Showtime (film, 1979)

film från 1979 regisserad av Bob Fosse

Showtime (originaltitel: All That Jazz) är en amerikansk musikalfilm från 1979 i regi av Bob Fosse.[2][3]

Showtime
(All That Jazz)
GenreMusikal
RegissörBob Fosse
ProducentRobert Alan Aurthur
Daniel Melnick
Kenneth Utt
Wolfgang Glattes
ManusRobert Alan Aurthur
Bob Fosse
SkådespelareRoy Scheider
Jessica Lange
Ann Reinking
Leland Palmer
Cliff Gorman
Ben Vereen
OriginalmusikRalph Burns
FotografGiuseppe Rotunno
KlippningAlan Heim
ProduktionsbolagColumbia Pictures Corporation
Twentieth Century Fox Film Corporation
Premiär
Speltid123 minuter
LandUSA
Språkengelska
spanska
Intäkter$37 823 676[1]
IMDb SFDb Elonet
Yle Arenan

Filmen valdes 2001 ut av USA:s kongressbibliotek för att bevaras i National Film Registry.[4] Showtime placerade sig 2006 på 14:e plats på American Film Institutes lista över de 25 bästa amerikanska musikalfilmerna genom alla tider.[5]

Filmen nominerades till nio Oscars och vann fyra vid Oscarsgalan 1980.[6] Den vann även Guldpalmen vid filmfestivalen i Cannes samma år.[7] Filmen hade svensk premiär den 5 september 1980 på biograferna Sandrew 1 och Victoria i Stockholm.[8]

Handling

redigera

Joe Gideon koreograferar och väljer dansare till sin uppsättning av en stor musikal samtidigt som han arbetar på en spelfilm om en stand-up komiker. Gideon har även självdestruktiva tendenser, han kedjeröker, tar droger och dricker mycket alkohol. När han drabbas av kärlkramp under en särskilt stressig repetition hamnar han på sjukhus. Gideon försöker ignorera symptomen men kollapsar och blir tvungen att stanna på sjukhuset.

Istället för vila under sjukhusvistelsen festar han med sina besökare, röker och flirtar med kvinnor. Efter att Gideons film haft premiär nås han av de negativa recensionerna och drabbas av en hjärtinfarkt. Han genomgår en bypassoperation och under återhämtningen upplever han händelser från sitt liv i form av glittrande musikalnummer.

Rollista

redigera
  Roy Scheider  –  Joe Gideon
  Jessica Lange  –  Angelique
  Leland Palmer  –  Audrey Paris
  Ann Reinking  –  Kate Jagger
  Cliff Gorman  –  Davis Newman
  Ben Vereen  –  O'Connor Flood
  Erzsebet Foldi  –  Michelle
  Michael Tolan  –  doktor Ballinger
  Max Wright  –  Joshua Penn
  William LeMassena  –  Jonesy Hecht

Mottagande

redigera

Showtime har fått ett mestadels positivt mottagande av kritiker och på Rotten Tomatoes har filmen betyget 85%, baserat på 34 kritikerrecensioner med ett genomsnittligt betyg på 7,5 av 10.[9]

I The Los Angeles Times beskrevs den "livliga självbiografin" som ett "firande av filmmediets möjligheter."[en 1][3] Av Variety fick filmen beröm för koreografin och skådespelarinsatserna, men kritik för att den brister i förklaringen av vad som verkligen motiverar Gideon.[10] Vincent CanbyThe New York Times påpekade att även om Showtime hade en stil och ett tema som påminde om Fellinis 8 ½ liknade den mer "en frispråkig variation på Peter Pan och andra medelålders pojkar som vägrat växa upp"[en 2], han beskrev filmen som en "upprorisk uppvisning av briljans, nerv, dans, sentimentala bekännelser, insiderskämt och i synnerhet ego."[en 3][11]

Nomineringar och priser

redigera
År Pris[12] Kategori Resultat
1979 Bodilpriset Bästa icke-europeiska film Vann
New York Film Critics Circle Awards Bästa regi 3:e plats
1980 Oscar Bästa scenografi Vann
Bästa kostym
Bästa klippning
Bästa musikbearbetning
Bästa film Nominerad
Bästa regi
Bästa manliga huvudroll
Bästa originalmanus
Bästa foto
Guldpalmen Tävlingssektionen, Cannes 1980 Vann
Golden Globe Award Bästa manliga huvudroll Nominerad
National Society of Film Critics Awards Bästa manliga huvudroll
1981 BAFTA Awards Bästa foto Vann
Bästa klippning
Bästa manliga huvudroll Nominerad
Bästa kostym
Bästa scenografi
Bästa ljud
Nippon Academy-shō Årets utländska film

Källor

redigera
  1. ^ All That Jazz. Box Office Mojo. Läst 1 maj 2017.
  2. ^ Als, Hilton. All That Jazz: Stardust. The Criterion Collection. Läst 1 maj 2017.
  3. ^ [a b] All That Jazz. American Film Institute. Läst 1 maj 2017.
  4. ^ Complete National Film Registry Listing. Library of Congress. Läst 1 maj 2017.
  5. ^ AFI's Greatest Movie Musicals. American Film Institute. Läst 1 maj 2017.
  6. ^ The 52nd Academy Awards | 1980. oscars.org. Läst 1 maj 2017.
  7. ^ All That Jazz (Que le spectacle commence). Festival de Cannes. Läst 1 maj 2017.
  8. ^ Dagens Nyheter, 5 september 1980, sid. 53
  9. ^ All That Jazz (1979). Rotten Tomatoes. Läst 1 maj 2017.
  10. ^ (31 december 1978). Review: ‘All That Jazz’. Variety. Läst 1 maj 2017.
  11. ^ Canby, Vincent. (20 december 1979). The Screen: Roy Scheider Stars in 'All That Jazz':Peter Pan Syndrome. The New York Times. Läst 1 maj 2017.
  12. ^ Awards. IMDb. Läst 4 maj 2017.

Engelska originalcitat

redigera
  1. ^ "spirited autobiography", "celebration of the possibilities of film."
  2. ^ "it is the most forthrightly candid variation ever worked out on Peter Pan and all other middle-aged boys who have refused to grow up"
  3. ^ "uproarious display of brilliance, nerve, dance, maudlin confessions, inside jokes and, especially, ego"

Externa länkar

redigera