–Røykenvik), Valdresbanan (Eina–Fagernes) og Skreiabanan (Reinsvoll–Skreia). Alla dessa är nedlagda, men det förekommer trafik med turisttåg mellan Eina och Dokka på Valdresbanan.

Stationer och sidobanor

redigera

Referenser

redigera

Externa länkar

redigera