Wikipedia

Kungsholms församling

historisk församling i Domkyrkokontraktet i Stockholms stift

Kungsholms församling var en församling i Domkyrkokontraktet i Stockholms stift. Församlingen låg i Stockholms kommun i Stockholms län. Församlingen uppgick 1 januari 2014 i Västermalms församling.[2]

Kungsholms församling
Före detta församling
LandSverige
KommunStockholms kommun[1]
TrossamfundSvenska kyrkan
StiftStockholms stift
Bildad22 mars 1671
 av del avKlara församling
UtbrutetStockholms stads och läns kurhus församling (1850)
Serafimerlasarettets församling (1861)
S:t Görans församling (1925)
InförlivatStockholms hospital för sinnessjuka församling (1889)
Serafimerlasarettets församling (1889)
Stockholms stads och läns kurhus församling (1889)
Frimurarebarnhusets församling (1889)
Allmänna försörjningsinrättningens församling (1889)
Upphörd31 december 2013
Uppgått iVästermalms församling
Upphov tillKungsholmens distrikt
Karta
Kungsholms församlings läge i Stockholms län.
Kungsholms församlings läge
i Stockholms län.
Kungsholms församlings läge
i Stockholms län.
Koordinat59°19′47″N 18°02′52″Ö / 59.3297°N 18.04772222°Ö / 59.3297; 18.04772222
UtsträckningSCB:s kartsök
Koder, länkar
Församlingskod018003 (–)
018018 (–)
KyrkoarkivSE/SSA/0011
Redigera Wikidata

Församlingen låg i Stockholms innerstad inom stadsdelen Kungsholmen och kallades ibland felaktigt Kungsholmens församling. Motsvarande distriktet från 1 januari 2016 heter Kungsholmens distrikt.

Administrativ historik

redigera

Församlingen bildades 22 mars 1671 genom en utbrytning ur Klara församling under namnet Munklägrets församling som namnändrades 9 september 1672 till Kungsholms församling vilket i sin tur namnändrades 1688 till Ulrika Eleonora församling eller Kungsholms församling som sedan 1925 åter namnändrades till Kungsholms församling eller Ulrika Eleonora församling. [3]

Utbrytningar och återinförlivanden [3]

redigera

Följande utbrytningar och återinförlivanden har skett i församlingen:

Församlingen var till 1685 moderförsamling i pastoratet Kungsholm och Solna för att därefter till 1925 utgöra ett eget pastorat. Mellan 1 januari och sista april 1925 var församling moderförsamling i pastoratet Kungsholm och Sankt Göran för att därefter till 2014 åter utgöra ett eget pastorat.[3]

Församlingen uppgick 1 januari 2014 i Västermalms församling.[2]

Areal

redigera

Kungsholms församling omfattade den 1 januari 1976 en areal av 1,7 kvadratkilometer, varav 1,1 kvadratkilometer land.[6]

Befolkningsutveckling

redigera
Befolkningsutvecklingen i Kungsholms eller Ulrika Eleonora församling 1805–2010[7][8][9][10][11][12]
ÅrFolkmängd
1805
  
2 495
1810
  
2 402
1830
  
3 247
1840
  
3 023
1850
  
3 704
1860
  
4 599
1870
  
6 691
1880
  
12 272
1890
  
24 861
1900
  
33 506
1910
  
41 759
1920
  
47 950
1930
  
24 938
1935
  
31 966
1940
  
31 657
1945
  
31 131
1950
  
28 615
1955
  
26 454
1960
  
23 882
1965
  
21 276
1970
  
17 588
1975
  
14 460
1980
  
14 105
1985
  
14 621
1990
  
15 164
1995
  
15 962
2000
  
17 957
2005
  
18 507
2010
  
19 207
Anm: 1925 utbröts S:t Görans församling.
För åren 1805-1850: befolkning enligt mantalsskriven befolkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. Personer tillhörande icke-territoriella församlingar är inräknade i de territoriella församlingarnas folkmängd.
För år 1820 redovisades Kungsholms församling tillsammans med Klara församling.
För åren 1860-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952.
1960-1970 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
För åren 1955 samt 1975-2010: befolkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.

Kyrkor

redigera

Kyrkoherdar

redigera
 
Series pastorum.
Ämbetstid[13] Namn Levnadstid Övrigt
1672–1684 Jonas Jonæ Lille –1684
1685–1691 Nicolaus Jacobi Anberg –1691
1692–1704 Jonas Gallerius –1704
1705–1714 Johan Börck 1670–1714
1716–1724 Johannes Guthrie 1662–1724
1725–1751 Andreas Bergner 1678–1751
1753–1760 Olof Celsius den yngre 1716–1794 Senare kyrkoherde i Nikolai församling.
1760–1767 Olof Gråberg 1716–1767
1770–1777 Nils Jakob Nymansson 1735–1777
1778–1790 Arnold Asplund 1736–1815 Senare kyrkoherde i Klara församling.
1790–1802 Magnus Lehnberg 1758–1808 Senare kyrkoherde i Jakob och Johannes församling.
1803–1811 Fredrik Wittingh 1744–1811
1813–1846 Thomas Zacharias Fuchs 1772–1846
1849–1861 Carl Olof Grawallius 1786–1861
1863–1890 Erik Magnus Schultzberg 1816–1890
1893–1904 Peter Johan Rydeman 1834–1904
1906–1937 Carl Wilhelm Larsson 1859–1937
1937–1949 Oscar Krook 1879–1949
1949–1962 Bertil August Ramsten 1894–
1962–1984 Carl-Magnus Magnuson
1984–1988 Ingemar Glemme
1988–1993 Lars Åke Lundberg 1935–2020
1993–1998 Christer Gardemeister 1956–2014
1998–2001 Staffan Kvassman
2001–2011 Anders Novak
2011–2013 Louise Linder 1963–

Förste komministrar

redigera
Ämbetstid[13] Namn Levnadstid Övrigt
1673–1680 Andreas Andreæ Eurenius 1638–1703
1680–1704 Andreas Thomæ Högman –1704
1705–1708 Johannes Hedenius 1679–1723
1708–1713 Eric Wikman 1679–1736
1713–1731 Anders Svanberg –1731
1734–1744 Johan Christian Strand 1710–1765
1744–1746 Carl Löfgren 1708–1746
1747–1752 Nils Anagrius 1718–1775
1752–1760 Claes Johan Livin 1717–1760
1761–1775 Petrus Elias Norman 1723–1800
1775–1779 Jacob Andreas Jernberg 1715–1779
1780–1786 Jonas Lars Zethelius 1740–1799
1786–1790 Eric Dahlström 1746–1828
1790–1797 Johan Mebius 1753–1821
1797–1805 Johan Huss 1761–1834
1805–1814 Johan Tillander 1764–1814
1815–1857 Johan Lundholm 1777–1857
1857 Johan Otto Remmer 1811–1858 Utnämnd 1857
1861–1867 Carl Camillus Oldenburg 1816–1896
1867–1877 Sigfrid Hilmer Sundel 1826–1877
1879–1925 Oscar Robert Blomquist 1839–1925
1927– Bertil August Ramsten 1894–

Andre komministrar

redigera

Den andra komministertjänsten inrättades 30 april 1918 och började gälla från 1 maj samma år.[13]

Ämbetstid[13] Namn Levnadstid Övrigt
1918–1926 Johan Alexander Leonard Davidson 1865–1926
1928– Gustaf Kihlstedt 1877–

Tredje komministrar

redigera

Den tredje komministertjänsten inrättades 23 mars 1919. Den överfördes 1 januari 1925 till den nybildade församlingen S:t Görans församling.[13]

Ämbetstid[13] Namn Levnadstid Övrigt
1919–1924 Johan Färdinand Folkard-Holmgren Senare kyrkoherde i S:t Görans församling.

Fjärde komministrar

redigera

Den fjärde komministertjänsten inrättades 9 april 1920. Den överfördes 1 januari 1925 till den nybildade församlingen S:t Görans församling.[13]

Ämbetstid[13] Namn Levnadstid Övrigt
1920–1924 Johannes Lindberg Senare komminister i S:t Görans församling.

Organister

redigera

Lista över organister.

Verksam Namn Levnadstid Övrigt
1701-1709 Peter Brunsberg -1709 Organist
1721 Mårten Zellin Organist
1758-1766 Lars Fredrik Hammardahl 1732-1822 Organist och orgelbyggare.
1777–1800 Eric Lindberg –1800 Organist
1883-1898 Oscar Lejdström 1858-1926 Organist
1901- Karl Ferdinand Kursell 1863–1909 Organist
1951-1964 Ludvig Natanael Olofsson 1905-1987 Organist.[14]
1971–1989 Rune Franzén 1919– Organist.[15]

Se även

redigera

Källor

redigera

Noter

redigera
  1. ^ Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/018018000.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  3. ^ [a b c] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  4. ^ (  PDF) Bidrag till Sveriges officiella statistik. A. Befolkningsstatistik Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1890. Andra afdelningen: Areal och folkmängd för särskilda administrativa, judiciela och ecklesiastika områden jämte uppgifter om främmande trosbekännare. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1894. sid. 1. http://www.webcitation.org/6T1l4UijN. Läst 6 april 2020 
  5. ^ [a b] (  PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I. Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 1-2. https://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 6 april 2020 
  6. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 3:1, Folkmängd i kommuner och församlingar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 14. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_3_1.pdf. Läst 6 juli 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/aldre-statistik/kallor/befolkning/. Läst 6 april 2020. 
  8. ^ (  PDF) Folkmängd 31 dec 1950–1975 i län, kommuner och församlingar enligt kommunindelningen 1 jan 1976. Sveriges officiella statistik. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%C3%A4ngd%201950-1975%20l%C3%A4n,%20kommuner%20och%20f%C3%B6rsamlingar%20(SOS)/Befolkning-Folkmangd-1950-1975-lan-kommuner-forsamlingar.pdf. Läst 6 april 2020 
  9. ^ ”Folk‑ och bostads­räk­ningarna 1860–1990”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/aldre-statistik/innehall/sveriges-officiella-statistik-sos/folk-och-bostadsrakningarna/. Läst 6 april 2020. 
  10. ^ (  PDF) Befolkningsstatistik 1995, Del 1: Folkmängden och dess förändringar i kommuner och församlingar m m. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1996. sid. 20. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik/SOS%201911-%2FBefolkningsstatistik%2FBefolkningsstatistik%20Del%201-2%20Folkm%C3%A4ngden%20och%20dess%20f%C3%B6r%C3%A4ndringar%20och%20flyttningar%20(SOS)%201991-2001%2FBefolkningsstatistik-1995-1-Folkmangden-och-dess-forandringar.pdf. Läst 6 april 2020 
  11. ^ Statistiska centralbyrån - Folkmängd per församling 2000-12-31 enligt 2001-01-01:s indelning (XLS-fil)
  12. ^ ”Befolkning per församling”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/befolkning-per-forsamling/. Läst 6 april 2020. 
  13. ^ [a b c d e f g h] Ulrika Eleonora församling i Gunnar Hellström, Stockholms stads herdaminne från reformationen intill tillkomsten av Stockholms stift (1951)
  14. ^ DOMPROSTERIET i Sveriges statskalender 1964
  15. ^ Kungsholms eller Ulrika Eleonora församling i Projekt Runeberg

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kungsholms_församling&oldid=54745123”