Wikipedia

Köinge socken

socken i Halland

Köinge socken i Halland ingick i Faurås härad, ingår sedan 1971 i Falkenbergs kommun och motsvarar från 2016 Köinge distrikt.

Köinge socken
Socken
LandSverige
LandskapHalland
HäradFaurås härad
KommunFalkenbergs kommun
Bildadmedeltiden
Area28 kvadratkilometer
Upphov tillKöinge landskommun
Köinge församling
MotsvararKöinge distrikt
TingslagHallands mellersta domsagas tingslag (–)
Årstads och Faurås tingslag (–)
Faurås tingslag (–)
Karta
Köinge sockens läge i Hallands län.
Köinge sockens läge i Hallands län.
Köinge sockens läge i Hallands län.
Koordinater57°03′40″N 12°38′33″Ö / 57.06111111°N 12.6425°Ö / 57.06111111; 12.6425

Socknen i häradet/länet.
Koder, länkar
Sockenkod1473
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen		Köinge distrikt
Redigera Wikidata

Socknens areal är 27,85 kvadratkilometer, varav 26,93 land.[1] År 2000 fanns här 399 invånare.[2] En del av småorten Ätrafors, väster om Högvadsån, samt kyrkbyn Köinge med sockenkyrkan Köinge kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

redigera

Köinge socken har medeltida ursprung. Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Köinge församling och för de borgerliga frågorna till Köinge landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Vessigebro landskommun som 1971 uppgick i Falkenbergs kommun.[2] Församlingen uppgick 2006 i Okome församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Köinge, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier och domsagor enligt Faurås härad. De indelta båtsmännen tillhörde Norra Hallands första båtsmanskompani.[4][5]

Geografi och natur

redigera
 
Socknen (svagt grönfärgad med svart kant), naturreservat (svagt svartfärgat), byar (    ), historiska platser (    ) och kyrkan (    )

Köinge socken avgränsas i öster av Högvadsån. I Nydala kvarn har laxpopulationen studerats sedan 1950-talet.[6] Socknen består av blandad skogs- och åkermark. I nordväst finns sjön Björkasjö som delas med Svartrå socken.[7][8][1]

Det finns två naturreservat i socknen: Älmebjär ingår i EU-nätverket Natura 2000 medan Mjällbjär som delas med Sibbarps socken i Varbergs kommun är ett kommunalt naturreservat.

I kyrkbyn Köinge som var Faurås härads tingsställe fanns även ett gästgiveri.[9]

Sedan den danska tiden (före 1645) fanns i Köinge socken byarna: Axtorna 6 ½ mantal, Björka 1 mantal, Domarp 1 mantal, Hakestad 2 ½ mantal, Köinge 6 mantal, Lunnagård 1 mantal, Lustorp 3 mantal, Ranered ½ mantal och Svenstorp 1 mantal. År 1822 bildades genom utbrytning av utmarker till Köinge by och Lustorp ett fjärde hemman i Lustorp (1 mantal) som togs upp på 'frihet' i 50 år.[10] Kungl. Maj:t bröt även år 1827 ut kronlägenheten Kullastugan ur från utmarker tillhörigt Lunnagård, som därmed också bildade en egen fastighet.

Länsväg 154 går genom socknen. Väg N 782 går via Svartrå till Ullared och från denna väg viker väg N 781 över byn Domarp till Stegared i Sibbarps socken. Mitt i samhället korsas vägarna och länsväg N 782 söderut byter därefter namn till väg N 711, vilken fortsätter via Ätrafors till Ljungby.[11]

Köinge järnvägsstation på linjen Limmared–Falkenberg var öppen mellan den 28 september 1894 och den 1 november 1959.

Eleverna från Köinge går i huvudsak i Okome skola, med högstadium på Apelskolan i Ullared.

Fornlämningar och historia

redigera

Från stenåldern finns boplatser, från bronsåldern högar och gravrösen och från järnåldern gravfält.[7][8][12][13] En bronsåldersboplats, på Stommens (Köinge nummer 6) åkrar i anslutning till Köinge, grävdes ut år 1992 när länsväg 154 skulle få en ny sträckning över Högvadsån. Ett av långhusen från denna plats (19 meter långt och nära 9 meter brett), daterat till 800 f.Kr., finns idag (2006) i detalj återuppbyggt i Boarps hembygdspark på Hallandsåsen utanför Båstad. I Björshagen, 300 meter söder om 1992 års utgrävningsplats finns en outgrävd stensättning av bronsålderskaraktär. År 1889 hittades vid plöjning ett stycke av en tjock, rörformig guldhalsring med filigransirater på Stampen (Köinge nummer 4) av drängen Fritjof Hilding. Guldföremålet, som väger 221 gram, daterades till folkvandringstiden (400-550 e.Kr) och förvaras på Historiska museet i Stockholm (inventarienummer 8540). Hittelönen var 675 kronor.

Orten var en tidig knutpunkt då både "Via Regia"[14] och Ätrastigen passerade genom orten.[15] Slaget vid Axtorna utspelade sig inom Köinge socken den 20 oktober 1565.

Köinge JUF:s damlag kvalificerade sig 1971 för spel i Division I (den högsta serien) i volleyboll[16], där de kom att spela en säsong.[17]

Namnet

redigera

Namnet (1330-talet Könge) kommer från kyrkbyn. Förleden innehåller möjligen kvi(a), 'inhägnad; fålla'. Efterleden är inge, 'inbyggare'.[18][8] Uttal är [ɕʏŋːɛ] (lokal dialektal uttalsform) eller [ɕøːŋɛ] ("officiell" uttalsform)

Befolkningsutveckling

redigera
Befolkningsutvecklingen i Köinge socken 1750–1990
ÅrFolkmängd
1750
  
289
1760
  
329
1769
  
357
1780
  
370
1790
  
360
1800
  
370
1810
  
373
1820
  
388
1830
  
400
1840
  
439
1850
  
559
1860
  
551
1870
  
654
1880
  
668
1890
  
602
1900
  
590
1910
  
543
1920
  
574
1930
  
584
1940
  
527
1950
  
568
1960
  
511
1970
  
453
1980
  
427
1990
  
440
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet

Kända personer med anknytning till Köinge

redigera

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Köinge socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Administrativ historik för Köinge socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ Om Hallands båtsmanskompani
  6. ^ Kerstin Holmgren, Ida Ahlbeck Bergendahl, Josefin Sundin och Håkan Wickström (7 april 2021). ”Havsvandrande fisk övervakas i indexälvar”. Sveriges Vattenmiljö. https://www.sverigesvattenmiljo.se/content/havsvandrande-fisk-overvakas-i-indexalvar. Läst 7 september 2024. 
  7. ^ [a b] Sjögren, Otto (1932). Sverige geografisk beskrivning del 3 Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län samt staden Göteborg. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9940 
  8. ^ [a b c] Nationalencyklopedin
  9. ^ Köinge, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  10. ^ Albert Sandklef, 1941
  11. ^ Vägverket: Hallands län – Väginformation 2010[död länk]
  12. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Köinge socken
  13. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Köinge socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  14. ^ ”Via Regia” är visserligen ett omdiskuterat uttryck för den urgamla inlandsvägen genom landskapet, men eftersom litteraturhänvisningen kallar vägen just ”Kungsvägen” eller ”Via Regia” så har detta namnet använts. Eftersom Halland korsas av flera större vattendrag så kom de olika vadställena att placeras i inlandet och inte ute vid kusten. När brokonstruktionerna förfinats i slutet av medeltiden kunde vägen så småningom flyttas västerut och passera städerna. Alltså fick sannolikt ”Via Regia” helt nya vägsträckningar under denna tid. Inlandsvägen är alltså inte den samma som Kungsvägen Oslo-Köpenhamn.
  15. ^ Hallands Nyheter: Bilaga om länsväg 154 m.m.[död länk]
  16. ^ Hallands indrottsförbund (1993). Hallands idrottshistoria - Ett hopp från dåtid till nutid. Örkelljunga: Bokförlaget Settern. ISBN 91-7586-406-1 
  17. ^ ”MARATHONTABELL VOLLEYBOLL 1963 - 2019/20 ELITSERIEN DAMER”. Svenska volleybollförbundet. 20 april 2020. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221026174820/https://www.volleyboll.se/globalassets/svenska-volleybollforbundet-volleyboll/dokument/om-sporten-historik/marathontabell-efter-grundserien-201920-d.pdf. Läst 25 oktober 2022. 
  18. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Vidare läsning

redigera
  • Haverling, Stellan (1996). Kungsvägen genom Halland – bidrag till halländsk kulturhistoria och underlag för vägminnesvårdsprogram  (ISBN 9188250253)
  • Johnsson, Elsa (1951). Hembygdsminnen från Okome, Köinge och Svartrå 
  • Rehn, Torsten (1989). Gamla halländska gästgiverier 
  • Rosengren, Ingemar (1997). Faurås härads tingshus i Köinge 
  • Rosengren, Ingemar (2002). Folket i Köinge kyrkby 
  • Rosengren, Ingemar (2003). Folket i Hakestad, Ranered, Björka, Lustorp, Domarp och Svenstorp i Köinge socken 
  • Rosengren, Ingemar (2004). Folket i Axtorna och Lunnagård två byar i Köinge socken 
  • Ängeby, Gisela (1999). Stensättningsbygden - Om en gravplatsorganisation under period II-VI i södra Ätradalen 

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Köinge_socken&oldid=56072667”