Planckteleskopet, Planck Surveyor, är ett av ESA utvecklat rymdteleskop, som skall utforska den kosmiska bakgrundsstrålningen, CMB. Det skickades upp den 14 maj 2009 tillsammans med Herschelteleskopet med hjälp av en Ariane 5-raket, från Centre Spatial Guyanais.

Planck
Allmän information
StatusInaktiv
OrganisationESA
Större entreprenörThales Alenia Space
Uppkallad efterMax Planck
NSSDC ID2009-026B[1]
Uppdragets varaktighet4 år, 5 månader, 9 dagar
WebbplatsPlanck mission site
Uppskjutning
UppskjutningsplatsCentre Spatial Guyanais
Uppskjutning14 maj 2009, 13:12:02 UTC
UppskjutningsfarkostAriane 5
Omloppsbana
LägeL2
Rymdteleskopets egenskaper
Massa1 950 kg
Ljussamlande yta1,9 m x 1,5 m
Våglängd350 - 10 000 µm
Jämförelse av CMB-resultat från COBE, WMAP och Planck

Teleskopet är uppkallat efter den tyske fysikern och nobelpristagaren Max Planck.

Resultat

redigera

Planck påbörjade sin First All-Sky Survey den 13 augusti 2009 med preliminära mätningar för att kontrollera utrustningen, vilka visade god funktion.[2] Sedan dess har data och bilder publicerats vid flera tillfällen.

Den 5 juli 2010 kom dess första bild över hela himlen.[3] Det första offentliga vetenskapliga resultatet från Planck är katalogen över punktkällor Early-Release Compact-Source Catalogue, som släpptes på Planck-konferensen januari 2011 i Paris.[4][5]

Den 21 mars 2013 tillkännagav den europaledda forskargruppen bakom Planckteleskopets karta över den kosmiska bakgrundsstrålningen.[6][7][8] Teleskopets mätningar av bakgrundsstrålningens småskaliga ojämnheter stämmer väl överens med den kosmologiska standardmodellen och de enklaste inflationsteorierna.[9]

Noter och referenser

redigera
  1. ^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=2009-026B. Läst 1 april 2020. 
  2. ^ ”Planck first light yields promising results”. ESA.int. European Space Agency. 17 september 2009. http://sci.esa.int/science-e/www/object/index.cfm?fobjectid=45543. 
  3. ^ ”Planck unveils the Universe – now and then”. ESA.int. European Space Agency. 5 juli 2010. http://www.esa.int/Our_Activities/Space_Science/Planck/Planck_unveils_the_Universe_now_and_then. Läst 23 mars 2013. 
  4. ^ ”2011 Planck Conference”. Planck2011.fr. http://www.planck2011.fr/. Läst 23 mars 2013. 
  5. ^ ”Planck Legacy Archive”. ESA.int. European Space Agency. Arkiverad från originalet den 7 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121007212449/http://www.sciops.esa.int/index.php?project=planck&page=Planck_Legacy_Archive. 
  6. ^ Vi är alla 50 miljoner år äldre, DN (2013-03-21).
  7. ^ Clavin, Whitney (21 mars 2013). ”Planck Mission Brings Universe Into Sharp Focus”. NASA.gov. Arkiverad från originalet den 4 april 2013. https://www.webcitation.org/6FdaUGfbQ?url=http://www.jpl.nasa.gov/news/news.php?release=2013-109. Läst 22 mars 2013. 
  8. ^ ”Mapping the Early Universe”. New York Times. 21 mars 2013. http://www.nytimes.com/interactive/2013/03/21/science/space/0321-universe.html. Läst 23 mars 2013. 
  9. ^ ”Spår av tiden före big bang? Planck upptäcker ett oväntat skevt kosmos”. Populär Astronomi. http://www.popularastronomi.se/2013/03/spar-av-tiden-fore-big-bang-planck-upptacker-ett-ovantat-skevt-kosmos/. Läst 25 mars 2013. 

Externa länkar

redigera