Pierre de Beaumarchais

Pierre Augustin Caron de Beaumarchais
	Pierre Augustin Caron de Beaumarchais
Född	24 januari 1732 (ej angiven kalender, antar gregoriansk); Paris
Död	18 maj 1799 (ej angiven kalender, antar gregoriansk) (67 år); Paris
Begravd	Père-Lachaise och Delarue de Beaumarchais' gravsted
Medborgare i	Frankrike
Sysselsättning	Musiker, investerare, publicist, vapenhandlare, spion, diplomat, förläggare, dramatiker, poet, affärsman, urmakare
Noterbara verk	Barberaren i Sevilla och Figaros bröllop (pjäs)
Gift med	Madeleine-Catherine Franquet; Geneviève-Madeleine Lévêque; Marie-Thérèse de Willer-Mawlaz
Barn	Amélie-Eugénie Caron de Beaumarchais (f. 1777)
Föräldrar	André-Charles Caron
Namnteckning
	Redigera Wikidata

Pierre Augustin Caron de Beaumarchais, född 24 januari 1732 i Paris, död där den 18 maj 1799, var en fransk dramatiker.

Biografi

Beaumarchais var först verksam som urmakare liksom sin far. Han fick sedermera anställning vid hovet, gifte sig rikt och tog sig namnet Duverney. 1764 besökte han Spanien i affärsangelägenheter. Enligt egna uppgifter var han där för att hämnas sin syster, som övergivits av en Clavijo. Resan gav honom inspiration till dramat Eugénie (1767), som i sin tur inspirerade Johann Wolfgang von Goethe till sitt sorgespel Clavigo. En process som Beaumarchais startade 1770 mot Joseph Pâris dit Duverneys arvinge angående fordringar på dödsboet blev det stora genombrottet för honom. Han förlorade visserligen målet, men blev flitigt kommenterad i pressen och han vann den allmänna opinionen på sin sida i saken.

Mest känd är han som författare till Le Barbier de Seville (1775; "Barberaren i Sevilla"), som tonsattes av Rossini, och Le Mariage de Figaro ou la Folle Journée (1778; ("Figaros bröllop eller Den tokiga dagen"), som omgjordes för operascenen och tonsattes av Mozart. Pjäsen, som förorsakade honom stora problem med myndigheterna och kunde ha premiär först 1783, kostade honom en period i fängelset St. Lazare, på grund av sina subversiva tendenser. Bland hans senare pjäser märks främst La mère coupable (1792).

Beaumarchais nedlade senare under hemlig medverkan av franska regeringen stort arbete på att understödja det amerikanska frihetskriget. Under franska revolutionen levde han under några år i landsflykt, och behandlades därigenom som emigrant och fick sina ägodelar beslagtagna och ruinerades därigenom. Han återvände 1796 till Frankrike och dog tre år senare.

Hans samlade verk utgavs första gången 1803.

Titelbladet till 1785 års svenska utgåva av Beumarchais' pjäs.

Barberaren i Sevilla på svenska scener

Se även huvudartikel: Barberaren i Sevilla (pjäs).

Pjäsens första version av Beumarchais (från 1775) hade premiär i Sverige i på Munkbroteatern i Stockholm 25 januari 1785. Den blev en succé och gavs 76 gånger på Munkbroteatern fram till 1799. Den sattes även upp 1796 på Dramaten. Den slutgiltiga versionen av pjäsen gavs dock inte i Sverige förrän år 1825.

Bibliografi (på svenska)

Le barbier de Seville (1775)
- Barberaren i Sevilla, eller Den frugtlösa vaksamheten: comedie i fyra acter ("Öfversättning af . . c . . . l . n." (dvs Didrik Gabriel Björn, Stockholm, 1785)
- Barberaren i Sevilla eller Försiktighet förgäves: komedi i fyra akter (otryckt översättning av Allan Bergstrand för Göteborgs stadsteater 1962)
La folle journée ou Le mariage de Figaro (1785)
- Den tokroliga dagen eller Figaros bröllop : comedie i fem acter (översättning Daniel Engelbert Pilgren, Stockholm, 1785)
- Den Fjolliga dagen eller Figaros Bröllopp, komedi i 5 akter, översättning av Didrik Gabriel Björn. (Denna version uppfördes på Dramatiska Teatern hösten 1806 och även av Lewenhagenska truppen samma år i Norrköping).^[12]
- Figaros bröllop: komedi i fem akter (översättning Fredrik Berndtson, Helsingfors: C.J. Wikberg, 1865)
- Figaros bröllop eller Den lustiga dagen: komedi i 5 akter (fri öfversättning af Isidor Lundström, Stockholm, 1881)
- Figaros bröllop (översättning Göran O. Eriksson, Studentlitteratur, 1991)
- Figaros bröllop: komedi (otryckt översättning av Allan Bergstrand)
L’autre Tartuffe, ou La mère coupable (1792)
- Den brottsliga modern eller Den andre Tartuffe: dram i fem akter (anonym översättning, Stockholm, 1814)

Bilder

Pierre Augustin Caron de Beaumarchais (1732-1799)
Staty i Paris

Referenser

Noter

^ unknown value, Бомаршэ, Пьер-Огюстен-Карон, Entsiklopeditjeskij slovar', ”... род, 24 янв. 1732 в Париже.”.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d e] Краткая литературная энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, 1962, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ unknown value, Бомарше, Riemanns musiklexikon (1901–1904).^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] unknown value, Бомаршэ, Пьер-Огюстен-Карон, Entsiklopeditjeskij slovar'.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Бомарше Пьер Огюстен Карон де”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] arkiv Storico Ricordi, Archivio Storico Ricordi person-ID: 15886, läst: 3 december 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Pierre-Augustin Caron de Beaumarchais (1732–1799), Bartleby.com (på engelska), läs online, läst: 13 augusti 2023.^{[källa från Wikidata]}
^ François-Marie Marchant de Beaumont, Manuel et itinéraire du curieux dans le cimetière du Père la Chaise, 1828, s. 164.^{[källa från Wikidata]}
^ A. Henry, Le Père Lachaise historique, monumental et biographique, A. Henry, 1852, s. 61.^{[källa från Wikidata]}
^ Biblioteca Virtual Miguel de Cervantes, BVMC författar-ID: 13326, läst: 13 maj 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, hls-dhs-dss.ch , läst: 22 mars 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ ”Spectakel.”. Norrköpings Tidningar, annons överst. 10 december 1806. https://tidningar.kb.se/4112756/1806-12-10/edition/146391/part/1/page/4/?q=Lewenhagen&from=1804-01-01&to=1809-01-01. Läst 28 mars 2023.

Allmänna källor

Flodmark, Johan (1893). Stenborgska skådebanorna : bidrag till Stockholms teaterhistoria. Stockholm: Norstedt. Libris 439864

Svensk uppslagsbok. Malmö 1939

Externa länkar

Pierre de Beaumarchais i Libris

[fece97ee4de852c152ca4efaa2d69c370be775b1-1] unknown value, Бомаршэ, Пьер-Огюстен-Карон, Entsiklopeditjeskij slovar', ”... род, 24 янв. 1732 в Париже.”.^{[källa från Wikidata]}

[2e6b2df088dd3e9454674ca2ea41b0bb8eb5573f-2] [a b c d e] Краткая литературная энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, 1962, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[82ea610517443c21886b9750ade005fdbdc706b5-3] unknown value, Бомарше, Riemanns musiklexikon (1901–1904).^{[källa från Wikidata]}

[5b4040f09e3bb9d7743a2cca29a174cbb0bba58c-4] [a b c] unknown value, Бомаршэ, Пьер-Огюстен-Карон, Entsiklopeditjeskij slovar'.^{[källa från Wikidata]}

[a9919f2a49089b200f2a9f0803c96dd1441e7a3f-5] [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Бомарше Пьер Огюстен Карон де”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.^{[källa från Wikidata]}

[2be14fc416cf973ce99bbac838097eaccd34cfa7-6] [a b] arkiv Storico Ricordi, Archivio Storico Ricordi person-ID: 15886, läst: 3 december 2020.^{[källa från Wikidata]}

[2e7999117d1e925560c7bb804bf6664c7c5a914e-7] Pierre-Augustin Caron de Beaumarchais (1732–1799), Bartleby.com (på engelska), läs online, läst: 13 augusti 2023.^{[källa från Wikidata]}

[ff0ef382c5f44a92b873d5f2b1261a04a8a30fc9-8] François-Marie Marchant de Beaumont, Manuel et itinéraire du curieux dans le cimetière du Père la Chaise, 1828, s. 164.^{[källa från Wikidata]}

[f2275d28b45709933fdd6b435673409287527ce5-9] A. Henry, Le Père Lachaise historique, monumental et biographique, A. Henry, 1852, s. 61.^{[källa från Wikidata]}

[5bd14def122701092b075c3840d1c8ca0fde511a-10] Biblioteca Virtual Miguel de Cervantes, BVMC författar-ID: 13326, läst: 13 maj 2020.^{[källa från Wikidata]}

[5513a8deaeedcc2582b9aab8693a68b9d0539463-11] äs online, hls-dhs-dss.ch , läst: 22 mars 2022.^{[källa från Wikidata]}

[12] ”Spectakel.”. Norrköpings Tidningar, annons överst. 10 december 1806. https://tidningar.kb.se/4112756/1806-12-10/edition/146391/part/1/page/4/?q=Lewenhagen&from=1804-01-01&to=1809-01-01. Läst 28 mars 2023.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]