John Dalton, född 6 september 1766 i Eaglesfield, nära Cockermouth i Cumberland, död 27 juli 1844, var en brittisk kemist och fysiker. Dalton är mest känd för sina pionjärinsatser vad gäller atomens uppbyggnad.

John Dalton
Född6 september 1766[1][2][3]
Cumberland[4]
Död27 juli 1844[5][2][3] (77 år)
Manchester[6][4]
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland[4]
SysselsättningFysiker, kemist, meteorolog, matematiker, botaniker
Befattning
Styrelsesekreterare, Manchester Literary and Philosophical Society (1800–1809)
Ordförande, Manchester Literary and Philosophical Society (1816–1844)
ArbetsgivareOxfords universitet
Noterbara verkatomteori, atommassenhet, defekt färgseende och Daltons lag
FöräldrarJoseph Dalton[7]
Utmärkelser
Fellow of the Royal Society
Royal Medal
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Namnteckning
Redigera Wikidata

Biografi

redigera

Uppväxt och skolning

redigera

Dalton, som var son till en fattig yllevävare, förvärvade sig främst på egen hand kunskaper i matematik och naturvetenskap. Han undervisade själv vid kväkarskolor redan från 12 års ålder[8]. Han var under några år lärare vid Manchesterakademin, men då skolan flyttades 1799 blev han kvar i staden som privatlärare och ägnade stor del av sin tid åt egna undersökningar.[9]

Upptäckter

redigera

Daltons tidigare undersökningar gällde främst meteorologiska problem, och 1793 utgav han Meteorologica observations and essays, där han bland annat analyserade betydelsen av vattenångan i atmosfären. Härigenom väcktes hans intresse för frågorna om gasernas värmeutvidgning och absorption i vätskor samt om gasernas förhållande vid blandning, vilken resulterade i uppställandet av den efter honom benämnda lagen för gasblandningar, Daltons lag, vilken, utgavs i tryck 1802. Samma år fann han den för kemin fundamentala lagen om de multipla proportionerna, som dock blev publicerade först i A new system of chemical philosophy (1808). Här utvecklade han en atomteori, som gav en enkel förklaring till den uppställda lagen. Om Dalton nådde fram till sin teori genom experiment eller spekulationer har varit omstritt. Med de enkla hjälpmedel han förfogade över, var det inte möjligt att utföra några noggrannare beräkningar, något som visar sig i en del av de resultat han fick. Riktigheten i hans idéer kom dock senare att fastställas av andra forskare.[9]

John Dalton kom på att kol var ett grundämne år 1803, men resultatet publicerades inte förrän 1808.

Daltonism

redigera

Dalton och hans bröder hade problem med färgseendet, och han trodde att det berodde på en ärftlig blåfärgning av ögats glaskropp. Han testamenterade sina ögon till vetenskapen, men läkaren som skar itu det ena ögat strax efter Daltons död 1844 kunde inte hitta något fel på det. Det andra ögat sparades tills vetenskapen kommit längre.

År 1995 gjordes ett DNA-test som fastställde att Dalton saknat de tappar som behövs för att se grönt, vilket ger en ovanlig form av färgblindhet.[10] Fenomenet med "partiell färgblindhet" kallas ibland även daltonism efter John Dalton. Dalton sammanfattade sina studier kring ämnet 1794 i avhandlingen Extraordinary Facts Relating to the Vision of Colours.[8]

Dalton i kulturen

redigera

Asteroiden 12292 Dalton är uppkallad efter honom.[11]

John Dalton står staty i Manchester.[12]

Atommassenhet kan även kallas dalton (förkortat da).[13]

Referenser

redigera
  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général, Royal Society of Chemistry : öppen dataplattform, läs online och läs online, läst: 15 november 2016.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6wd46cz, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 15112509, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] läs online, www.biography.com , läst: 25 januari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/John-Daltontopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Дальтон Джон”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  7. ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] ”John Dalton - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/john-dalton. Läst 25 november 2023.  [inloggning kan krävas]
  9. ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1931
  10. ^ http://www.sciencephoto.com/media/224440/view
  11. ^ ”Minor Planet Center 12292 Dalton” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=12292. Läst 1 april 2023. 
  12. ^ ”John Dalton Statue | Landmarks | Oxford Road | Manchester” (på engelska). Oxford Road Corridor. https://oxfordroadcorridor.com/venues/john-dalton-statue/. Läst 25 november 2023. 
  13. ^ ”atommassenhet - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/atommassenhet. Läst 25 november 2023.  [inloggning kan krävas]

Allmänna källor

redigera
  • Claus Bernet: John Dalton (1766–1844), in: Biographisches-bibliographisches Kirchenlexikon, 31, 2010, 309–332.

Externa länkar

redigera